Torstensson, Lennart

Nedbrytning av kemiska bekämpningsmedel i flytgödsel

Projektets mål:

Att klarlägga huruvida några vanligt använda kemiska bekämpningsmedel bryts ned i flytgödsel.



Bakgrund:

I samband med hantering av kemiska bekämpningsmedel på gårdar, fyllning och rengöring av lantbrukssprutor, uppstår spill. På de gårdar där sprutan är parkerad på en biobädd tas spillet omhand och bryts ned på ett effektivt sätt. Om man inte har biobädd rekommenderas ofta att man håller till på gödselplattan eller att spill samlas upp och pumpas in i gödselbehållaren. Tanken är att detta är en miljösäker hantering. Emellertid har fall förekommet då den utspridda gödseln, som berikats med bekämpnings-medelsrester, har orsakat skador på den gröda som såtts efter gödselspridningen. Inga studier av vad som händer med bekämpningsmedel inblandade i gödsel har påträffats i litteraturen. Detta projekt syftade till att studera om kemiska bekämpningsmedel kan brytas ned i olika typer av flytgödsel.



Detta projekt:

Några vanligt använda bekämpningsmedel, diflufenikan, esfenvalerat, glyfosat, isoproturon, klorsulfuron, metsulfuron och terbutylazin, valdes ut för studierna.

Svin- och koflytgödsel hämtades in från två gårdar utanför Uppsala.



Försöksplan:

a) Först studerades hur extraktion av bekämpningsmedel ur flytgödsel kan göras.

b) Därefter gjordes laboratoriestudier (+ 20 C) av flytgödselns kapacitet att bryta ned kemiska bekämpningsmedel. Behållare med flytgödsel togs in till laboratoriet och bekämpningsmedlen blandades in i gödseln. Klorsulfuron och metsulfuron i dosen 5 mg/kg, övriga i dosen 50 mg/kg.

c) Med ledning av erhållna resultat beslöts att studera nedbrytning av glyfosat i modellflytgödselbehållare (50 l plastbehållare med lock) utomhus i doseringarna 5 och 500 mg/kg.





Resultat:
a). Analys av alla använda bekämpningsmedel, utom glyfosat, gjordes enligt de metoder som utarbetades av Volkova (1998) och Sundin et al. (2002). Analys av glyfosat gjordes i huvudsak enligt en tidigare utarbetad metod av Börjesson & Torstensson (2000). Utbytet vid extraktion av lågdosherbiciderna, klorsulfuron och metsulfuron, från gödseln var ca 50%, medan det för övriga bekämpningsmedel låg på 80-100% från svinflytgödseln och 60-100% från koflytgödseln.



b). Nedbrytningen av bekämpningsmedlen i laboratorieförsöken visar på halveringstider för diflufenikan på 200 dygn i svinflytgödsel och 390 dygn i koflytgödsel, glyfosat >2 år i båda gödselslagen, esfenvalerat 80 respektive 120 dygn, isoproturon 500 resp. 210 dygn, klorsulfuron 210 resp. 440 dygn, metsulfuron 180 resp. 450 dygn och terbutylazin 60 dygn i båda gödselslagen. Halveringstiden i laboratorieförsöken var alltså mer än 1 år för glyfosat, klorsulfuron och metsulfuron i båda gödselslagen och för isoproturon i svinflytgödseln samt för diflufenikan i koflytgödseln. Efter 6 månaders lagring i flytgödsel i laboratorieförsöken var det endast terbutylazin som var helt nedbruten. Även esfenvalerat var i stort sett nedbrutet. För övriga bekämpningsmedel fanns minst hälften kvar.



c). Eftersom glyfosat visade den långsammaste nedbrytningen i laboratorieförsöken testades den också i utomhusförsök. Även i denna test gick nedbrytningen mycket långsamt, halveringstiden var mer än ett år för både den låga och den höga dosen och i båda gödselslagen. Mycket små mängder av metaboliten AMPA bildades.





Diskussion:
Om flytgödseln innehåller 50% av 5 mg bekämpningsmedel per kg vid gödsel-spridningen kommer en giva på 10 ton gödsel per ha samtidigt att betyda en dos på 25 g bekämpningsmedel per ha. Om gödseln bara innehåller en hundradel så mycket bekämpningsmedel, 0,05 mg per kg, blir dosen 0,25 g per ha, dvs. om det är fråga om en lågdosherbicid tillräckligt för att påverka en känslig gröda som oljeväxter eller sockerbetor.





Publicering:

Ramberg, Å., Volkova, L., Torstensson, L., Kylin, H. & Sundin, P. 1999. Are pesticides degraded in manure? 1st North-African and Middle Eastern Symp. On Environmental and Sanitary Analytical Chemistry 7-11 March, Hammamet. Tunisia. Poster.

Sundin, P., Ramberg, Å., Volkova, L., Kylin, H. & Torstensson, L. 1999. Risk för gödsling med bekämpningsmedel. Jordbrukskonferensen 1999 – forskning för det nya seklet 24-25 mars, SLU. Uppsala. Poster.

Sundin, P., Ramberg, Å., Volkova, L., Kylin, H. & Torstensson, L. 1999. Are pesticides degraded in manure? 7th Symp. On the Chemistry and Fate of Modern Pesticides, Sept. 14-16, The University of Kansas, Lawrence, Kansas USA. Abstract.

Sundin, P., Ramberg, Å., Volkova, L., Kylin, H. & Torstensson, L 2001.Are modern pesticides degraded in manure? 11th An. Meeting of SETAC Europé 6-10 May, Madrid, Spain. Abstract.

Sundin, P., Ramberg, Å., Volkova, L., Kylin, H. & Torstensson, L 2002. Determination and degradation of six modern pesticides in manure. (Draft)

Volkova, L. 1998. Determination of pesticides in manure. SLU, inst. f.. Miljöanalys.Examensarbete.