Inventering av parasittrycket, särskilt spolmask, och dess samband med rastgårdens utformning och beläggning i ekologiska värphönsbesättningar
Branschorganisationen för ekologisk äggproduktion, Svenska ägg, framför tre hälsoområden som särskilt angelägna för forskning, en av dessa är parasiter, särskilt spolmask.Eftersom ägg från spolmask kan finnas i marken under lång tid anses utevistelse vara en riskfaktor för hönsen (Berg, 2001; Permin och Nansen, 1996). Spolmask förekommer i hög grad i besättningar med frigående höns, ekologiska som konventionella, men i de ekologiska kan sanering bli svårare eftersom det är svårare att sanera marken än inomhusmiljön. Vi har tagit fasta på att rastgården och utevistelsen för hönsen är central i ekologisk produktion, men vi måste lära oss hur det ska utformas för hönsens bästa. Bilaga 1.
En beskrivande utvärdering görs med multivariat analys (Unscrambler), en typ av variansanalys. I sin enklaste form kan den visa trender i samband t ex hur en ökande rastgårdsyta per höna eller minskande benägenhet hos hönsen att gå ut hänger samman med antalet ägg per gram prov. Man kan även få en uppfattning av beroende mellan de s.k. oberoende variablerna, t ex om det finns ett samband mellan ökande rastgårdsyta per höna och benägenhet hos hönsen att gå ut. Metoden passar i denna studie eftersom den trots allt inte är så stor i förhållande till de skillnader som finns mellan besättningar. Bilaga 1.
Informationen i vår studie om rastgårdarnas utformning och skötselrutiner gav ingen entydig bild av risken för att få marksmitta av rundmask. Även om risken för marksmitta ökar med åren, fanns det lika gamla rastgårdar i flockarna med marksmitta som i gruppen utan påvisad marksmitta. Detta talar möjligen mot att hönsens smittas utomhus från vilda fåglar. De flockar som inte hade möjlighet att gå ut oavsett väder var totalt sett ute i mindre omfattning än övriga, detta var den mest hämmande faktorn på viljan att gå ut. Förekomst av mycket bar mark i rastgården hade ett positivt samband med förekomst av marksmitta liksom med hönsens utevistelse och spridning i rastgården.
För att lösa den målkonflikt som kan ligga i detta föreslår vi att
Ta träckprover som ett led i att förstå smittvägarna och kunna göra förbättringar i den enskilda besättningen
Var noggrann med inomhussanering
Håll en väsentlig del av markvegetationen kort, gärna genom att beta med andra djurslag
Utforma rastgården så att den lätt torkar upp, vilket ger sämre möjligheter för parasiterna att vidareutvecklas.
Låt rastgården torka upp innan ytlagret vänds om, av samma skäl som ovan
Ge möjlighet till återväxt på slitna mark områden
Ge hönsen skugga och möjlighet att springa under skydd. Det mesta som är över huvudhöjd uppfattar hönsen som skydd
Fortsätt byta fållor mellan år tills vi vet mer om marksmitta av parasiter
Låt hönsen ha tillgång till rastgården på regelbundna tider.