Gertsson, Ulla
Ekologisk odling av kepalök - ogräsreglering och växtnäringsanvändning.
Direktsådd gul lök (Allium cepa) har mycket svag konkurrensförmåga mot ogräs. Handrensning av ogräs i raderna är normalt det största problemet i ekologisk odling av direktsådd lök. Lök krä-ver relativt mycket växtnäring samtidigt som den har ett grunt rotsystem och dålig förmåga att ta upp växtnäring. Syftet med projektet var att: 1) Studera och utvärdera effektiva strategier för mekanisk ogräsreglering i raderna i direktsådd och planterad lök, med avseende på ogräseffekt, handrensningsbehov och säljbar skörd,
2) Studera och utveckla system för gödsling med olika organiska gödselmedel baserad på jordanalys samt att kartlägga effekten av vitklöver som förfrukt.
Fältförsök utfördes under tre år. Ett ogräsförsök utfördes i Alnarp 2000. Ogräsförsöken 2001-2002, liksom alla tre växtnäringsförsöken utfördes på Torslunda försöksstation på Öland.
I ogräsförsöken utvärderades hur ny teknik för mekanisk ogräsreglering i raderna med s.k. skrappinnar fungerar i direktsådd och planterad frölök, med avseende på ogräseffekt, arbetsåtgång, avkastning och kvalitet.
I växtnäringsförsöken utvärderades växtnäringsutnyttjandet i ekologisk frölök vid gröngödsling och behovsanpassad tillförsel av organiska gödselmedel baserat på jordanalyser och en modifierad N-min metod. Mängden tillgänglig växtnäring vid olika tidpunkter analyserades dels i markvätskan och dels med jordanalyser i olika jordlager.
Direktsådd gul lök (Allium cepa) har mycket svag konkurrensförmåga mot ogräs. Handrensning av ogräs i raderna är normalt det största problemet i ekologisk odling av direktsådd lök. Lök krä-ver relativt mycket växtnäring samtidigt som den har ett grunt rotsystem och dålig förmåga att ta upp växtnäring. Syftet med projektet var att: 1) Studera och utvärdera effektiva strategier för me-kanisk ogräsreglering i raderna i direktsådd och planterad lök, med avseende på ogräs-effekt, handrensningsbehov och säljbar skörd, 2) Studera och utveckla system för gödsling med olika organiska gödselmedel baserad på jordanalys samt att kartlägga effekten av vitklöver som för-frukt. Fältförsök utfördes under tre år. Ett ogräsförsök utfördes i Alnarp 2000. Ogräsförsöken 2001-2002, liksom alla tre växtnäringsförsöken utfördes på Torslunda försöksstation på Öland.
Planterad lök gav betydligt färre ogräs, 75 % mindre handrensningstid och dubbel så hög skörd som direktsådd lök. I planterad lök gav en ogräsharvning efter plantering och tre radhack-ningar med skrappinnar en mycket god ogräseffekt (87 %) och minskade handrensnings-tiden med tre fjärdedelar, jämfört med den normala strategin med en ogräsharvning och vanlig rad-rensning. Ogräsharvning och skrappinnar minskade inte plantantalet eller skörden. Den bästa strategin i planterad lök gav i genomsnitt ca 3,5 ogräs per löpmeter, 46 tim/ha i handrensningstid och 41 ton/ha säljbar skörd. I direktsådd lök var skördarna generellt låga beroende på dålig tillväxt och ogräskonkurrens. I direktsådd lök gav radhackning med skrappinnar betydligt färre ogräs i raden och 60% mindre handrensningstid jämfört med endast flamning och vanlig radrensning. Resulta-ten visar att det är viktigt att utföra alla åtgärder i rätt tid med rätt inställd utrustning. I planterad lök kan man troligen klara av den mesta ogräsbekämpningen i raden med ogräsharvning och skrappinnar om man kör ännu oftare och mer intensivt än i våra försök. Minskad handrensning och ökad skörd bör kunna betala merkostnaderna för plantorna i ekologisk odling.
Idén bakom växtnäringsförsöken var att utveckla ett gödslingsprogram där kvävebehovet i början av säsongen tillgodoses genom insådd av vitklöver under förfruktsåret. Tanken var sedan att säkra kvävetillgången under säsongen genom tilläggsgödsling med rötrest, BioKomb (baserad på torkad hönsgödsel) eller Bio Vinass (restprodukt från jästframställning), baserat på analyser av mineraliserat kväve i marken. Lök odlades 2001 och 2002 efter insådd av vitklöver. Under 2001 tillgodosåg insådden kvävebehovet under hela säsongen, medan tillskottet av kväve från klövern var relativt litet under 2002. Under båda åren ökade insådden koncentrationen av kalium i markvätskan, medan fosforkoncentrationen inte ökade jämfört med behandling utan insådd. År 2001 ökande insädden markvätskans innehåll av kalcium, magnesium, natrium, svavel, bor, ki-sel, mangan och zink. Innehållet av koppar och järn påverkades inte av insådden. Under 2000 och 2001 jämfördes de olika gödselmedlen. Gödslingen gjordes i början av juni med tanken att kvävet skulle finnas tillgängligt för växterna i sluten av juni då upptaget ökar snabbt. Kvävet blev dock inte tillgängligt för växterna förrän i början av juli, vilket är för sent. Under 2002 gjordes därför en tilläggsgödsling med BioKomb i slutet av maj, men även detta var för sent. År 2002 gödslades dessutom med BioKomb före sådd. Kvävet från denna gödsling fanns tillgängligt för växterna under rätt tidsperiod. BioKomb radmyllades eller bredspriddes och myllades med harv-ning. Trots att radmyllningen gjordes mitt mellan plantraderna resulterade den i betydligt mer tillgängligt kväve i marken intill plantraden jämfört med bredspridning. Slutsatsen blir att Bio-Komb och Bio Vinass måste spridas vid sådden. Detta innebär att mängden tillfört kväve endast kan baseras på grödans förväntade behov och analys av mineraliserat kväve före sådd, d v s det finns ingen möjlighet att anpassa givan efter förhållandena under säsongen med dessa organiska gödselmedel. I gengäld ger den tidiga gödslingen mindre kväve kvar vid skörd, vilket är en fördel ur miljösynpunkt och dessutom kan påverka lökens lagringsduglighet positivt.