Aronsson, Helena

Utlakningsförsök för långsiktlig kontroll av odlingssystem med vintergrön mark

Det övergripande målet med projektet är att finna långsiktigt hållbara odlingsåtgärder för minskat läckage av kväve och fosfor. Begreppet hållbart inbegriper såväl odlingssäkerhet och avkastningsnivå som miljömässiga aspekter. Med utgångspunkten i ett klimat som långsamt förändras är långsiktiga studier centrala i detta sammanhang. I projektet studeras särskilt odlingssystem med fånggrödor, olika jordbearbetningsstrategier och/eller stallgödseltillförsel. Försöken ingår i SLU:s program för långliggande fältförsök, vilket gör långsiktigheten i studierna särskilt prioriterad, men inom ramen för att bevara långsiktigheten är målet att också kunna ta upp nya frågeställningar som kan öka kunskapen kring våra odlingssystems inverkan på växtnäringsutnyttjande och utlakning.

Studier bedrivs i fyra utlakningsförsök, två i södra Götaland och två i norra, ett på sand och ett på lerjord i vardera området. Försöken är specialtäckdikade med rutvisa täckdikessystem. Vattnet från individuella rutor leds till en mätstation för kontinuerlig mängdregistrering och flödesproportionell vattenprovtagning. Dräneringsvattnet analyseras med avseende på kväve, fosfor och kalium. Jordprofilprov uttas ca tre ggr/år för analys av markmineralkväve. Skördeprov analyseras med avseende på N, P och K. Andra grödprov som tas är prov för bestämning av växtnäringsinnehåll och eller kolinnehåll i skörderester, höstväxande gröda och avputsad vall. Odlingsåtgärder planeras följs upp och dokumenteras tillsammans med information om datum för grödors olika utvecklingsstadium, ogräsförekomsti m.m.

Ekohydrologi 151.pdf

I början av 1990-talet var behovet stort av att öka kunskapen om odlingsåtgärders påverkan på läckaget av växtnäring från jordbruksmark, för att kunna ta fram åtgärdsprogram som kunde införas i regelverk, stödsystem och rådgivning. Projektet ”Utlakningsförsök för långsiktig kontroll av odlingssystem med vintergrön mark” pågick under 1993-2017 vid Institutionen för mark och miljö, SLU. Olika typer av fånggrödor och annan vintergrön mark har varit bärande frågeställningar tillsammans med stallgödseltillförsel och olika typer och tidpunkter för jordbearbetning. Projektet har bidragit väsentligt till att klargöra hur naturgivna förutsättningar i kombination med olika grödor och andra odlingsåtgärder påverkar växtnäringsläckaget och resultaten har publicerats genom såväl svenska rapporter, vetenskapliga uppsatser och doktorsavhandlingar. Resultaten har varit ett stöd vid utformning av regelverk inom EU:s nitratdirektiv, för miljöersättningar inom landsbygdsprogrammet och för Greppa Näringens verksamhet. Ett exempel är utlakningsmodellen i Jordbruksverkets rådgivningsprogram VERA, där försök på de olika jordarna utgjort en viktig grund. Ett annat exempel på användningen av försöksdatamaterialet är för kalibrering av modeller i de nationella belastningsberäkningarnas om görs för Sveriges åkermarker.
I bifogad rapport (Aronsson m.fl., 2018) ger vi en resumé av resultaten som framkommit i projektet under åren och presenterar också senare års resultat. Resultaten samlas under följande teman med tillhörande slutsatser och hänvisningar till publikationer.
Olika typer av vintergrön mark:
-höstsädens förmåga att minska läckaget är begränsad, men beror av tidpunkten för sådd
-Senarelagd jordbearbetning på hösten och insådd fånggröda minskar kväveläckaget effektivt
-Höstraps fungerar bra som vintergrön mark
-Bortförsel av betblast minskar kväveläckaget med upp till 20%
Insådda fånggrödor; arter, gödsling och tidpunkt för plöjning:
-Insådd rajgräsfånggröda svarar på ökad kvävetillgång genom ökad tillväxt
-Rajgräs är effektivare som fånggröda än rödsvingel
-Rödklöverinblandning i rajgräsfånggrödan fungerar bra
-På lätta jordar ger vårplöjning av fånggröda säkrast effekt på läckaget
-Senarelagd jordbearbetning på hösten minskade kväveläckaget på mojordarna och moränlättleran, men inte på den styva leran.
-Fånggrödan minskar kvickrotsförekomsten jämfört med stubbträda under hösten
-Nedbrukning eller annan avdödning av fånggröda ger en snabb nettomineralisering, men man kan inte räkna med en betydande förfruktseffekt av insådda gräsfånggrödor
-Fånggrödan minskade stabilt utlakningen av kväve på mojorden vid Mellby 2010-2017, men gav upphov till förhöjda årsmedelvärden av fosforkoncentrationer i dräneringsvattnet
-Vårplöjning med fånggröda minskade kvävekoncentrationerna i dräneringsvattnet på Fotegården 2007-2017 jämfört med höstplöjning, men fosforkoncentrationerna ökade

Fånggrödor och kolinlagring:
-En gräsfånggröda lagrar in 320 kg kol/ha och år, motsvarande 1,17 ton koldioxid/ha

Långsiktiga effekter av stallgödsel och fånggrödor:
-Jorden vid Mellby har en långsiktig förmåga att leverera kväve, ogödslad mark gav stabilt ca 40% av skörden som man fick på gödslad mark
-Odlingshistorien på mojord hade större betydelse än enstaka givor av stallgödsel för fosforläckaget

Fånggrödor och skadegörare:
-Många års odling av gräsfånggrödor på Mellby har inte lett till ökad förekomst av rotdödarsvamp

Eftersådda fånggrödor på Lönnstorp 2012-2017:
-Fånggrödorna växte bra då de såddes senast 10 augusti
-De undersökta fånggrödorna gav liknande biomassaskörd och kväveupptag ovan jord. Dock är luddvicker en kvävefixerande gröda
-Oljerättikan gav något bättre marktäckning än luddvicker+höstråg
-Eftersådda fånggrödor på Lönnstorp gav inga positiva effekter på efterföljande års skörd
-Oljerättika gav lägre mineralkväveinnehåll i marken sen höst jämfört med kontrolledet
-Fånggrödorna påverkade inte mineralkvävet efterföljande vår och sommar
-Fånggrödorna minskade halten kväve i dräneringsvattnet då de såddes senast 10 augusti
-Oljerättikan är något effektivare som fånggröda än luddvicker och råg i blandning
-Fånggrödorna påverkade inte utlakningen av fosfor

Reducerad jordbearbetning på Lanna 2009-2017:
-Fånggrödorna växte bra då de såddes senast 10 augusti
-De undersökta fånggrödorna gav liknande biomassaskörd och kväveupptag ovan jord. Dock är luddvicker en kvävefixerande gröda
-Oljerättikan gav något bättre marktäckning än luddvicker+höstråg
-Eftersådda fånggrödor på Lönnstorp gav inga positiva effekter på efterföljande års skörd
-Oljerättika gav lägre mineralkväveinnehåll i marken sen höst jämfört med kontrolledet
-Fånggrödorna påverkade inte mineralkvävet efterföljande vår och sommar
-Fånggrödorna minskade halten kväve i dräneringsvattnet då de såddes senast 10 augusti
-Oljerättikan är något effektivare som fånggröda än luddvicker och råg i blandning
-Fånggrödorna påverkade inte utlakningen av fosfor

Energigrödor på Lönnstorp 2008-2011:
-Majs som energigröda gav stor kväveutlakning men fosforläckaget påverkades inte
-Hampa gav lika liten utlakning som betor med blastskörd och nästan som mark med insådd fånggröda

Ogödslade vallträdor på Mellby och Lanna:
-Vallträdan i Lannaförsöket (24 år) har haft halter av kväve i dräneringsvattnet kring 1 mg/l. -Ogödslade vallträdor på Mellby (10 år) har haft halter på ca 5 mg/l, och ett kväveläckage motsvarande det från mark med insådd gräsfånggröda över vintern
-På Lanna har fosforhalterna aldrig varit lägre från vallträdan än från odlad mark, och under den senaste 10-årsperioden snarare högre. På Mellby har fosforläckaget har varit mycket litet både från trädan och från odlad mark
-Antal putsningar påverkade mängden material och dess sammansättning på Lannaträdan, men det påverkade inte läckaget av kväve och fosfor