Engström, Fredrik
Rödsjukevaccinering i utomhusproduktion av slaktsvin och dess effekt på förekomsten av ledinflammationer
Ledinflammation, även subklinisk, medför ett smärtfullt tillstånd hos grisen vilket medför ökad stress och nedsatt välmående. Detta bör, inte minst av etiska skäl, förebyggas på bästa sätt. Undersökningar visar att besättningar med slaktsvinsuppfödning utomhus har högre frekvens ledinflammationer, jämfört med konventionell produktion. Vidare har sambandet mellan ledinflammationer hos utomhusgrisar och förekomsten av rödsjukebakterien Erysipelothrix rhusiopatiae fastställts (Kugelberg et al. 2001). Trots detta samband är det idag få besättningar där slaktsvinen vaccineras. Detta verkar ha sin grund i en utbredd tro att utegrisar immuniserar sig själva, och på så sätt håller infektioner och därmed antalet ledinflammationer på en låg nivå (Kugelberg et al. 2001, Lindsjö 1996).
Hypotesen är att ovaccinerade grisar drabbas av fler ledinflammationer jämfört med vaccinerade grisar.
Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan vaccination och antal ledinflammationer på grisar som lever i samma miljö. Visar resultatet att vaccinering medför nedsatt antal ledinflammationer, nedsatt antal bortfall på grund av hälta samt nedsatt antal kassationer på slakteri, kan detta användas som ett etiskt, men även ekonomiskt argument, i syfte att öka antalet vaccinationer inom produktionen av slaktsvin utomhus, och på så sätt minska risken för onödigt lidande hos dessa djur.
I 3 likartade besättningar med utomhusproduktion av slaktsvin delas kullarna, efter utjämning, i två lika delar med jämn könsfördelning. 50% av djuren vaccineras vid 8 samt 11 veckors ålder mot rödsjuka, resterande 50% fungerar som kontrollgrupp.
Vid första vaccineringen märks grisarna med öronbrickor, blå för vaccinerade och röd för ovaccinerade djur. Inför utslaktning tatueras djuren med två olika stämplar. Registrering av ledförändringar görs på slakteriet och samtliga data tas från slakteriets avräkningar.
Bortfall av djur samt orsak och eventuell behandling registreras fortlöpande under försökets gång av djuruppfödaren.
Djur med akuta ledinflammationer avlivas och obduceras för fastställande av agens.
Statistik: Med hypotesen att vaccinering kan sänka prevalensen av ledförändringar från 3% till 1,5% med P<0,05, bör antalet djur per grupp ej understiga 400 stycken. Med tre gårdar i försöket, samt med beräkning att ett antal grisar kommer att slås ut på grund av akut artrit, kommer det totala antal djur som ingår i försöket röra sig om ca 2400 stycken, varav 1200 stycken vaccineras.
Referenser: Kugelberg C, Johansson G, Sjögren U, Bornstein S, Wallgren P, Hälsoläget hos utomhusgrisar-Infektionssjukdomar och ektoparasiter hos slaktsvin. Svensk Vet Tidn 2001, 53, 197-204.
Lindsjö J. Grisar ute! En översikt av rutiner och hälsoläge i svenska besättningar med slaktsvinsuppfödning utomhus. Specialarbete 34. Institutionen för husdjurhygien, SLU Skara, 1996.
Resultat sammanslaget:
Resultat slaktregistrering samt obduktion:
Av 903 vaccinerade grisar fick 3,6 procent (33 stycken) anmärkning för ledinflammation, 3 stycken kasserades
Av 905 ovaccinerade grisar fick 6,2 procent (56 stycken) anmärkning för ledinflammation, 10 kasserades.
Statistisk beräkning av skillnaden i antalet anmärkningar för ledinflammation mellan grupperna visade *- signifikans.
Statistisk beräkning av skillnaden i antalet kasserade för ledinflammation mellan grupperna visade *-signifikans.
Sammanfattningsvis visar studien att vaccinering av slaktsvinen mot rödsjuka gav nedsatt frekvens anmärkningar för ledinflammation. Vidare ses en skillnad i antalet kassationer på grund av ledinflammation mellan grupperna då den ovaccinerade gruppen fick 10 djur kasserade, jämfört med 3 kassationer i den vaccinerade gruppen.
Se bifogad pdf-fil