Martinsson, Kjell
Mineraltillskott i kontrollen av Haemonchus contortus hos får i ekologisk produktion.
Enligt en inventering av ekologiska fårgårdar är löpmagsparasiten Haemonchus contortus ett ökande problem. Den kan ge akuta sjukdoms- och dödsfall och avmaskning rekommenderas när man funnit dess ägg i träckprov. H. contortus kan dock vara svår att bekämpa pga resistens mot vissa anthelmintika. I besättningar anslutna till KRAV är profylaktisk behandling dessutom inte tillåten utan man bör sträva efter andra metoder. Kopparbrist är ett problem hos flera fårraser och kopparberikat mineralfoder rekommenderas. I inventeringen fann man att träckprov från får som fått mineralfoder med koppar innehöll betydligt färre parasitägg än vad fallet var med får som inte fått koppartillskott. I utländska studier har kapslar med kopparoxid (s k COWP) både behandlat kopparbrist och haft god effekt mot H. contortus. COWP löser ut låga doser av koppar över en längre period, vilket tycks göra miljön i löpmagen olämplig för parasitens överlevnad. Motsvarande effekt märks inte på parasiter i tarmkanalen, vilket pekar på att kopparmängden i träcken inte bör vara skadlig för miljön. Målet med ansökan är att undersöka effekten av mineraltillförsel resp. COWP på H. contortus hos lamm. Ett positivt resultat av studien skulle betyda mycket för ekologiska fårproducenter i bekämpningen av denna allvarliga parasit.
En stallstudie gjordes år 1 i SLU:s fårbesättning, där parasitinfektion och mineraltillförsel kunde kontrolleras och andra variabler minimeras. Infekterade lamm fick COWP eller olika mineralfoder. Effekten på vuxna parasiter resp. larver mättes med slaktanalyser. En fältstudie genomfördes år 2. I en tidigare höggradigt parasitsmittad besättning provades COWP på såväl tackor som lamm. Effekten mättes genom träckprov och analyser av mag- och tarminnehåll vid slakt. Betessmittan mättes med hjälp av s k tracerlamm.
Stallstudie 2002:
Foderintag - inga tydliga skillnader mellan grupperna.
Tillväxt - inga signifikanta skillnader mellan grupperna.
Kopparhalt i muskelprov - Det finns inga tydliga skillnader mellan grupperna. Nivåerna är inte i närheten av något som skulle innebära fara vid normal konsumtion av köttet.
Kopparhalt i leverprov - högst i grupperna som fått COWP. Nivån är något hög för mänsklig konsumtion och för lammens hälsa.
Kopparhalt i träckprov - varierade mycket. Det tycks dock som att den grupp som nyligast fått COWP hade en högre nivå.
Parasitnivå - Det kopparberikade mineralfodret hade ingen effekt mot H. contortus. COWP hade en signifikant effekt på vuxna stadier av parasiten.
Fältstudie 2003:
Tillväxt - inga signifikanta skillnader mellan grupperna.
Kopparhalt i leverprov - högre hos de lamm som fått COWP.
Kopparhalt i njurprov - ingen skillnad mellan behandlingarna.
Parasitnivå - Parasitnivåerna var relativt låga, så några säkra skillnader beroende på behandling kunde inte utläsas. De tendenser som ses talar dock för att COWP varit verksamt mot H. contortus hos lammen.
Studierna visar att mineralfoder med koppartillskott inte ger tillräcklig effekt mot parasiter för att vara intressant ur parasitsynpunkt. COWP är effektiv mot vissa stadier av parasiten H. contortus, men då den inte är tillräckligt effektiv mot larvstadier och dessutom tycks ge onödigt höga kopparnivåer i träck och lever kan COWP inte rekommenderas för parasitbekämpning i Sverige.
Resultaten har under år 2004 publicerats i följande tidskrifter:
Acta Veterinaria Scandinavica, 45(3-4), 149-160.
Svensk Veterinärtidning, 14, 11-16.
Fårskötsel, 5, 22-23.