Jonasson, Anita
Utrotning/kontroll av skabb och löss i ekologiska nötkreatursbesättningar.
Angrepp av löss och skabb utgör ett problem vid hållandet av nötkreatur i ekologisk produktion. Angreppen orsakar klåda, håravfall och dålig trivsel hos djuren. Sannolikt bidrar massiva infektioner även till försämrat produktionsresultat såväl vad gäller köttillväxt som mjölkproduktion. Hudar från lusangripna nötkreatur har ett sämre värde som läderråvara.
I konventionell drift vidtas förebyggande åtgärder på ungdjuren i form av utvärtes behandling och ibland klippning i samband med installning och med dessa åtgärder hålls problemen under kontroll. I ekologiska dikobesättningar måste parasitinfektionen etableras innan åtgärder med antiparasitära medel tillåts. Då är i regel redan en lus resp. skabbpopulation etablerad bland djuren och resultatet av insatta åtgärder blir suboptimalt.
Detta projekt syftar till att utvärdera om man med en massiv behandlingsinsats i förebyggande syfte långsiktigt kan hålla lus och skabbangrepp på en djurhälsomässig acceptabel nivå i dikobesättningar.
Efter lokala samråd med KRAV kontaktas dikobesättningar som har problem under stallperioden med löss och skabb-angrepp. Målsättningen är att totalt studera tio besättningar. Besättningarna besöks före betessläppning 2004 för kontroll av förekomst av utvärtes parasiter. I varje besättning tas prover vid behov. Besöken utförs av nöthälsoveterinären i området eller delegeras till besättningsveterinären. Senast under stallsäsongen 2004 behandlas samtliga nötkreatur med utvärtes preparat av typ makrocykliska laktoner (Ivomec eller liknande). Genom behandlingen av samtliga nötkreatur samt genom den prolongerade durationen hos preparaten finns förutsättningar för att såväl skabb som löss utrotas ur djurgruppen under stallperioden. Valet av behandlingsstrategi styrs av karenstider, pris, effekter på miljön i relation till produktion och ålderskategori. Ev. andra åtgärder som klippning av djur dokumenteras.
Nämnas kan att det nu finns effektivt preparat utan karenstid vare sig för slakt eller mjölk samt som inte utövar någon negativ effekt på populationsdynamiken hos dyngbaggar (Eprinex pour on). Behandlingen kan efter instruktioner utföras av djurägaren.
Eftersom en säker effekt är att förvänta under den första stallperioden är det rimligt att den intresserade djurägaren står för halva behandlingskostnaden.
Behandlingsresultatet följs upp med besök under stallperioden där den kliniska bedömningen får avgöra huruvida löss och/eller skabbprov ska tas. Förutsatt att inga parasitangrepp påvisas i besättningen lämnas den utan åtgärd den påföljande stallsäsongen men förekomsten av eller friheten från ektoparasiter bedöms. Härigenom studeras långtidseffekten av en engångsbehandling av samtliga nötkreatur i besättningen. Resultaten kan leda till att ekologiska besättningar med problem med utvärtes parasiter kan anvisas en förebyggande behandlingsstrategi som över tiden inte äventyrar den ekologiska målsättningen med uppfödningen. Om resultaten inte motsvarar förväntningarna avbryts försöket. Detta inträffade under 2005 då minst två av de behandlade besättningarna darbbades av förnyade symtom. Försöket avslutas därmed vid utgången av år 2005.
Tio besättningar är intagna i försöket. Besättningarna är kontrollerade avseende utvärtes parasiter i samband med besättningsbesök. I åtta besättningar har försök till utrotning av ektoparasiter gjorts genom behandling av samtliga djur med makrpocykliska laktoner senast under stallsäsongen 04/05. Övriga har fungerat som observationsbesättningar. Provatagningar har utförts vid behov. Vid ett uppföljande besök under stallsäsongen 05/06 sågs inga symtom i observationsbesättningarna eller i 7 av de behandlade besättningarna. Symtom uppträdde dock strax därefter i två av de behandlade besättningarna. Orsaken till detta är inte känd men troliga smittvägar är antigen kontakter med infekterade djur på bete eller via inköp alternativt återsmitta inom besättningen på grund av brister i behandlingens genomförande. I flera av de behandlade besättningarna uppträdde dock inga symtom varken under stallsäsongen 04/05 och fram till återbesöket under påföljande säsong. Det finns alltså fortfarande indikationer på att sanering är möjlig om riskerna för återinfektion beaktas. Profyktiska åtgärder såsom klippning och ryktning kan eventuellt minska symtom men förhindrar inte angrepp av ektoparasiter.