Stenberg, Maria
Inverkan av tidig och sen jordbearbetning under hösten på kvävemineraliseringen under vinterhalvåret och på kväveutlakningsrisken på lerjordar
Försöket på lerjord vid Lanna i norra Västergötland ligger nära försöket på sandjord vid Fotegården och utlakningsförsöken på Lanna för jämförelser försöken emellan. Dessa ingår i projekt stödda av Jordbruksverket. Målet var att få svar på följande frågeställningar: 1) inverkan på höstmineraliseringen och N-utlakningsrisken av ett varierat antal stubbearbetningstillfällen och tidpunkter för dessa samt av olika tidpunkter för höstplöjning, 2) jämförelser med inverkan av fånggröda (engelskt rajgräs och cikoria), 3) inverkan av grodd spillsäd, 4) betydelsen av inbrukning av halm för kvävemineralisering/immobilisering under höst och vinter samt under växtsäsongen, 5) jordbearbetningens inverkan på förekomsten av rotogräs i relation till risken för utlakning, 6) kväveefterverkan: möjligheter att med jordbearbetningsåtgärder styra kvävemineraliseringen så att denna i större utsträckning äger rum under växtsäsongen, då det frigjorda kvävet bäst kan utnyttjas av grödan, 7) långsiktig inverkan i nämnda, olika avseenden (ackumulerade effekter med åren) och 8) andra effekter av jordbearbetningsåtgärderna såsom utveckling av avkastning och markstrukturförhållanden på längre sikt.
Vårsäd odlas årligen. Följande behandlingar ingår i Lanna-försöket: tidig eller sen eller upprepad stubbearbetning, av tidig och sen höstplöjning, plöjningsfri odling (enbart stubbearbetning tidigt och sent, fånggrödor (engelskt rajgräs och cikoria), bortförsel och nedbrukning av halmen. Inverkan av åtgärderna på kvävemineraliseringen under olika årstider och på utlakningsrisken studeras genom periodvis återkommande mineralkvävebestämningar (0-30, 30-60 och 60-90 cm djup). Tekniken är välkänd och väl utprövad. År 2004 provtogs jorden för studier av odlingsåtgärdernas inverkan på markens N-mineraliseringsförmåga och dess fysikaliska egenskaper (aggregatstorleksfördelning, fördelning av vattenhalter i såbädden, skrymdensitet, porositet, vattenhållande förmåga, genomsläpplighet för vatten, aggregathållfasthet och infiltration i fält). Dessa provtagningar slutanalyseras och sammanställs tllsammans med hela försöksmaterialet under 2005.
Se bifogade filer: SammanfattningLerjordStenberg.pdf samt SlutrapportLerjordStenberg.pdf.