Larsson, Hans
Väderleksfaktorers inverkan på växtskadegörare - underlag för prognos- och varningsmodeller.
Att utveckla tidígare framtagna prognosmodeller så att de kan förutse riskår samt ge ett bra underlag för att bedöma bekämpningsbehovet.
Statistisk analys och utvärdering av drygt 20 års växtskyddsverksamhet på höstvetets betydelsefullaste växtskadegörare.
Med hjälp av statistisk analys är det möjligt att beskriva samband mellan växtskadegörare och väderleksfaktorer. Resultat från växtskyddsförsök i höstvete i Skåne under perioden 1977-2002 bearbetades, analyserades och utvärderades. Med korrelation, regression och diskriminantanalys beskrevs samband mellan växtskadegörare, skördeförluster och väderlek. Bearbetningen av datamaterialet ledde fram till prognosmodeller som kan provas enskilt, tillsammans eller i kombination med andra faktorer.
En modell för sädesbladlusen baserad på 26 års försöksresultat är framtagen med multipel regression baserad på tre väderleksvariabler och en uppgift om bladluspopulationen för två år sedan. Modellen är utvärderad på hela perioden och på olika delperioder. Samma variabler kan också förutsäga bladlusår med hjälp av diskriminantanalys.
Variablerna är ackumulerad nederbörd till och med april, ackumulerad nederbörd till och med juli året före, gradsumma för juli och september året före och bladluspopulationen två år före.
Fördelen med denna modell är att den kan testas redan den 1 maj eftersom den bara använder variabler fram till detta datum. Trots detta förordar vi att man också använder de andra föreslagna modellerna med speciellt vintertemperaturerna och gradtillskottet under maj-juni.
Efter körning av samtliga modeller kan man se om de pekar i samma riktning eller om prognoserna är osäkra och pekar i flera riktningar.
Två modeller för bladfläcksvampar (svartpricksjuka, brunfläcksjuka och vetets bladfläcksjuka) föreslås. Modellerna är inte hundraprocentiga men ger en god beskrivning av de senaste 15 till 20 årens resultat och bör användas som beslutsstöd i en behovsanpassad bekämpningsstrategi. I den ena modellen är respons- eller y-variabeln den merskörd som erhölls efter en behandling med full dos (0,8-1,0 l/ha) av Amistar (a.s. azoxystrobin). Denna modell baseras på skånska resultat från åren 1983-2002. De fyra bakgrunds- eller x-variablerna som ingår i denna regressionsekvation är nederbörden i mm under februari och mars, antalet dagar med > 1 mm nederbörd fyra veckor före DC 55 (decimal code, utvecklingsstadium axgång med halva axet framme) samt det procentuella angreppet av bladfläcksvampar i DC 55. I den andra modellen är responsvariabeln slutangreppet i DC 75 (decimal code, utvecklingsstadium mjölkmognad) av bladfläcksvampar i SJV:s prognos- och varningsrutor i södra Sverige. Denna modell baseras på resultat från åren 1988-2002. De fyra bakgrundsvariablerna som ingår i denna regressionsekvation är nederbörden i april och maj, förra årets maxtemperatur i oktober samt minimitemperaturen i mars.