Torstensson, Lennart

Vidareutveckling av biobädden.

Projektets mål:
Projektet syftade till att öka kunskaperna om biobädden för dess användning i samband med fyllning och yttre rengöring av lantbrukssprutor samt speciellt klarlägga hur utbyte av fyllnadsmaterial i biobäddar skall göras på ett miljöriktigt sätt och att mäta biobäddarnas temperatur och fuktighet under året.

Bakgrund:
En biobädd är en konstruktion, som är avsedd att dels hålla kvar spill av bekämpningsmedel, även höga koncentrationer på mindre ytor, och dels så snabbt som möjligt oskadliggöra substanserna. De studier som hittills gjorts av biobäddar i användning visar att mycket bekämpningsmedel spills i samband med påfyllning av lantbrukssprutor. Rätt skött är emellertid en biobädd mycket effektiv för att fånga upp och binda spillet samt bryta ned det. På så sätt bidrar biobäddarna i hög grad till att minska riskerna, för att lantbrukets användning av kemiska bekämpningsmedel ska förorsaka miljöföroreningar. En beskrivning av biobäddar samt en sammanfattning av erfarenheter från biobäddar i användning har givits av Asplund (1997), Torstensson (1995, 1996, 1997, 2000) och Torstensson & Castillo (1997).

Projektplan:
De planerade studierna omfattade:
a) Kartläggning av hur de biobäddar som varit i drift under några säsonger fungerar vad gäller nedbrytningskapacitet. Analyser görs av restmängder av spillda bekämpningsmedel under sprutsäsongen, under senhösten samt följande år på våren före den nya sprutsäsongen. Tolv biobäddar har använts.
b) I en av biobäddarna göres en studie av var i biobädden kvarvarande rester, våren efter användning av bädden, påträffas i bädden.
c) Halten organiskt kol (Corg) samt uttagna provers respirationshastighet har bestämts i biobäddar som varit i bruk några år. Fyra biobäddar valdes för utbyte av fyllnadsmaterial. Det urgrävda materialet lades upp på en pressening för studier av nedbrytning av kvarvarande bekämpningsmedelsrester under den påföljande vegetationsperioden (efterkompostering).
d) Mätningar av fuktighet och temperatur i sex biobäddar i södra, västra och östra Sverige har gjorts.

SLUTSATSER:
De biobäddar som byggts ser mycket olika ut i konstruktionen, man använder ’vad som finns till hands’ på gården, medan funktionen är den samma för alla bäddarna.

Man kan se på skador i grästäcket på alla biobäddar i användning så ’spills’ det. ’Spill-mönstret’ är likartat för de flesta biobäddarna. Mest ’spill’ finns rakt under sprutans tank, dvs. utgörs troligen av oavsiktlig avtvättning av sprutrester som lagt sig på sprutan ute i fält och har sedan tvättats av genom vattenspill vid nästa påfyllning. Några biobäddars grästäcke är i slutet av sprutsäsongen svårt skadat, dvs. det har ’spillts’ mycket.

Temperaturen i biobäddarna ligger i regel över +10ºC under sprutsäsongen och sjunker ned till 0ºC eller lägre endast en kort period under vintern, dvs. mikrobiell nedbrytning av bekämpningsmedelsrester kan ske under hela året.

Fuktigheten i biobäddarna håller sig tämligen konstant mellan 80-90% året runt, dvs. något lägre än optimalt för maximal mikrobiell aktivitet och tillväxt av gräset. Under sommaren tenderar övre lagret i biobäddarna att, under någon period, torka ut så mycket att den mikrobiella aktiviteten påverkas negativt och att gräset slutar växa eller vissnar. Endast den västligast belägna biobädden visade tendens att vid något tillfälle bli vattenmättad. Därför bör det i regel inte finnas anledning att rekommendera täckning av biobäddarna under senhöst och vinter. Sådan täckning skulle eventuellt behövas i västra Sverige, men tillräckligt dataunderlag för en sådan rekommendation föreligger inte idag.

Sambandet mellan halten organiskt kol/mikrobiell aktivitet och antalet år biobädden varit i användning är gott och ger underlag för rekommendationer för hur ofta materialet i biobäddar bör bytas ut. I södra och sydvästra Sverige bör det bytas ca vart 6-7 år. I östra och mellersta Sverige ca vart 8-10 år. Några data för rekommendationer för norra Sverige föreligger inte, men sannolikt behöver byte inte ske förrän efter 10 års användning.

Byte av material i en biobädd bör göras tidigt på våren, före sprutsäsongens början. Materialet i bädden grävs ut och lägges på ena halvan av en stor pressening, där det får ligga för efterkompostering till påföljande vår. Den andra halvan av presseningen användes för att lägga över komposthögen för att skydda mot kraftig nederbörd och för uttorkning. Fuktigheten i komposten bör hållas hög och jämn för att gynna den mikrobiella aktiviteten.

PUBLICERING:
Asplund, J. 1977. Biobäddar i praktiken – en studie av tolv biobäddars konstruktion och funktion. SLU, inst f. mikrobiologi. Examensarbete 1977:4. ISSN 1101-8151.
Berglöf, T., Peterson, M., Torstensson, L. & Jonsäll, G. 1995. Supercritical fluid extraction of pesticides from biobed soils. 3rd Europen/6th Int. Sump. On Analytical SFC and SFE, Uppsala, Sweden. P 49 (Abstract)
Berglöf, T., Peterson, M., Torstensson, L. & Kylin, H. 2002. Supercritical fluid extraction of pesticides from biobed soil – Total extraction and pesticide retention studies. (Draft)
Castillo, MdP., Wirén-Lehr, S. von, Scheunert, I. & Torstensson, L. 2001. Degradation of isoproturon by the white rot fungus Phanerochaete chrysosporium. Biol. Fertil. Soils 33, 521-528.
Peterson, M., Berglöf, T., Torstensson, L., Kylin, H. & Jonsäll, G. 1995. Comparison of supercritical fluid extraction and solvent extraction of pesticides of varying polarity from spiked sediments and biobed soils. 6th Nordic Symp. on organic pollutants, Smygehus, Sweden.
Torstensson, L. & Castillo. M. dP. 1997. Use of biobeds in Sweden to minimize environmental spillages from agricultural spraying equipment. Pesticide Outlook, 8:3, 24-27.
Asplund, J. & Torstensson, L. 1997. Biobädd på gårdsplanen fungerar bra. SLU, Fakta/teknik, Nr 11.
Torstensson, L. och Castillo, M. DP. 1997. Use of biobeds in Sweden to minimize environmental spillages from agricultural spraying equipment. Pesticide Outlook, Vol. 8:3, 1997, 24-27.
Torstensson, L. (ed.) 1999. Bioremediation, Seminar on Bioremediation of Contaminated Areas, a Technique for the Future. COST 66. Degradation and Transformation Working Group Meeting, Prague, 25 April 1998, EUR 18959 EN, pp 48. ISBN 92-828-7111-8.
Torstensson, L. 2000. Experiences of biobeds in practical use in Sweden. Pesticide Outlook, Vol. 11:5, 2000, 206-211.
Torstensson, L. 1999. Bioprophylaxis by using biobeds. In: Torstensson, L. (ed.) 1999. Bioremediation, Seminar on Bioremediation of Contaminated Areas, a Technique for the Future. COST 66. Degradation and Transformation Working Group Meeting, Prague, 25 April 1988, EUR 18959 EN, pp 48. ISBN 92-828-7111-8. 22-25.
Castillo, M. DP., Andersson, A., Ander, P., Stenström, J. & Torstensson, L. 2001. Establishment of the white rot fungus Phanerochaete chrysosporium on unsterile straw in solid substrate fermentation systems intended for degradation of pesticides. World J. Microbiology & Biotechnology 17, 627-633.