Gunnarsson, Anita

Växtnäringsstyrning i energi- och näringseffektiva ekologiska odlingssystem

I ett tvåårigt fältförsök med jämfördes två odlingssystem för ekologisk odling av rödbetor. Syftet med studien var att se om kväveutnyttjandet förbättras genom processning av växtmaterial från vall och betblast i en biogasreaktor med återförande av rötresten som gödselmedel jämfört med om betblasten och vallputset lämnas på fälten för dess förfruktseffekt.

I arbetet ingick även en utvecklingsdel vars syfte var att ta fram börvärden för behovsanpassad rötresttillförsel på sandjord med tillgång till bevattning.

Projektet avsåg även ge ett underlag för bedömning av hur N-mineraliseringen påverkades av om vallen skördas 2 eller 3 gånger eller bara putsas och växtresterna lämnas för dess förfruktseffekt.

Projektet inkluderar ett tvåårigt fältförsök kompletterat med rotstudie i fält år 2. Jämförelsen inkluderade både olika förfrukter och olika rötrestgivor. De förfrukter som ingick var
- gröngödslingsvall
- vall skördad två gånger
- vall skördad tre gånger
- vårkorn + fånggröda av engelskt rajgräs
År två gödslades rötrest producerad i en biogasreaktor där vall och betblast rötats. Rötresten tillfördes i 4 olika nivåer till rödbetor efter korn och i en nivå efter vall och gröngödsling. Därutöver fanns kontrolled av rödbetor efter de olika förfrukterna som bara gödslades med Kalivinasse och Besal.
Kvävemineralisering i marken och näringsupptag i grödan följdes under hela växtsäsongen.

rsrapport2004tSJV&SLUh.pdf

Resultat från försöksperiod två tyder på att systemeffekten av övergång från system utan till system med biogasrötning ger en ökning av mängden effektivt kväve med 105 kg för ett hektar blandvall plus ett hektar betblast om blandvallen skördas 3 gånger och 59 kg om den skördas två gånger. Dessa värden är högre än de som framkom av resultaten från första försöksomgången (http://www.evp.slu.se/ekoforsk/Handout_Alnarp_04.pdf).

Resultaten tyder vidare på att börvärdet vid sådd av rödbetor bör vara ca 80 kg N som en summa av mineralkväve i skiktet 0-30 cm + tillfört NH4-N i rötrest. Börvärdet vid midsommar bör vara 140 kg NH4-N och i mitten av juli 150 kg NH4-N. I dessa fall inkluderar börvärdet mineral-N ner till 60 cm djup.

Mineraliseringen efter ogödslat korn blev i perioden 29 april till 21 juli 0,76 kg N per dygn, efter ogödslad vall skördad 3 respektive 2 ggr 0,96 och 0,92 kg och efter ogödslad gröngödsling 1,53 kg N per dygn. Eventuell senare kommande mineralisering kunde inte uppskattas p g a utlakningsförluster.

Restkvävemängden vid skörd i skiktet 0-90 cm var högst i ledet med gödslad gröngödsling och lägst efter ogödslat korn. Av de gödslade leden med korn som förfrukt och gödslingsnivåer mellan 106 och 211 kg NH4-N var skörden högst och restkvävet lägst i det högst gödslade ledet.

Utnyttjandegraden av kvävet i form av upptag i rödbetorna var generellt låg. I leden efter korn sjönk den från 36 till 19 % vid en ökning av NH4-N-tillförseln från 49 till 211 kg/ha. Om även blastupptaget inkluderas ökar utnyttjandegraden till 53 respektive 32 % i nämnda led.

Rotmätning utfördes vid två tidpunkter i rödbetor efter ogödslad och gödslad gröngödslingsvall och efter korn med medel N-tillförsel (181 kg NH4-N per ha). Mätning den 15 juni (26 dagar efter sådd) visade att inga rötter då nått ner till 15 cm. Vid mätning den 21 juli (61 dagar efter sådd) befanns att som medeltal för skikten 15-20 och 25-30 cm var rotlängd och rotyta högre i leden som fått rötrest än i ogödslade rödbetor efter gröngödsling. Variationen var dock stor och för att kunna påvisa statistiskt säkra data måste studien upprepas.

Nitratmätning i rödbetsroten gjordes i samtliga led utom de efter vall skördad två gånger. Högst halt var det i det högst gödslade ledet med korn som förfrukt där 325 mg NO3 per kg uppmättes. Detta är en mycket låg NO3-nivå för rödbetor.

Preliminära slutsatser
Systemet med rötning av vall och betblast torde minska risken för utlakning jämfört med system där betblast och avputsat växtmaterial från gröngödslingsvall får stanna i fält. Här redovisade resultat kommer att bearbetas ytterligare tillsammans med resultaten från första försökomgången.