Twengström, Eva

Riskvärdering för bladfläcksvampar i höstsäd.

Bladfläcksvampar (Stagonospora nodorum, Septoria tritici och Drechslera tritici-repentis) orsakar ofta stora skördeförluster i höstvete. Stora skillnader i angrepp föreligger mellan olika år, områden och enskilda fält. Svårigheter att bedöma behovet av bekämpning mot bladfläcksvampar i enskilda fält gör att behovet av tillförlitliga prognosmetoder är stort. Målet är att, genom utvärdering av försöksresultat samt med ledning av resultat från pågående projekt med medel från SLF, utveckla en riskvärdering för bedömning av bekämpningsbehovet. Undersökningarnas resultat kan därmed bidra till ökad lönsamhet för odling av höstvete genom en bättre behovsanpassning av bekämpningen.

Undersökningarna baseras främst på redan insamlade data från fältförsök (Östra Sverigeförsöken, Försök i Väst och Sveaförsöken). Datamaterialet analyseras med avseende på dels samband mellan fält- och väderdata i relation till angreppsnivån, dels samband mellan angreppsnivå och skördeförlust. Materialet kommer att innehålla såväl kvantitativa som kvalitativa data varför vi avser att undersöka samband mellan angreppsutveckling, fältdata, skörd och väderlek med hjälp av bl.a. logistisk och multipel regression. Genom analyserna kan vi värdera betydelsen av de olika fält- och väderfaktorerna med avseende på angreppsnivån. Resultatet av analyserna kommer att ligga till grund för utveckling av en riskvärdering som ska kunna användas som ett hjälpmedel för att bedöma behovet av svampbekämpningar i höstvete.

Försöksdata under åren 1995-2000 från Östra Sverigeförsöken, Sveaförsöken och Försök i Väst har sammanställts i en databas. Skörderesultat från försöken och graderingar av angreppsnivåer i de olika försöksleden har kompletterats med fältuppgifter ur Jordbruksverkets varningsdatabas. Sambanden mellan angrepp av bladfläcksvampar vid olika graderingstillfällen och skördeförluster är svaga och gjorda analyser avser olika riskfaktorers betydelse för lönsamheten av en bekämpning under axgång med 1 l Amistar per ha. Kostnaden för en behandling har beräknats för enskilda försöksled som summan av kostnaderna för arbete, preparat och körskador.
De fältfaktorer som analyserats är: vete jämfört med icke vete som förfrukt, jordart ("lätta" jordar jämfört med lättlera resp. styvare leror) samt kvävegivans storlek. De nederbördsvariabler som analyserats är veckovis regnmängd/antal regndagar under en till fyra veckor före axgång och total regnmängd/totalt antal regndagar under en till fyra veckor före axgång.
Resultaten av de hittills gjorda analyserna tyder på rel. starka samband mellan olika riskfaktorer och skördeökning för en fungicidbehandling i axgång. Under våren kommer resultaten från 2001 års försök att lagras in i databasen och därefter kan en slutgiltig analys göras. Vi planerar då att även ta hänsyn till olika doser av preparatet, vilket funnits med i vissa försök, i analyserna samt ev. också till olika preparat. Graderingsresultat och ev. ytterligare väderdata planerar vi också att ta med som variabler i analyserna.