Sigvald, Roland
Parningstyper av Phytophthora infestans och betydelsen av oosporer för bladmögelepidemin.
Bladmögel i potatis kontrolleras främst genom stora insatser av fungicider. Under senare år har antalet hektardoser bladmögelfungicider stadigt ökat. Odlare och rådgivare har allmänt uppfattningen att detta är föranlett av ett förändrat uppträdande hos sjukdomen. Angreppen kommer tidigare och är svårare att klara av trots användning av allt mer och effektivare fungicider.
I grunden var avsikten med projektet att undersöka vilka faktorer som ligger bakom detta. Frågeställningarna var inriktade på att ta reda på om P. infestans verkligen hade ändrat uppträdande och blivit mera aggressivt. Mera konkret undersöktes om A2-parningstypen fanns i Sverige och i så fall, hur den geografiska fördelningen parningstyperna såg ut. Andra frågeställningar var om oosporer kunde bildas under fältförhållanden och hur viktiga de är som primärinokulum sett i relation till knölburen klonal, smitta.
Isolat av P. infestans har samlats in under alla tre åren som projektet har pågått. Dessa isolat har undersökts avseende parningstyp, och vissa även med andra metoder som tex RFLP och AFLP.
Betydelsen av oosporer har studerats i fält. Noggranna observation av tidiga angrepp, konstaterande av smitta i jord och fältinventeringar av oosporbildning har genomförts
I projektet har vi klargjort att:
∆- båda parningstyperna av P. infestans finns i Sverige
∆- fördelningen är 50 % A1 och 50 % A2.
∆- båda parningstyperna är jämt fördelade över hela landet
∆- båda parningstyperna förekommer ofta i samma fält
∆- oosporer bildas i många fält.
∆- oosporer kan fungera som primärt inokulum.
∆ -oosporer ger tidigare angrepp än knölburen eller luftburen smitta