Forsberg, Ann-Sofi

Strategi för behovsanpassad bekämpning av sallatsbladmögel, Bremia lactucae i isbergsallat. Utvärdering och anpassning av väderbaserade prognosmodeller.

Sallatsbladmögel i isbergssallat bemästrades fram till 1997 med resistenta sorter då den rasspecifika resistensen mot raserna NL 1-16 bröts. Förädlingen av sorter med resistens mot de nya raserna Bl 17-21 har varit intensiv och resulterat i nya, resistenta sorter. Tyvärr bryts resistensen väldigt snabbt i många sorter och ett mångfacetterat rasspektrum kan nu konstateras i svenska odlingar. Mycket tyder på att rasspecifik resistens även i framtiden kommer att ha kort hållbarhet, därför tycks förädling mot fältresistenta sorter vara en mer uthållig och säker väg. Kemisk bekämpning mot sallatsbladmögel kommer således framgent att utgöra en viktig del i odlingssystemet. Målet för projektet är att ge odlare och rådgivare verktyg så att de kan odla isbergssallat av hög kvalitet med minsta möjliga risk för angrepp av sallatsbladmögel med ett minimum av kemisk bekämpning.För att behovsanpassa den kemiska bekämpningen krävs ett beslutstödsystem som förutsäger risken för bladmögelangrepp och därmed tidpunkten för bekämpning. Genom anpassning av befintliga sallatsbladmögelmodeller, bör en styrd, effektiv fungicidanvändning bli möjlig. Tillämpning av prognosmodellen innebär att bekämpningstidpunkten fastställs. Hänsyn tages då också till preparatens effekt och persistens. Denna kunskap finns vid Flakkebjerg, Danmark, som utför fältförsök så att prognossystemens riskvarningar valideras.

Utvärderingen består i att testa modellernas möjlighet att förutsäga sjukdomsangrepp. Inventeringar av sjukdomsläget görs regelbundet och kontinuerligt så att sjukdomsstart, spridning och utveckling av sallatsbladmöglet följs. De faktiska förhållandena ställs i relation till modellernas riskberäkningar och råd om bekämpningstidpunkter. Väderparametrarna, som används för riskberäkningar, mäts med klimatstationer placerade i fält. Riskbedömningarna ska helst kunna göras på såväl faktiska bladvätedata som på framräknade. Jämförelser och utvärdering sker hela tiden mot faktiska sjukdomsangrepp. Modellerna och deras beräkningsgrunder utvärderas under ett antal odlingssäsonger så att relevansen för svenska förhållande klarläggs. Tillgängliga väderdata skall, oavsett typ av klimatstation, kunna beräknas i modellerna och ge relevanta, med verkligheten överensstämmande, riskanalyser gällande sjukdomens infektion och spridning och därmed information om bekämpningstidpunkten. Efter två års arbete inför vi en förenklad biologisk modell som förutsäger enbart risken för infektion. Denna modell kan utgöra grunden i ett kommande heltäckande beslutstödsystem. Kompletterande studier av sporernas frisläppning ska ske med hjälp av sporfälla, för klargö-rande gällande tidpunkten för sporfrisläppning. Även andra faktorer såsom värdväxtens fenologi och utvecklingsstadium, patogenens virulens samt sortfrågan kan inverka, och skall därför inkorporeras i ett fullödigt system. Modellens användbarhet för behovsanpassad bekämpning skall testas under fältförhållande. Resultaten från delprojekt II, kunskap om bekämpningsmedlens skyddande och kurativa effekt, kommer då att ligga till grund för utformningen av försöken.