Nadeau, Elisabet
Oljeväxter i ekologisk odling och mjölkproduktion: odlingsstrategi och användning till mjölkkor som ersättning för konventionella proteinfodermedel. Delprojekt 1. Grovfoderrik foderstat utan konventionella proteinfodermedel - Ekologisk rapskaka till mjölkkor.
KRAVs och EUs regler har hela tiden gått mot minskade möjligheter att använda icke KRAV-godkänt foder i mjölkkornas foderstat. Det är därför ytterst viktigt att undersöka möjligheterna till en bibehållen mjölproduktion med en ekologisk foderstat utan konventionella fodermedel. Målsättningen med försöket är att studera huruvida en helsvensk 100% KRAV-godkänd foderstat med kallpressad rapskaka är jämförbar med en 95% ekologisk foderstat, vilken innehåller ekologiskt proteinkraftfodermedel med viss andel konventionellt producerade råvaror, i fråga om mjölkavkastning, mjölksammansättning, mjölkkvalitet, hälsa och fertilitet hos mjölkkor.
Försöket utfördes under två stallperioder (01/02 och 02/03) på Tingvalls ekologiska försöksgård, Hushållningssällskapet Väst. Kor av SLB-ras indelades i två försöksgrupper (100% och 95% ekologisk foderstat) efter kalvningsdatum, laktationsnummer och föregående års produktion. Utfodrade mängder foder registrerades varje dag. Reståtervägning utfördes regelbundet. Foderprover togs ut löpande för analys av näringsinnehåll och hygienisk kvalitet (ensilage). Båda foderstaterna innehöll vallensilage, korn och ärter förutom 4 kg kallpressad rapskaka, som användes till den 100% ekologiska foderstaten eller 2,7 kg Unik 50 Eko-koncentrat, som användes till den 95% ekologiska foderstaten. Eftersom rapskakan innehöll mycket fosfor fick rapsgruppen ett specialblandat mineralfoder utan fosfor medan koncentratgruppen fick ett standardmineral, Effekt Normal. Foderstaternas näringsinnehåll försökte hållas så lika som möjligt mellan försöksgrupperna. Detta var dock omöjligt att åstadkomma ifråga om råfett och stärkelse. Foderstaten, innehållande 4 kg rapskaka till kor under deras första tre laktationsmånader, innehöll i genomsnitt 5% råfett av torrsubstansen (ts) medan foderstaten för kor, utfodrade med 2,7 kg Unik 50 Eko under tidig laktation, innehöll 3,2% råfett av ts. Råproteinhalten var i genomsnitt 17% av ts under kornas första tre laktationsmånader. Mjölkavkastning mättes och mjölken analyserades med avseende på fett, protein, urea och celltal två gånger per månad under kornas första tre laktationsmånader. Vid fyra tillfällen per stallperiod utfördes lukt- och smakfelsbedömning på samlingsprover av mjölk från respektive grupp. Under sista stallperioden analyserades dessutom samlingsproverna för fettsyresammansättning i mjölken vid tre tillfällen med en månads mellanrum mellan proven. Samtidigt togs prover på rapskaka och koncentrat för fettsyreanalys. Korna vägdes och hullbedömdes varje månad. Alla avvikelser i hälsa noterades kontinuerligt. Fruktsamhet följdes via antal semineringar per dräktighet och antal dagar från kalvning till första insemination. Mjölkproduktionsdata från laktationens första tre månader analyserades statistiskt genom att använda Proc Mixed Model i SAS. Den statistiska modellen inkluderade behandling, år, laktationsnummergrupp och samspel mellan laktationsnummergrupp och behandling. Behandlingarna var 100% ekologisk foderstat, innehållande kallpressad rapskaka, till 20 kor och 95% ekologisk foderstat, innehållande Unik 50 Eko, till 20 kor. Resultat med ett P - värde mindre än 0,05 betraktades som signifikant.
Under de första tre laktationsmånaderna fann vi en signifikant högre mjölkavkastning i kg mjölk per ko och dag för rapsgruppen jämfört med koncentratgruppen (38,4 kg respektive 35,3 kg, P < 0,01). Däremot fann vi inga skillnader i kg energikorrigerad mjölk (ECM) per dag mellan de båda grupperna (36,0 kg resp. 34,7 kg). Mjölksammansättningen skiljde sig åt hos de äldre korna. Korna som var i sin fjärde laktation eller mer, samt utfodrades med rapskaka, hade en lägre fett- (3,77 resp. 4,39%, P < 0,001) och proteinhalt (3,04 resp. 3,37%, P < 0,01) i mjölken än korna i koncentratgruppen. Kor i sin andra till tredje laktation, utfodrade med rapskaka, hade lägre fetthalt (3,56 resp. 3,85%, P < 0,05) i mjölken än kor utfodrade med koncentrat. Däremot var det ingen skillnad i proteinhalt mellan grupperna. Fetthalten skiljde sig åt beroende på om kon hade varit med i försöket 1 eller 2 år (3,9 resp. 3,6%, P < 0,01) oberoende av behandling. Fett- respektive proteinmängderna skiljde sig inte åt mellan grupperna. Det fanns heller inte några skillnader i mjölkurea eller celltal mellan grupperna. Anmdelen omättade fettsyror var högre i rapskakan än i koncentratet (92 resp. 83 g/100 g fettsyror). Även mjölken från rapsgruppen hade en högre andel omättade fettsyror än mjölken från koncentratgruppen (34 resp. 25 g/100 g fettsyror). Dessutom fann vi en större mängd av fettsyran CLA (conjugated lonoleic acid) i mjölken från rapsgruppen (0,71 resp. 0,39 g/100 g fettsyror). Mjölken hade ingen anmärkning på dess lukt och smak, som kunde relateras till utfodringen. Vikt och hull samt fruktsamhet och hälsa hos korna påverkades inte av behandlingarna.
Trots en bibehållen mjölkavkastning, inga lukt- och smakfel i mjölken och inga negativa effekter på hälsa eller fruktsamhet, är det tveksamt att rekommendera så höga nivåer av den kallpressade rapskakan som 4 kg per ko och dag. Eftersom fett- och proteinhalterna sjönk hos äldre kor kan det vara bättre att ge en något mindre giva av rapskakan och eventuellt använda ytterligare ett proteinfodermedel i foderstaten.