Andersson, Kjell

Djurmaterial för ekologisk äggproduktion.

Reglerna för foderanvändning i ekologisk äggproduktion tillåter inte användning av syntetiska aminosyror. För att undvika metioninbrist tillsätts därför idag överskott av protein vanligen i form av fiskmjöl.
Denna obalans leder till ett försämrat proteinutnyttjande och en form av "metabolisk stress" som kan innebära sämre djurhälsa. Samtidigt har man noterat "blötare" gödsel vilket ger sämre hygien. Ur ekologisk synvinkel är fiskmjöl inte heller en godtagbar proteinkälla. Målet är därför att testa ett djurmaterial (den s.k. Svenskhönan) som under ca 25 generationer selekterats för goda äggproduktionsegenskaper på ett foder med extremt lågt protein och metionininnehåll under miljöförhållanden enligt KRAV:s regler. Förväntat resultat är en effektivare, djur- och miljövänligare ekologisk äggproduktion.

Se bilaga.

Två produktionsomgångar av Svenskhönan (SH) jämfördes med de två vanligast förekommande kommersiella hybriderna; LSL i omgång 1 resp. Hyline i omgång 2. Data samlades rörande produktion, befjädring, äggkvalitet, utevistelse och beteende. Fyra foderrecept per omgång nyttjades, med metioninnivåer från 2 g/kg, till kontrollfodret med 3,9-4,3 g/kg.

Följande slutsatser drogs i produktionsomgång 1:
LSL var bättre än SH produktionsmässigt, men metioninfattigt foder gav en kraftigare försämring för LSL, främst beträffande äggvikt
SH var generellt mindre fjäderplockad och hade färre hackskador än SH, men båda genotyperna var sämre med lågmetioninfoder
Äggvitekvalitén var bättre hos LSL, men skillnaden var mindre på metioninfattigt foder
SH vistades ute i högre utsträckning än LSL, liksom djur med lågmetioninfoder
Båda genotyperna fungerade bäst på foder av god kvalitet

Följande slutsatser drogs i produktionsomgång 2:
Hyline var bättre produktionsmässigt, förutom i lågmetioningrupperna. I den gruppen var dödligheten för Hyline mycket hög de sista veckorna
Befjädringen var i stort sett fullständig under hela perioden förutom i lågmetionin-grupperna, där den successivt försämrades, men den var dock fortfarande förhållandevis bra hos båda genotyperna
Från klockan 21, vid solens nedgång, fram till kl 04.00, vid solens uppgång, befann sig nästan 100 % av hönorna på sittpinne
Fodersöket utomhus blev mer aktivt vid metioninbrist
I motsats till resultaten i föregående studie nyttjade dubbelt så många av Hyline utevistelse i jämförelse med SH
Även här fungerade båda genotyperna bäst på foder av god kvalitet

Försöken visar skillnader mellan genotyper, men samtliga fungerade bäst på foder med god proteinkvalitet och målet 100 % KRAV-godkända råvaror blir svårt att uppfylla utan tillsatser av fiskmjöl eller metionin.
Försöket har genomförts enligt planen, kompletterad med beteendestudier, samt med förlängning av värpperioderna för att säkrare resultat.