Löfstedt, Christer
Användning av feromoner för varning och bekämpning av vinbärsskottmal i svarta vinbär
Vinbärsskottmal (Lampronia capitella) uppträder som skadedjur i svarta vinbärsodlingar. Artens larver förstör under våren skottknopparna och vid höga populationstätheter kan skadorna medföra stora skördeförluster.
Vid ekologisk vinbärsodling är arten mycket svår att bekämpa med nu tillgängliga medel och metoder. Bekämpning med hjälp av artens sexualferomon enligt förvirringsmetoden kan vara ett sätt att öka odlingssäkerheten för ekologiska odlare. Feromonerna kan användas även av konventionella odlare för att fastställa om och när ett bekämpningsbehov finns. För detta andamål behövs kunskap om samband mellan fällfångst och larvangrepp och kunskap om honornas äggläggningsperiod.
Vinbärsskottmalens feromon har nyligen identifierats och kan användas direkt i fältförsök.
Projektet delas upp i följande delprojekt
1. Samband mellan fällfångst av vinbärsskottmal och angreppsgrad.
I ca 8 odlingar undersöks sambandet mellan fångst av skottmal i feromonfällor och grad av larvangrepp följande vår. Inom respektive odling placeras feromonfällor på 2-4 platser med 2 fällor per plats och med stora avstånd mellan platserna. Antal malar i fällorna räknas av under malarnas flygtid. Följande vår tas skottprover för beräkning av grad av larvangrepp. Skottproverna tas i anslutning till de platser i odlingarna där fällorna varit placerade. Utsättning av fällor, avläsning av fällfångster och provtagning av skott görs av respektive odlare. Skottprover undersöks vid SLU Röbäcksdalen.
2. Äggläggningsperiod för vinbärsskottmal
Ett burförsök genomförs där par av nykläckta vinbärsskottmalar placeras i separata burar med tillgång till kartbärande vinbärskvistar. Kvistarna byts ut varannan dag, så länge honan lever, och karten undersöks med avseende på ägg.
3. Bekämpning av vinbärsskottmal med förvirringsmetoden
Bekämpning av vinbärsskottmal med förvirringsmetoden provas i fyra olika odlingar. Ingen kemisk bekämpning får förekomma i dessa odlingar. De fyra odlingarna kommer att behandlas enligt två olika metoder. I två av odlingarna används feromonfördelare av typen "plastrep", med liten feromonmängd per fördelare och litet avstånd mellan fördelarna (ca 1000 st/ha). I två odlingar används feromonfördelare av typen "plastpåse", med större mängd feromon per fördelare och större avstånd mellan fördelarna (ca 10 st/ha). Effekten av feromonbekämpningen mäts genom fångst i övervakningsfällor och bestämning av larvtäthet under våren (se delprojekt 1). Undersökningen pågår i samma odlingar under tre år.
Kompletterande undersökning görs i en odling där vi kommer att undersöka över hur stort område de feromonavgivande ”plastpåsarna” verkar. I denna odling sätts endast en sådan fördelare ut. Med olika avstånd från fördelaren sätts fällor ut som betats med levande, oparade honor (eller endast små mängder syntetiskt feromon). Fällor med enbart klisterbotten utgör kontroll.
Se även bilaga 1
Projektet påbörjades våren 2003. Projektet är uppdelat på tre delprojekt som kommenteras var för sig nedan. I anslutningen till det av JV finansierade projektet om skottmalen har dessutom genomförts en undersökning av feromonet hos vinbärsknoppmalen.
Delprojekt 1. Samband mellan fällfångst av vinbärsskottmal och angreppsgrad
Detta delprojekt syftar främst till att få underlag för bedömning av bekämpningsbehov mot skottmalen. Det kommer också att ge ökade kunskaper om skottmalens biologi, särskilt dess flygtid och flygperiodens längd samt hur populationstätheten varierar över tiden.
Under 2005 har fångster i feromonfällor och inventering av larvangreppen kompletterats med inventering av knopptätheten. Vid hög knopptäthet motsvaras hög fjärilsförekomst inte nödvändigtvis av en hög angreppsfrekvens. Vi planerar att fortsätta övervakningen av odlingarna med feromonfällor också under 2006 (och 2007). Fångstdata från kontrollodlingar och i tidigare fångster i de odlingar som kommer att behandlas med syntetsikt feromon är en förutsättning för att kunna utvärdera feromonbekämpningens effekt.
Delprojekt 2. Äggläggningsperiod för vinbärsskottmal
I detta delprojekt har undersökts, för enskilda honor av skottmalen, när äggläggning börjar i förhållande till honornas kläckning, hur länge äggläggningen pågår, samt hur många ägg som läggs totalt. Undersökningen har genomförts som burförsök där en nykläckt hona, tillsammans med hane, sattes i bur med tillgång till kartbärande vinbärskvistar. Karten undersöks med avseende på ägg.
Fem replikat genomfördes 2003 och 15 replikat 2004. Under 2005 har studien sammanställts för publicering och ett manus föreligger nu klart för inskickning.
Några resultat:
· Honorna hade kapacitet att lägga i medeltal 107 ägg och äggläggning påbörjades 2-5 dagar efter kläckning. Cirka 60% av äggen lades under äggläggningsperiodens första dygn.
· Äggen lades i äggsamlingar som oftast innehöll 4-7 ägg (spridning 1-17 ägg).
· Den mest långlivade honan i försöket blev 20 dagar gammal men lade inga ägg alls under de sista 10 levnadsdagarna.
· Flygperioden började strax efter det svarta vinbärets blomning och varade i cirka 3 veckor (resultat från delprojekt 1).
Delprojekt 3. Bekämpning av vinbärsskottmal med förvirringsmetoden
Vinbärsskottmalens feromon finns ännu inte kommersiellt tillgängligt. De feromoner vi hittills använt för övervakningsfällorna härrör från ett tidigare samarbete med en tysk grupp som resulterade i identifieringen av artens feromon. Detta förråd av syntetiskt feromon är på upphällningen och har aldrig varit tillräckligt för storskaliga bekämpningsförsök. Under 2003 och 2004 misslyckades vi med att få fram syntetiskt feromon i tillräcklig omfattning för bekämpningsförsök. Under 2005 har företaget Chemtica, Costa Rica, på vårt uppdrag utvecklat en metod för storskalig syntes av vinbärsskottmalens feromon. Vi har tidigare erfarenhet av samarbete med detta företag vad gäller feromoner för bekämpning av olika mottfjärilar i livsmedelsindustrin och räknar med att i april 2006 ha tillgång till feromon i tillräcklig omfattning (100 g) för att kunna genomföra minst två säsonger av storskaliga bekämpningsförsök i odlingar i Västerbotten och Norrbotten.
Övrigt
Parallellt med studien av vinbärsskottmalens feromon och användbarheten av detsamma för bekämpning av arten har vi utan nämnbara merkostnader kunnat identifiera feromonet också för en annan skadegörare på vinbär, nämligen knoppmalen Euhyponomeutoides albithoracellus. Vi har tagit tillvara larver från inventeringen av skador på buskar och kläckt fram fjärilar från dessa. Fällfångstförsök under 2004 och 2005 visar att en blandning av tre acetater är ett utmärkt bete för övervakning av knoppmalen i vinbärsodlingar. Dessa resultat kommer att sändas in för publicering under våren 2006 (Löfstedt, C., Olsson, P.-O., Birgersson, G., Jirle, E., and Hellqvist, S. Identification of the sex pheromone of Euhyponomeutoides albithoracellus. For J. appl. Entomol. )