Wiik, Lars
Genomförande av försöks- och utvecklingsprojekt i potatis.
Att minska och optimera användningen av fungicider i potatisodlingen.
En fältförsöksserie utlades i fyra odlingsområden. Försöksplanen bestod av obehandlat, kon-ventionell behandling med Shirlan en gång per vecka samt behandlingar enligt rekommenda-tioner från prognos- och varningsmodellerna Plant Plus, NegFry och Blight Management (BM). På varje försöksplats upprepades försökplanen fyra gånger och bestod således av fyra block eller upprepningar.
Försöken behandlas med mangan och insekticid för att inte få någon påverkan av näringsbrister och skadedjur på försöken samt för att underlätta graderingen av bladmögel.
Försöken utfördes av Hushållningssällskapen enligt gängse fältförsökspraxis. I anslutning till försöken placerades sporfällor och klimatstationer (se nedan). Noggranna graderingar av bladmögel gjordes enligt en internationellt gångbar graderingsnyckel, dock förfinad enligt svensk erfarenhet, vilket innebär en noggrannare skala under epifytins begynnelse (Syrén och Wiik 1993). Brunröta graderades på uttagna knölprover, 10 kg per försöksruta.
Mätdata med avseende på max- och mintemperatur, relativ och absolut luftfuktighet och förekomst av dagg tas från lämpliga klimatstationerna. Härledning av ursprunget av fjärrtransporterade sporer görs med hjälp av uppgifter om luftströmmar som erhålls från SMHI.
Den holländska prognosmodellen Plant Plus är framtagen av Dacom och marknadsförd i Sverige av SL. NegFry har utvecklats av en nordisk forskargrupp under ledning av Jens Grönbeck Hansen. Blight Management är en prognos- och varningsmodell under utveckling i Norden.
Sporfällor (Burkard 7-day Recording Volumetric Spore Trap) placeras i anslutning till fältförsöken och i utvalda odlingsområden. Fällan suger genom ett munstycke in 10 liter luft per minut med hjälp av en pump som drivs av en eldriven motor. Innanför munstycket sitter en trumma, som drivs runt av ett mekaniskt urverk med en hastighet av 2 millimeter per timme. En vinge riktar hela tiden munstycket mot vindriktningen. Den yta av trumman som vetter mot munstycket och luftströmmen är klädd med en klibbig tape. Luftens innehåll av partiklar, alltså även sporangier av potatisbladmögel, fastnar på tapen. Det är möjligt att på en halvtimme när precisera vid vilken tid ett visst sporangium sugits in i fällan. Vid analysen klipps tapen sönder i 48 mm långa bitar, alltså motsvarande ett dygn, och bäddas in i glyceringelatin. Tolv stycken band, vars sammanlagda yta motsvarar exponering för 1 m3 luft, analyseras i ett vanligt ljusmikroskop, med avseende på innehållet av potatisbladmögelsporangier.
Vilka luftlager som analyseras med avseende på sitt innehåll av partiklar är beroende av hur högt över marken man har placerat sporfällan. En fälla som står 1-1,5 meter över marken fångar framför allt sporangier som spritts från det lokala potatisfältet runt omkring. De lokala mätningarna kompletteras med analyser av de preparat som görs från regionala pollenmätstationer i södra Sverige (f n Malmö, Bräkne-Hoby, Växjö och Göteborg). Vid dessa mätstationer används samma typ av sporfälla, och eftersom fällorna är placerade högre över marken (15-30 meter) finns möjlighet att registrera förekomst av långtransporterade sporangier.
Den statistisk bearbetningen utfördes med SPSS. Utvärderingen och analysen skedde med några olika statistiska metoder: variansanalys, korrelation och regression. (Anon. 2002). En stjärna (*) i slutrapportens tabeller 1-16 nedan anger en statistiskt säker skillnad jämfört med det obehandlade försöksledet enligt SNK-test. Inga statistiskt säkra skillnader erhölls mellan behandlade försöksled i slutrapportens tabell 1-16.
SJV finansierade åren 2004 och 2005 två extra försökled i ett då pågående SLF-projekt vilket gjorde det möjligt att testa prognos- och varningsmodellerna NegFry och Blight Management utöver Plant Plus som redan ingick. I den bifogade slutrapporten ges en bakgrund till skadegöraren bladmö-gel/brunröta och dessutom redovisas hittills framkomna resultat från fältförsöken.
Det kan konstateras att informationen (bland annat väderleksdata) till prognos- och varnings-modellerna inte alltid fungerade tillfredställande av olika skäl. Resultaten i de här försöken kom därför i många fall mer att spegla användningen av modellerna än modellerna i sig. Be-handling enligt rekommendationer från prognos- och varningsmodellerna gav inte lika bra bekämpning mot bladmögel som rutinmässig veckovis behandling med Shirlan. Vid använd-ning av de tre modellerna i samma försök under åren 2004 och 2005 fungerade NegFry klart sämst, sannolikt orsakat av ett alltför litet rekommenderat antal behandlingar. Prognos- och varningsmodeller har sitt värde men bör förbättras ytterligare innan de fullt ut går att lita på.
Under hösten 2006 utges en mer omfattande redovisning av dels ett tidigare SJV-projekt (Be-kämpningsstrategier mot bladmögelsvampen) dels ett SLF-projekt (Aerobiologi och optimala bekämpningsstrategier).