Larsson, Staffan
Ekologisk sortprovning av spannmål, ärter, oljeväxter och potatis.
Avsikten är främst att studera olika sorters förmåga att under ekologiska förhållanden ge en god skörd av god kvalitet, kombinerat med studier av hur ogrässituationen påverkas. Det är viktigt att försöken utförs under en följd av år för att få en uppfattning om årsmånsvariationen. Huvudmotivet för undersökningen är att det numera finns begränsade kunskaper om sorternas grundläggande prestanda i en odlingsform utan handelsgödsel och pesticider. Resultaten kan utnyttjas både av ekologiska och konventionella odlare och växtförädlare. Tidigare försök har visat på viktiga skillnader för sorternas reaktionssätt i de olika odlingssystemen.
Försöken läggs ut som blockförsök med 4 block och sköts i princip på samma sätt som i konventionell provning. I sortförsöken ingår 6-10 sorter och i artförsöken 10-12. Avkastning och kvalitet, odlingsegenskaper som stråstyrka, längd, mognadstid, sjukdomsangrepp mm bestäms. Vidare bestäms den naturliga ogräsförekomsten.
Resultaten har visat på viktiga skillnader i sorternas sätt att reagera jämfört med konventionell odling:
Avkastning. Avkastningsförmågan är viktig, men måste i högre utsträckning vägas mot andra egenskaper som kvalitet, ogräskonkurrens mm.
Kvalitet. Hög genetisk kvalitet är viktig, t.ex. hög proteinhalt i vete, på grund av lägre kvävetillgång. Hög kvalitet måste dock betalas på något sätt, eftersom avkastningen ofta är lägre för kvalitetssorter.
Stråstyrka. Genom en lägre skördenivå är påfrestningarna på strået mindre. Liggsäd förekommer relativt sällan och man behöver alltså inte värdesätta stråstyrkan fullt lika högt som i konventionell odling.
Ogräskonkurrens. Ogräskonkurrensen är ofta, men inte alltid, kopplad till hög avkastningsförmåga. Förmågan att konkurrera beror även på strålängd och växtsätt, där en sort med snabb tidig tillväxt med åtföljande tidig mognad, eller stor bladmassa, kan antas klara ogräsen bättre. Ogräsen kan dock inte helt kontrolleras genom sortvalet, utan andra åtgärder är av större betydelse. Artskillnaderna är större än sortskillnaderna, där t.ex. höstråg är bättre än höstvete och havre bättre än korn.
Övervintring. Övervintringsförmågan är den samlade förmågan att överleva vinterhalvåret, dvs. förutom ren köldresistens även svampresistens, uppfrysning, regniga höstar, mm, mm. Övervintringsförmågan är av särskild betydelse i ekologisk odling.
Förutom den direkta skördeförlusten ökar utvintringen även ogräsförekomsten.
Mognadstid. Sen mognad är positiv genom att växten får längre tid att ta upp mineraliserat kväve, vilket medför att avkastningen ökar. Detta måste dock vägas mot risken att få kvalitetsskador, t.ex. lågt falltal vid sen skörd, eller ökade torkningskostnader för sent mognande sorter. Tidigt mognande sorter har dessutom visat sig ha en relativt bra ogräskonkurrens. För potatis är det ofta gynnsamt med tidiga sorter, eftersom de har hunnit längre i sin utveckling innan eventuella bladmögelangrepp uppträder.
Strålängd. Är ofta kopplad till ogräskonkurrerande förmåga. Detta kan antas bero på att på våra breddgrader med låg solhöjd, skuggar en lång sort markytan bättre. Skillnaderna i strålängd inom en art verkar ha större betydelse än t.ex. frodvuxenhet och tillväxtrytm, men undantag finns. Långa sorter har i de flesta fall en tidig längdtillväxt och ogräseffekten blir därför en summaeffekt av längd och tillväxtrytm.
Resistensegenskaper. Utan kemiska medel är resistens viktig mot t.ex. stinksot, men kanske något mindre viktig mot bladfläcksvampar, eftersom en lägre kvävetillgång i någon mån minskar angreppen. Ett viktigt undantag är dock vid sen sådd av t.ex. korn, vilket man ibland gör för att kunna utföra en extra ogräsharvning. Mjöldaggsangreppen kan då öka, eftersom kornplantan är ung och mottaglig när mjöldaggssvampens tillväxtmöjligheter är som bäst. I detta fall bör man således välja en resistent sort, om man odlar i ett område med högt mjöldaggstryck. För potatis har resistens/motståndskraft mot bladmögel en avgörande betydelse, eftersom en frisk grön blast ökar förutsättningarna för en god skörd.
Se bilaga. -Resultaten publiceras även på www.ffe.slu.se.