van Alphen de Veer, David
Reducerad glyfosatanvändning vid ogräsbekämpning på träda med fånggröda
Dagens användning av glyfosat har från början av 1990 talet ökat drastiskt vid totalbekämpning av
framförallt rotogräs på ettårsträdorna. (Pressmedelande från jordbruksverket 990823, Ökad användning
av glyfosat). Många lantbrukare anser att 1 juli är för sent för ogräsbekämpning för att få god effekt på
vissa ogräs tex baldersbrå och flyghavre. Med bakgrund av detta och regeringens mål att minska
användningen av kemiska bekämpningsmedel vill vi göra en undersökning hur putsning påverkar
kvickrotens och andra ogräs konkurrenskraft i kombination med fånggröda före olika
jordbearbetningsmetoder eller låg dos glyfosat. Målet är att med fältförsök utreda om det går att minska
användningen av glyfosat på trädad åkermark.
Metodik och övrigt, bilaga 1
Detta är en sammanfattning av försöken, reducerad glyfosatanvändning vid ogräsbekämpning på träda med fånggröda, som mellan år 2000 och 2004 legat på olika kvickrotsbemängda platser i Södermanland. Avsikten med försöken var att utreda om det går att minska användningen av glyfosat på trädad åkermark. Detta genom putsning av trädan i kombination med insådd av fånggröda, olika jordbearbetningsstrategier och/ eller en låg dos glyfosat.
Konkurrensen från fånggrödan har minskat kvickrotens möjlighet till uppförökning och reducerat mängden örtogräs. Redan våren efter att insåningsgrödan skördats fanns 47% färre örtogräs och 36% färre kvickrotsskott i led med fånggröda än i led utan fånggröda. På hösten ett år efter att trädan brutits var rhizomvolymen i flera försök fortfarande mer än 70% lägre i led där fånggröda varit insådd (36 % i snitt). Får fältet ligga orört på hösten efter skörd och på kommande träda verkar det därför vara betydelsefullt att ha en fånggröda som konkurrerar med ogräsen. Enligt försök gjorda i Uppsala och Västmanlands län 1969-1971 kan kvickrot som får växa ostört från tidig skörd till sen höstplöjning öka sin rhizomvolym med ända upp till 130% (Håkansson, 1974).
Glyfosat med full dos 1/7 (led A) har haft bäst effekt mot kvickroten 75 % reduktion därefter kommer led E (putsning 1/6, kultivering 10/7 och plöjning 1 augusti) med 72 % reduktion. Led B (putsning 1/6 och halv dos glyfosat) har gett alltför dålig effekt för att kunna rekommenderas 49%. Medan den sämsta behandlingseffekten uppmätts i led C (putsning 2 ggr och brytning 1/8) och D (putsning 3 ggr och brytning 1/9) Framförallt led D har i flera försök utmärkt sig negativt. Även skördedata pekar åt samma håll. Led A, B och E ger en jämbördig skörd, medan led C och framför allt led D ofta har gett en lägre skörd.
Varken andelen klöver i trädan eller mängden mineralkväve på våren tycks i mätbar omfattning ha påverkat försöksresultaten. Proteinhalt och tusenkornsvikt tycks inte ha påverkats vare sig av de olika behandlingarna eller av fånggrödan.
Försöken ger tydliga svar på hur man ska agera vid kvickrotsbekämpning på träda. Har man konventionell odling och mycket kvickrot på en kommande träda finns ingen anledning att ha den trädan besådd eftersom man får sämre bekämpningseffekt med glyfosat. Om man ändå vill ha trädan insådd bör den putsas några veckor innan glyfosatbehandling för att få godtagbar effekt. Har man en blivande träda med lite kvickrot är det bra att ha trädan insådd för att inte uppföröka den kvickrot som finns.
Odlar man i områden där det finns restriktioner på glyfosatanvändningen t.ex. vattenskyddsområde eller odlar ekologiskt finns all anledning att ha trädorna insådda och ev. även använda sig av mellangrödor för att ha kvickroten i ständig konkurrens och därmed hindra en uppförökning. Om man ändå har fått in kvickrot har en tidig bearbetning en avgörande betydelse för en lyckad bearbetningseffekt