Bång, Ulla
Flyktiga växtextrakt ersätter fungicider i potatis
Vitlök har i tidigare studier visat sig kunna bekämpa såväl silver- som blås- och lackskorv. Mot dessa sjukdomar används idag kemiska bekämpningsmedel. Aktuell studie avser få pröva effekterna på avkastning, storleksfördelning och sundhet vid doftbehadnling av utsäde med blandningar av vitlök och andra oljor. Målet är att finna ett naturligt bekämpningsmedel som inte riskerar ha negativa effekter på grödan och den omgivande miljön.
Utsäde av sorterna Bintje och Mandel doftbehandlades hösten 2001 med extrakt av vitlök, salvia, respektive rosmarin dels enskilt i två olika doser, dels i blandningar med en lika stor dos av respektive extrakt. Kontroller förvarades i liknande behandlingskammare, fast utan växtextrakt. Totalt omfattade experimentet således 10 led. Efter avslutad behandling lagrades potatisen normalt. Under växtsäsongen 2002 ingick de sålunda behandlade utsädena i ett fältförsök med två replikat på Röbäcksdalen. Grödan sköttes enligt för orten gällande praxis. Upptagning och efterföljande lagring av prov skedde rutvis på sådant sätt att risken för smittspridning mellan rutorna skulle bli försumbar.
Avkastning och storleksfördelning i skörden mättes rutvis strax efter upptagning i september 2002. Förekomst av svampsjukdomar i skörden analyserades i rutvisa prov under februari – april 2003 i båda sorterna. Phoma-röta (Phoma foveata) påvisades med knacktest av 100-knölsprov. Förekomsten av silverskov (Helminthosporium solani), blåsskorv (Polyscytalum pustulans) och lackskorv (Rhizoctonia solani) analyserades med pluggtest av 20-knölsprov, lackskorv även genom gradering av sklerotier på matpotatisfraktionen av den storlekssorterade potatisen. Förekomsten av stjälkbakterios (Erwinia carotovora subsp. atroseptica, Eca) i Bintje analyserades serologiskt med ELISA-teknik i december 2002. Resultaten har bearbetats i variansanalys med hjälp av programmet NCSS.
I detta fältförsök med relativt små rutor gav olika doftbehandlingar av utsädet inget signifikant inflytande på avkastningens storlek. Utsädesbehandlingarna föreföll inte heller med någon säkerhet kunna minska förekomsten av stjälkbakterios respektive Phoma-röta i skörden. För att verifiera eventuella bristande effekter mot dessa patogener behövs dock mera omfattande experiment. Tydliga bekämpningseffekter var emellertid märkbara mot silver- blås- och lackskorv. De två förstnämnda förekom endast i mycket ringa omfattning medan särskilt vitlöksbehandlingen signifikant minskade lackskorvsangreppen. Blandning av vitlök med andra växtextrakt inverkade inte märkbart positivt på resultatet i detta experiment.