Etana, Ararso

Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag - effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning

Projektets syfte var:
1) att identifiera en optimal spridningstid för stallgödsel som ger en god avkastning med minimal negativ miljöpåverkan.
2) att studera effekten av placeringsdjup av stallgödsel på växtnäringsutnyttjande;
3) att studera spridningstidpunktens betydelse för markpackning.

Projektet pågick i fyra år.Två fältförsök/år genomfördes på ekologiska gårdar. Sammanlagt genomfördes åtta försök varav sex på Ultuna egendom. Första två försök genomfördes på Åkerby och Svista gård, båda i Uppland. Följande behandlingar ingick i studien:
A) utan gödsel, utan packning.
B) 20-25 ton gödsel/ha, packad, plöjning till 20-22 cm (10-15:e oktober).
C) 20-25 ton gödsel/ha, opackad, plöjning till 20-22 cm (10-15:e november).
D) 20-25 ton gödsel/ha, packad, plöjning till 20-22 cm (10-15:e november).
E) 20-25 ton gödsel/ha opackad, plöjning till 12-15 cm ; (10-15:e november).
F) 20-25 ton gödsel/ha på våren på höstplöjd mark, opackad.
G) 20-25 ton gödsel/ha på våren på höstplöjd mark,packad.

I led B-E spreds gödseln på oplöjd mark som plöjdes omedelbart efter spridningen. Led F och G plöjdes hösten tillsammans med led led C, D och E, men försöksbehandlingarna genomfördes på våren före sådd.

Analys av markfysikaliska och -kemiska egenskaper utfördes för att bestämma närings- och packningstillståndet i de olika leden. Effekten av de olika behandlingarna på avkastningen och dess innehåll av kväve, fosfor och kalium bestämdes.

markpackAE.pdf

Studier av markfysikaliska egenskaper och grödans avkastning från ett ekologiskt FoU projekt visade tydliga skillnader i effekter av markpackning vid oilka tidpunkter (tidig höst, senhöst och på våren före sådd) i samband med kletgödselspridning.

Matjordens penetrationsmotstånd under vegetationsperioderna var högst i ledet som packades på våren före sådd oavsett jordart eller år. Kulturväxternas rottillväxt hämmas om denna parameter överskrider 3 MPa. Detta var fallet åren 2003 och 2004, särskilt i led som packades på våren i försöksserien på styv lera.

Det var en stor variation i innehållet av mineralkväve i marken inom leden som kan bero på en ojämn spridning av den strörika gödseln. I två försök återfanns mindre mineralkväve i marken vid bestämning på våren än på hösten. Det var ett tecken på att utlakning på höst-vinter tiden hade skett. Det återfanns nästan lika mycket mineralkväve i marken i de opackade och packade leden. Det gällde också leden med normal plöjning och grundplöjning.

Den styvaste försöksjorden som försöksserien R2-7401 utlades på var på Åkerby gård (skördeår 2002). I detta försök var avkastningen lägst i ledet som packades på våren. Skördenivån i detta led var endast 65 % av den i led utan gödsel alls. År 2003 var också avkastningen vid packning på våren lägst i denna försöksserie. Markpacking vid tidig och sen höst sänkte också avkastningen i genomsnitt med sex respektive 9 %. Högst avkastning gav de led som gödslades senhöst utan packning. Grund plöjning efter gödselspridning senhöst gav lika mycket avkastning som motsvarande led med normal plöjning. Det vårgödslade ledet utan packning gav mycket lägre avkastning än motsvarande höstgödslat led i två av fyra försök.

Den lättaste försöksjorden som försöksserien R2-7402 utlades på var på Svista gård (skördeår 2002). I detta försök gav alla led mycket lägre avkastning än de två led som gödslades senhöst. Följande år låg denna försöksserie på samma plats i tre år. Avkastningen blev sämre med åren på denna försöksplats och det fanns en tydlig kumulativ påverkan av packningen på grödans avkastning trots årlig luckring. Försök R2-7401 genomfördes också två sista åren på samma försöksplats och skörderesultaten bekräftade den kumulativa effekten av markpackning som noterades i den andra försöksserien.

Markfysikaliska studier och grödans avkastning visade att det var fördelaktigare att sprida stallgödsel på sen höst än tidig höst eller strax före vårsådd. Det gällde särskilt styva leror som kan vara för våta på våren. Någon skillnad i mineralkväve innehåll eller grödans avkastning som kan bero på stallgödselsplacering har inte noterats. Markpackning i samband med stallgödselspridning kan utplåna den önskade gödseleffekten. På lätta jordar med god dränering kan man gödsla på våren utan att riskera skadlig markpackning.