Grennfelt, PerInge
Nationell databas över emissionsbegränsade åtgärder och deras kostnader (REKO luft).
Inom såväl det nationella miljömålsarbetet som i det internationella arbetet med åtgärder för gränsöverskridande luftföroreningar har förslagen utgått från att åtgärderna skall vara kostnadseffektiva.
Miljömålskommittén hade som uppgift att utreda och föreslå kostnadseffektiva åtgärder för att nå olika miljömål/delmål. Man kom en bit på väg men det är långt kvar till att upp-fylla önskemålen.
När det gäller gränsöverskridande luftföroreningar är de utsläppstak som förhandlats fram inom ramen för Konventionen om Långväga Gränsöverskridande Luftföroreningar (CLRTAP) och EU också baserade på kostnadseffektivitet. Målet för genomförande av dessa åtgärder är 2010. Ytterligare åtgärder kommer dock att krävas för att nå de gemensamt uppsatta målen att understiga kritisk belastning i hela Europa. Även i detta arbete kommer kostnads-effektivitet att vara en viktig komponent.
Naturvårdsverket och IVL har diskuterat möjligheterna att tillsammans med sektors- och branschorgan ta fram ytterligare kostnadsunderlag som en fortsättning på Miljömåls-kommitténs arbete och som ett underlag för det internationella luftvårdsarbetet och då också förlänga tidsperspektivet till 2015 och 2020. Vi tror att Ni är intresserade av att delta i ett sådant arbete och inbjuder därför er att medverka i ett projekt syftande till att skapa ett gemensamt underlag för åtgärder och åtgärdskostnader.
Målet med projektet är att tillsammans med de olika sektorerna ta fram och sammanställa den information som finns tillgänglig över de åtgärder som genomförts, planeras eller är möjliga i ett framtida perspektiv för att minska utsläppen av svaveldioxid (SO2), kväveoxider (NOX), flyktiga organiska ämnen (VOC), ammoniak (NH3), partiklar (PM) och koldioxid (CO2).
1. Inventering och sammanställning av befintlig information över genomförda och framtida åtgärder i Sverige. I detta moment ingår även sammanställning av befintliga sektorsscenarier.
2. Skapande av ramen för databasen och sammanställning av information som saknas.
3. Insamling av data kring åtgärder och deras kostnader. Val av metodik för redovisning av kostnader. En väsentlig del av detta arbete avser framtagning av kostnader för icke tekniska åtgärder.
4. Sammanställning av data och inläggning i databasen.
5. Framtagning av kostnadskurvor och jämförelser mellan den egna databasen och andra åtgärdssdata.
Miljöarbete går idag inte enbart ut på att minska utsläpp, utan även på att minska dem till en så låg kostnad som möjligt. Det gäller att uppnå miljömålen till lägsta kostnad för att minimera inskränkningen på annat miljöarbete och ekonomin i stort.
Det finns således ett behov av att kunna minimera kostnader när åtgärder görs. Idag utgår man i första hand från kostnadskurvor när man studerar åtgärder, d.v.s. ett ämne och ett mål studeras i taget. Mycket skulle dock kunna vinnas genom att använda sig av verktyg som tillåter att åtgärder för flera olika ämnen, mål och sektorer studeras sam-tidigt. På så sätt skulle suboptimeringar kunna undvikas samt de mest kostnadseffektiva åtgärderna identifieras.
För att försöka möta behoven under de närmaste åren har ett forskningsprojekt genom-förts i vilket IVL, i samarbete med ett antal sektorsorgan, arbetat med att utveckla en databas över emissionsbegränsande åtgärder och deras kostnader. Databasen kallas REKO luft reduktionskostnader för luftemissionsbegränsande åtgärder. Naturvårds-verket, Vägverket, Energimyndigheten, Elforsk och Jordbruksverket har deltagit i samarbetet. Målet för forskningsprojektet har varit att skapa en oberoende databas för åtgärdskostnader samt att utveckla ett optimeringsverktyg för att identifiera de mest kostnadseffektiva åtgärderna för att nå olika miljömål. Arbetet har genomförts i samar-bete med de medverkande sektorerna samt med internationella organ och projekt inom området.
En databas kan i teorin byggas hur flexibel som helst men ökad flexibilitet ökar också kostnaderna. Dessutom är flexibilitet och enkelhet motsatser vad gäller databas-konstruktion och därigenom även vad gäller dataförsörjning. Därför är det viktigt att utgå från de behov som finns, d.v.s. vad databasen ska användas till så att relevanta avgränsningar görs. Under projektets gång har få avgränsningar gjorts vad gäller data-basens funktionalitet, vilket har påverkat möjligheten att få in de data som behövs. Den framtagna databasstrukturen innehåller uppgifter om reduktionspotential och kostnad för både tekniska och icke-tekniska åtgärder, och inriktar sig på utsläppen av kväve-oxider (NOx), svaveldioxid (SO2), koldioxid (CO2), metan (CH4), ammoniak (NH3), flyktiga organiska ämnen och partiklar. Vidare finns det möjlighet att kombinera olika åtgärder. Åtgärderna redovisas för referensanläggningar på nationell nivå och inte för enskilda anläggningar. De sektorer som ingår i databasen är energi, väg och jordbruk.
Databasen lagrar åtgärdsinformation på ett format som gör att viktiga antaganden lätt kan ändras. Till exempel kan energipriser, ränta eller den förväntade utvecklingen av aktiviteten i en sektor enkelt ändras.
I projektet har ett optimeringsverktyg utvecklats med vilket den mest kostnadseffektiva lösningen för att nå en önskad utsläppsreduktion kan identifieras. Den största styrkan hos det utvecklade optimeringsverktyget är att det kan identifiera den mest kostnads-effektiva lösningen givet flera satta mål, d.v.s. verktyget kan hantera flera emissions-krav parallellt. Vidare klarar verktyget av att hantera flera sektorer parallellt. Genom att verktyget kan hantera flera emissionskrav och sektorer parallellt kan den lägsta åtgärds-kostnaden för samhället identifieras.
Den version av verktyget som utvecklats i projektet är att betrakta som en praktiskt fun-gerande prototyp som demonstrerar funktionaliteten. För att verktyget ska bli mer rutinmässigt användbart är en utveckling, i första hand, med avseende på användar-vänlighet nödvändig.
Att upprätta en databas över emissionsbegränsande åtgärder och kostnaderna för att genomföra dessa visade sig vara svårare än förväntat. Den version av databasen som finns idag kan därför endast användas i illustrativt syfte. Detta beror på att många data saknas samt att befintliga data inte är kvalitetssäkrade. Följande tre faktorer har identi-fierats som de kritiska punkterna vid genomförandet av detta forskningsprojekt:
- Resursbrist: Att utveckla en nationell databas är ett långsiktigt arbete som kräver ett aktivt deltagande och stora resurser, inte minst vad gäller avsatt tid. Dessa förut-sättningar har inte funnits fullt ut i projektet.
- Datatillgång: Att erhålla data till databasen visade sig vara väldigt svårt.
- Svårigheter med att använda internationella initiativ: En förhoppning inför och under projektets gång var att de internationella och europeiska initiativ inom området, som pågått parallellt med REKO, skulle ha gått att använda i stor utsträckning. Eftersom det internationella arbetet blivit försenat gick inte det.
De slutsatser som kan dras från föreliggande forskningsprojekt är:
- Det finns ett behov av en databas för åtgärdskostnader men behoven ser olika ut och är olika stora för olika användare.
- Själva strukturen på REKO-databasen är funktionell, d.v.s. den är flexibel och inne-håller poster för åtgärder, reduktioner, kostnader och scenarier. Däremot är inte själva databasen, bl.a. vad avser nuvarande indelning i referensanläggningar och åtgärder, komplett.
- Styrkan hos optimeringsverktyget är att flera ämnen samt flera sektorer kan analyse-ras parallellt.
- Dataförsörjningen är den kritiska punkten för att få REKO att fungera, d.v.s. för att få tillförlitlig information från databasen och optimeringsverktyget. För att nå ett sådant syfte krävs att en metod för dataförsörjning, kvalitetssäkring och uppdatering av data utvecklas. Om databasen och verktyget ska kunna användas som underlag för miljömålsarbetet måste databasen, förutom att utvecklas med avseende på datamängd för de befintliga sektorerna, dessutom kompletteras med ytterligare sek-torer. En avgränsning, i första hand, med avseende på sektorer och åtgärder är dock nödvändig.
- Att bygga upp en databas såsom REKO luft är ett långsiktigt arbete som kräver ett stort engagemang från deltagande sektorer. Det krävs också ett organiserat data-värdskap med personer som löpande arbetar med att upprätthålla kvaliteten på data i databasen.
En önskad användning av REKO luft är att kunna använda databasen dels som en informationskälla, dels tillsammans med optimeringsverktyget för att finna den mest kostnadseffektiva lösningen på uppsatta mål. Dessutom är det önskvärt att delar av databasen ska kunna användas i andra syften än för att optimera åtgärdskostnader.