Ögren, Elisabeth

Ekologisk fruktodling - utvärdering av sorter, växtskydd och växtnäringsförsörjning.

Delprojekt 1 - Mål: Att finna sorter lämpliga för ekologisk odling.
Motivering: Sorter mindre mottagliga för sjukdomar och skadegörare som dessutom är odlingsvärda är en grundförutsättning för ekologisk fruktodling.
Delprojekt 2 - Mål: Att finna väl fungerande bekämpningsmetoder.
Motivering: Sorters motståndskraft kan behöva understödjas vid högt parasittryck.
Delprojekt 3 - Mål: Att finna metoder för en välbalanserad växtnäringsförsörjning.
Motivering: Med en välbalanserad växtnäringstillförsel kan näringsobalanser och därav orsakade kvalitetsfel samt näringsläckage från odlingen undvikas.

Delprojekt 1 - Att under odlingssäsongen följa sorternas utveckling och växtsätt. Att notera avkastningsnivån och vid sortering registrera skador av svampsjukdomar, insektsangrepp och övriga kvalitetsfel.
Delprojekt 2 - Utvärdering av de direkta och indirekta samt förebyggande bekämpningsmetoder som utförs i odlingen. Förekomsten av nytto- och skadedjur registreras.
Delprojekt 3 - Genom jord-, blad- och fruktanalyser följa resultaten av gödslingsåtgärder.

Projektet ”Ekologisk fruktodling – utvärdering av sorter, växtskydd och växtnäringsförsörjning” har genomförts i Berit och Göran Erlandssons fruktodling i Berg utanför Hallstahammar under åren 2000-2002. Länsstyrelsen i Västmanland har varit projektansvarig och Jordbruksverket har finansierat arbetet. Projektet är en uppföljning av ”Ekologisk fruktodling – växtskydd, mykorrhizaförkomst och ogräsreglering” som genomfördes under åren 1997-99. I detta projekt har vi gått vidare med tre frågeställningar – sorter, växtskydd och växtnäringsförsörjning.

I delprojekt 1 – Utvärdering av sorter - har vi valt ut tio av de intressantaste äpplesorterna från föregående projekt ”Ekologisk fruktodling – växtskydd, mykorrhizaförekomst och ogräsreglering”. Sorterna som utvärderats i projektet är Angold, Amorosa, Apollo, Discovery, Hana, Höstdessert, Lena, Reka, Retina och Rosana. Dessa sorter har utvärderats med avseende på mottaglighet för svampsjukdomar och insektsangrepp, fruktkvalitet och odlingssäkerhet. Under åren 2001 och 2002 har också avkastningsmätningar gjorts på dessa sorter. Årsmånen under de tre projektåren har varierat kraftig och därmed också avkastningen. Under 2001 låg medelavkastningen för de utvalda sorterna som planterades under 1994-1996 på 7,9 kg/träd och 11,7 ton/ha. För de sorter som planterades under 1997 var medelavkastningen 4 kg/träd och 5,9 ton/ha. Under 2002 var medelavkastningen för de olika planteringsomgångarna 16,9 kg/träd och 22,5 ton/ha respektive 10,9 kg/träd och 17,9 ton/ha. Högst avkastning uppmättes år 2002 för sorten Höstdessert som då avkastade 18,2 kg/träd och 26,9 ton/ha.

Under år 2000 förelåg risk för skorvinfektion under stora delar av säsongen. Trots detta angreps varken blad eller frukter av sorterna Apollo, Hana, Lena, Reka, Retina och Rosana av skorv. Dessa sorter drabbades inte heller av skorv under odlingssäsongen 2001. Under 2002 drabbades inga av de tio utvalda sorterna av skorvangrepp vare sig på bladen eller frukterna. Hittillsvarande observationer av sorter som förädlats på olika sorters grundstammar visar inte att grundstammen har någon påverkan på sorternas mottaglighet för skorv, utan att känsligheten främst är bunden till sorten.

Under 2001 var risken stor för angrepp av rönnbärsmalens larver sedan blommor/kart på rönnarna i trakten skadats av nattfrost i slutet av maj. Odlingen behandlades på med Bacillus thuringiensis och pyretrum. I täta träd där sprutvätskan inte nådde ända in i träden var bortsorteringsprocenten som högst 32 och 45 % för sorterna Amorosa resp. Apollo medan endast 1 % av frukterna sorterades bort p.g.a. skador av rönnbärsmalen i sorterna Discovery och Lena.
Bortsorteringsprocenten var låg under odlingssäsongen 2002 för samtliga tio sorter, mellan 2 och 8 %, och utgjordes enbart av mekaniska och fysiologiska skador.


I delprojekt 2 – Växtskydd - har förekomsten av skadedjur och nyttodjur i odlingen följts genom bankprover och feromonfällor. Förekomsten av skadedjur har varierat under åren men endast angreppen av rönnbärsmalens larver år 2001 har orsakat allvarliga skador på odlingsresultatet. Hitillsvarande erfarenheter säger oss att insektsproblemen är mycket små i träd som befinner sig i god kondition. I delar av odlingen där träd drabbades av rotskador under den nederbördsrika säsongen 2000 har dock bladlöss och spinnkvalster satt ned konditionen på träden ytterligare. I dagsläget ser vi rönnbärsmalen som det största hotet bland insekterna.
Skorv har inte utgjort några allvarliga problem i odlingen tack vara ett omsorgsfullt förebyggande arbete och besprutning med svavel grundat på skorvvarning och RimPro-programmet.

En häckfågelinventering genomfördes under maj-juni 2001. En motsvarande häckfågelinventering utfördes under samma tidsperiod 1997. I inventeringen från 2001 observerades 61 olika arter i odlingen, 1997 observerades 48 olika arter. En jämförelse mellan de båda inventeringsåren visar att antalet insektsätande fåglar har ökat i odlingen mellan år 1997 och 2001


I delprojekt 3 – Växtnäringsförsörjning - har näringstillgången följts genom markkarteringsanalyser och Spurwayanalyser samt blad- och fruktanalyser.

Innan fruktodlingen startade togs markkarteringsanalys på tolv provpunkter på fältet under 1993. Enligt dessa analyser varierade då mullhalten mellan 1,8 och 3,1 % på fältet. Analyser från år 2000 visar att det skett en mullhaltshöjning till 4,3-4,9 % genom tillförseln av organiskt material via gröngödslingsgrödorna, hästgödselkomposten och marktäckningen med grönmassa. Även markens innehåll av fosfor, P-Al, har stigit från 2,8- 7,9 vid odlingens start till 19-20 mg P/100g jord enligt provtagningen år 2000. Markens innehåll av kalium, K-Al, har stigit från 14-25 till 31-36 mg K/100g. Tillförseln av dessa ämnen via hästgödselkomposten har alltså varit högre än bortförseln via skörd och beskärningsris.
Markens innehåll av totalkväve har stigit under de tre försöksåren vilket också tyder på att tillförseln varit högre än uttaget.

Spurwayanalyserna har visat genomgående låga kvävevärden under de tre projektåren men träden har inte visat några symptom på kvävebrist utan bladfärgen och tillväxten har varit god.

Resultaten från bladanalyserna visar något lägre kvävevärde än rekommenderat vid provtagningen i juli 2001. Värden under de rekommenderade nivåerna har också noterats under projektperioden för kalium, kalcium, mangan och zink.

Under projektperioden har 25 fruktanalyser genomförts. Ett medelvärde av dessa analyser visar att 10 ton skördad frukt för bort 5,5 kg kväve, 1,1 kg fosfor, 11,8 kg kalium, 0,6 kg magnesium samt 0,4 kg kalcium.