Torstensson, Lennart

Halm för att hindra bekämpningsmedel att tränga ned till dräneringsledningar via inspektionsbrunnar

Projektets mål
Att klarlägga om halmtäckning av inspektionsbrunnar i dikessystem kan förhindra förorening av dräneringsvatten med bekämpningsmedel efter översprutning av brunnen.


Bakgrund
Om man inte stänger av de munstycken som vid besprutning i fält passerar över inspektionsbrunnar i dräneringssystem kan detta leda till en kraftig förorening av dräneringsvattnet med bekämpningsmedel. På de flesta sprutor som användes i dag kan inte enskilda munstycken stängas av på ett enkelt sätt vid passage över en brunn. En hel sektion av en sprutramp måste stängas av. Speciellt vid bladmögelbekämpning i potatis anses det vara problematiskt att lämna obekämpade områden i fältet.

Detta projekt
Vi har undersökt om halmtäckning av inspektionsbrunnar i dikessystem kan förhindra förorening av dräneringsvatten med bekämpningsmedel efter översprutning av brunnen. Tanken är att halmen skall binda upp sprutvätskan och dessutom hjälpa till att bryta ned bundna mängder bekämpningsmedel. Tanken är att halmtäckningen skall ha en funktion liknande en biobädd.

Två olika försöksplatser där dikesbrunnar förekommer i fält med potatisodling, A och B, i Kristianstads län användes. Halm lades ut före sättning av potatisen över en dikesbrunn på vardera försöksplatsen. Brunnarna låg mitt i potatisfälten och en yta av 3 x 3 m täcktes med ett ca 0,5 m tjockt halmlager, ca en halv rundbal gick åt på vardera platsen. På plats A användes 1 år gammal höstkornhalm och på plats B höstvetehalm. På plats A har under växtsäsongen sprutats 4 gånger och på plats B 6 gånger med bladmögelspreparatet Shirlan, dosering 0,4 l/ha (innehållande 500 g/l av fluazinam som aktiv substans) vid varje besprutning.


Efter sprutsäsongens slut togs prover av halmen för att bestämma hur mycket bekämpningsmedel som fastnat i denna. Prover togs dels i ytlagret och dels i bottenlagret av halmen. I periferin av halmtäckningen togs jordprover för att se om preparatet rinner av halmen ut mot periferin.

Resultat
Halterna fluazinam som påträffades i halmen respektive jorden kan ses i tabellerna 1 och 2.

Halmen har fångat upp fluazinam vid besprutningen med Shirlan (se tabell 1), mer vid plats B, som sprutatts flest gånger, än vid plats A. En del av den uppfångade kemikalien har runnit ner till det undre halmlagret. Nedbrytningen av fluazinam har varit snabb i halmen. I synnerhet i halmlagrets undre del har den mikrobiella aktiviteten varit god. Där har fuktigheten varit mest gynnsam för mikroorganismerna. Man kan också se att kornhalmen i försök A multnat snabbare än vetehalmen i försök B.





Tabell 1. Analys av fluazinam i halmproverna. Ö = övre torra delen av halmen, U = undre fuktigare/multnade delen av halmen. u.a. = under analysgränsen för fluazinam i halm (0,03 µg/g torr halm). Vid varje analystillfälle har 4 halmprover analyserats, lägsta och högsta resultat anges i tabellen.

Tid för provtagning Ö/U Försöksplats A Försöksplats B
18/9 –99 Efter Ö 0,55 – 1,4 2,1 – 10,5
upptagning av potatisenU u.a. u.a. – 0,59

8/11 –99 Ö 0,09 – 0,25 1,7 – 4,3
Efter ca 2 mån. U u.a. – 0,12 u.a. – 0,72

7/12 –99 Ö u.a. – 0,05 0,40 – 1,5
Efter ca 3 mån. U u.a. u.a. – 0,15

28/4 –00 Ö u.a. u.a. – 0,11
Efter ca 7,5 mån. U u.a. u.a

13/6 –00 Ö u.a. u.a.
Efter ca 9 mån. U u.a. u.a.


Tabell 2. Analys av fluazinam i jordproverna. 0-10 = taget 0-10 cm under markytan, 10-20 = taget 10-20 cm under markytan. u.a. = under analysgränsen för fluazinam i jord (0,03 µg/g torr jord). Vid varje analystillfälle har 8 jordprover analyserats, lägsta och högsta resultat anges i tabellen.

Tid för provtagning Djup Försöksplats A Försöksplats B

18/9 –99 Efter 0-10 0,03 – 0,07 0,09 – 0,29

upptagning av potatisen 10-20 u.a. u.a.

7/12 –99 0-10 u.a. – 0,03 u.a. – 0,11
Efter ca 3 mån 10-20 u.a. u.a.

13/6 – 00 0-10 u.a. u.a.
Efter ca 9 mån. 10-20 u.a. u.a.


Om all fluazinam som sprutats ut under hela vegetationsperioden hamnat på bar mark och inte alls brutits ned borde man vid provtagningen 18/ 9 –99 ha funnit halter i jorden vid plats A på ca 0,7 och vid plats B ca 1 µg fluazinam per g jord. De funna halterna var betydligt mindre (se tabell 2). Detta innebär att avrinningen av fluazinam från halmen varit liten men framför allt att nedbrytningen i jorden varit snabb. På båda försöksplatserna hade fluazinam försvunnit från markens övre 10 cm inom några månader. I markskiktet 10-20 cm påträffades inget fluazinam vid någon provtagning.

För att testa olika halmslags lämplighet som täckmaterial över dikesbrunnar gjordes ett försök där rundbalar av korn-, havre- och vetehalm användes. Rundbalens kortsida sattes mot locket på brunnen. För att få tillräcklig yta halmtäckt, ca 1 m utanför locket, skars nätet runt balen upp till hälften. Balen kunde sedan, med hjälp av en traktorlastare, tryckas ned så att halmen täckte en tillräckligt stor yta.

Det visade sig att kornhalmen tog upp mest fukt och började multna snabbast. Havre- och vetehalmen var mera motståndskraftiga. Kornhalmen bör därför vara mest lämpad vid täckning av dräneringbrunnar för att fånga upp och bryta ned bekämpningsmedel.

Sammanfattning
Sammantaget kan man säga att halmtäckningen av dikesbrunnar fungerat bäst i försöket A, där fluazinam i kornhalmen var nedbrutet inom några månader. I försök B har nedbrytningen av kemikalien i vetehalmen tagit längre tid, drygt ett halvt år, beroende på dels högre halter från början och dels en sannolikt lägre mikrobiell aktivitet i vetehalmen.

Nedbrytninen av fluazinam i jorden var snabb i båda försöken. Det har inte påvisats någon nedtransport av kemikalien i marken på någon av försöksplatserna, risken att fluazinam skulle kunna komma ner i dräneringsvattnet har därför varit mycket liten på båda försöksplatserna.

Under förutsättning att halmlagret ligger kvar över brunnslocket under hela sprutsäsongen bör täckning med halm, företrädesvis kornhalm, vara ett säkert sätt att skydda dräneringsvattnet från förorening av bekämpningsmedlet. Om halmen är fuktig, åtminstone i lagret närmast marken, skapas en god miljö för mikrobiell nedbrytning av kemikalien.

Publikation
Torstensson, L. & Börjesson, E. 2002. Skydd av dikesbrunnar vid besprutning. . FAKTA Mark/Växter nr x, SLU. Uppsala. (Manuskript)