Tahir, Ibrahim

Utveckling av metoder för att förbättra lagringsdugligheten hos äpple i integrerad och ekologisk produktion.

Kemikalieinspektionen avvecklar fungiciderna benomyl, kaptan och folpet på grund av hälsoriskerna. Benomyl har haft stor betydelse vid bekämpning av gloeosporiumröta hos äpple. Fungicider är inte tillåtna i ekologisk odling. Dessa kemikalier måste då ersättas med icke kemiska metoder som miskar svampangreppen och bevarar fruktkvaliteten. Odlings- och lagringstekniska åtgärder kan inte eliminera angreppen av t.ex. Gloeosporium. Våra undersökningar visar att det finns åtminstone tre lovande metoder som kan provas: uppvärmning av frukt efter skörd, behandling med vinägerånga och doppning av frukten i kalciumkloridlösning. Detta skulle betyda att i odling stora sorter som Aroma och ingrid Marie skulle kunna produceras ekologiskt. De är nämligen relativt motståndskraftiga mot skadesvampar under odlingstiden. Målet är således att finna miljömässigt riskfria metoder för att eliminera lagringsrötor utan att använda fungicider.

Undersökningarna utförs vid SLU, Avd för fruktproduktion, Kivik. Frukt av äppelsorterna Aroma och Ingrid Marie samt dess röda varianter Amorosa och Karin Schneider skördas från träd som inte behandlats med svampmedel. Efter skörden behandlas frukten antingen genom uppvärmning till temperaturer mella 20 och 40 grader C i 24 till 96 timmar, behandlas med vinägerånga eller doppas i CaCl2, 2-4% i 5 minuter. Frukten skördas vid tidig, optimal eller sen tidpunkt. En del av frukten inokuleras med en suspension av Gloeosporium. Frukten lagras efter behandlingen antingen i normal atmosfär i 4 månader eller kontrollerad atmosfär i 5 månader. Uttag sker för analys av sjukdomar och kvalitet vid 2 tillfällen samt efter förvarning i 18 grader C i en vecka. En större mängd (50-10 kg) behandlas enligt de bästa resultaten i undersökningarna.

Resultaten visade att metoderna hade god effekt mot lagerrötor hos Aroma, Amorosa och Karin Schneider. Tabell nr.1, 2, 3.

I. Inokulerad frukt

1.1 Andelen ruttna Aroma äpplen minskade från 86,7 % i kontrolledet till 13,3 % vid värmebehandling 30°C/ 48 timmar och 20% vid kalciumklorid behandlingen. Vinäger behandlingen hade ingen större effekt trots att vinägerånga behandlingen (12% / 30 min halverade förlusten. Frukten i kontrolledet hade minst sockerhalt och fasthet. Uppvärmd frukt var 25% fastare och ca 20% sötare.
1.2 Andelen ruttna Amorosa äpplen minskade från 73,3 % i kontrolledet till 13,3 % vid värmebehandling 40°C/ 24 tim. och 23,3% vid kalciumklorid behandlingen. Vinäger- behandlingen hade ingen större effekt trots att vinägerångabehandlingen (12% / 30 min) minskade förlusten. Uppvärmd frukt var 15% sötare.
1.3 Andelen ruttna Karin Schneider äpplen minskade från 70 % i kontrolledet till 13,3 % vid värmebehandling 30°C/ 24 eller 48 tim., 16,7 % vid kalciumklorid behandlingen och 26,7% vid vinägerångabehandling. Behandlingarna visade ingen skillnad i fruktkvalitet.
1.4 Trots att vinägerångabehandling minskade förlusten hos de tre sorterna, missfägades dock mer än 50% av frukterna.
1.5 Aroma äpplen har mindre motstånd mot Gloeosporium än Amorosa och Karin Schneider.
1.6 Uppvärmningstemperaturen och perioden är beroende av vilka sort det rör sig om.
1.7 Trots att en ökning med CaCl2 koncentrationen från 2 % till 4% förbättrade behandlingseffekten hos de tre sorterna, orsakade 4% CaCl 2 skador i skalets porer med ca 30%.

II. Ej inokulerad frukt
Se Tabell 1,2,3 och Fig. 1,2,3,4,5,6,7
1. AROMA :
· Skörd en vecka senare än optimalt, ökade svampangrepp med 10%. Risken steg upp till 50% när vi plockade frukten två veckor senare än optimalt. Fruktens sockerhalt minskade också med 17%. Denna negativa effekt kan begränsas genom att uppvärma frukten till 40° C för 24 timmar.
· Uppvärmning (40° C i 96 timmar) av tidigt plockade frukter hade stark positiv effekt på lagringsdugligheten. Uppvärmda frukter var 30% fastare och 5% sötare än icke behandlade frukter.
· Frukter som plockades vid optimal skördetidpunkt och värmdas till 30 - 40 ° C i 48 timmar hade bäst motstånd mot svampangrepp. Frukten var 20% fastare än icke behandlad frukt.
· Uppvärmning (40° C i 48 timmar) av sent plockad frukt hade stark positiv effekt på lagringsdugligheten. Uppvärmda frukter var 10% fastare än icke behandlade frukter.
· Att lagra frukter i CA minskade svampangrepp med 33%. Uppvärmd frukter som lagrades i CA visade mer motstånd mot svampskador än uppvärmde frukter som lagrades i NA.

2. AMOROSA :
· Skörd av Amorosa en vecka efter optimal skördetid, ökade svampangreppen med 20%. Mängden steg till 50% när frukten plockades två veckor efter optimal skördetid. Fruktens sockerhalt minskade också med 10% och fastheten med 9%. Denna negativ effekt kan begränsas genom att uppvärma frukten till 30° C för 48 timmar.
· Uppvärmning (40° C i max. 72 timmar) hos tidigt plockad frukt hade stark positiv effekt på lagringsdugligheten. Uppvärmda frukter var 10 % sötare än icke behandlade frukter.
· Frukter som plockades vid optimal skördetidpunkt och värmdes till 30 - 40 ° C i 48 timmar hade bäst motstånd mot svampangrepp.
· Uppvärmning (30° C för max. 48 timmar) av sent plockade frukter hade stark positiv effekt på lagringsdugligheten. Uppvärmd frukt var 10% fastare än icke behandlad frukt.
· Att lagra frukter i CA minskade svampangrepp med 33%. Uppvärmd frukt som lagrades i CA visade mer motstånd ( min. dubbel så mycket) mot svampskador än uppvärmd frukt som lagrades i NA.

3. Karin Schneider :
Uppvärmning av frukter till 30° C i inte mer än 72 timmar hade starkt positiv effekt på svampangrepp. Behandlingarna påverkade inte kvaliteten.