Rumpunen, Kimmo
Svarta vinbär för ekologisk odling
Den svenska produktionen av svarta vinbär når idag inte upp till det uppsatta nationella målet att 20 % av produktionen ska ske ekologiskt. Ett stort problem vid odling av svarta vinbär är angrepp av gallkvalster som sprider reversionsvirus. Angreppen medför att buskarna med tiden blir mer eller mindre sterila vilket resulterar i avsevärda skördeförluster och reduktion av odlingens ekonomiska livslängd. Nytt växtmaterial med kombinerad motståndskraft mot mjöldagg, gallkvalster och reversionsvirus öppnar möjligheterna för ökad ekologisk produktion och miljövänlig konventionell odling. Det ökade intresset för frukters och bärs innehåll av bioaktiva ämnen med positiva hälsoegenskaper bör samtidigt tillgodoses genom att sorter med hög bärkvalitet utvecklas. Detta innebär för svarta vinbär en kombination av god smak, höga halter vitamin C och nyttiga fenoler, inklusive hög halt färgämnen. Den svenska svarta vinbärsproduktionen avsätts idag främst till livsmedelsindustrin som alltmer efterfrågar ekologiskt producerade bär för nyttiga produkter och framställning av nya livsmedel med hälsomervärde.
Genom målinriktad växtförädling har SLU på Balsgård tagit fram nummersorter av svarta vinbär med en till synes god motståndskraft mot gallkvalster, reversionsvirus och mjöldagg. Nummersorterna har även blivit utvalda utifrån inre egenskaper såsom hög C-vitaminhalt, bra socker/syra balans och hög halt färgämnen (antocyaniner) och balanserad smak. Nummersorterna har ännu ej utvärderats i jämförande försök vilket måste genomföras för att förutom resistensegenskaper även växtmaterialets avkastningspotential samt anpassning till dagslängd och lokalklimat ska kunna bedömas. Vårt mål är att i jämförande försök utvärdera ett antal lovande nummersorter jämte några utländska sorter. Förhoppningen är att projektet ska möjligöra en introduktion av nya svarta vinbärsorter som på sikt kan öka konkurrenskraften för inhemsk odling av svarta vinbär.
I projektet kommer 14 lovande nummersorter, tre nya utländska sorter och en mätarsort att utvärderas i jämförande försök på tre olika platser i landet (Dalarna, Västerbotten och Skåne). Växtmaterialet kommer att odlas ekologiskt, enligt KRAV-regler.
För att tillförlitligt kunna bedöma tillväxt, avkastningspotential, bärkvalitet, anpassning till mekanisk skörd samt fältresistensens mot sjukdomar och skadedjur krävs en försöksperiod på sex år (fem års fältförsök). I försöken kommer buskarnas tillväxt, härdighet, frosttolerans, tidpunkt för blomning och skörd, avkastning och bärkvalitet (bärmedelvikt, jämnhet i mognad, sprickbenägenhet, sockerhalt, syrahalt, innehåll av färgämnen) att bedömas. Av sjukdomar och skadedjur kommer särskilt gallkvalster, reversion, bladlöss, bladgallmyggor, mjöldagg, bladfläckssvampar och gråmögel att bedömas. I försöket i Dalarna kommer dessutom buskarnas anpassning till mekanisk skörd och bärens lämplighet som livsmedelsråvara vid juiceberedning att utvärderas.
Detta är ett sexårigt projekt som påbörjades 2005. Projektet har som mål att utvärdera nya lovande svenska nummersorter inklusive några utländska sorter avseende både fältresistens mot svampsjukdomar och skadegörare samt lämplighet för mekanisk skörd, avkastningspotential och bärkvalitet vid ekologisk odling. Jordbruksverket beviljade 2010-03-10 medel för det sjätte och avslutande försöksåret.
De flesta sorterna i försöket har nu kunnat skördas under tre säsonger vilket är ett minimum för att kunna bedöma avkastningspotential och motståndskraft mot olika svampsjukdomar som successivt etableras och breder ut sig i ekologiska odlingar. Det är dock en alltför kort tid för att med säkerhet kunna fastställa fältresistens mot gallkvalster och reversion. Det är också för kort tid för att långsiktiga effekter av årliga klimatvariationer ska kunna bedömas tillfredställande. Flera av sorterna och selektionerna i försöket kan trots dessa begränsningar redan nu bedömas som olämpliga för kommersiell ekologisk odling, några av sorterna har tillräcklig potential för att provas i större omfattning. Här redovisas projektets resultat för år 2010.
1. Precis som föregående år har svarta vinbärsbuskarna i försöket droppbevattnats och tillförts växtnäring både på Balsgård och i Öjebyn. För att motverka förekomst av bladlöss har plantorna behandlats med Raptol, och ogräs har avlägsnats manuellt. De flesta plantorna har utvecklats väl både på Balsgård och på Öjebyn. Dock brister flera sorter i anpassning till lokalklimatet (flera sorter invintrar inte i tid i Öjebyn, t ex de flesta skotska sorterna) och några har grenar som lätt kan knäckas av både vind och snö (särskilt ’Poesia’). På Balsgård har en selektion (BRi9616-1-035) fått gulnande blad av oklar anledning. Möjligen skulle det kunna vara symptom på särskild känslighet för obalans i växtnäringstillgången vilket vi dock inte haft möjlighet att undersöka - inga andra sorter i försöket har ännu visat samma eller liknande symptom. Lätt kvävebrist har noterats hos högavkastande sorter på Balsgård vilket innebär att tillgången på kväve varit i underkant.
2. Växtsäsongen 2010 var sen vilket innebar att plantorna också började vegetera sent. På Öjebyn var plantorna täckta av skyddande snö under en stor del av vintern vilket gjorde att plantorna inte fick några vinterskador denna vinter trots att temperaturen vid ett tillfälle var under -30°C. På Balsgård förekom mindre vinterskador, mest märkbara på ’Ben Hope’, trots att lägsta uppmätta temperaturen endast var -14°C. Skadorna kan möjligen skyllas fluktuerande temperaturer både vid invintring och under senvintern i mars. På Balsgård inträffade knoppsprickningen 11–21 april och på Öjebyn omkring den 14 maj för samtliga sorter. På Balsgård blommade vinbären sent (under andra och tredje veckan i maj) och på Öjebyn under sista veckan i maj och första veckan i juni. Inga frostskador noterades i blomningen vare sig på Balsgård (inga frostnätter) eller på Öjebyn (en frostnatt). Skördeperioden inträffade på Balsgård 20/7–5/8 vilket är senare än tidigare år men tämligen normalt och på Öjebyn startade skörden den 23/8.
3. Såväl avkastning som växtsätt och många andra egenskaper av betydelse för sorternas potential att odlas i ekologiska odlingssystem har bedömts och prover har tagits från varje bärande buske för analys av olika inre kvalitetsegenskaper. Avkastningen var på Balsgård betydligt lägre än förväntat till följd av ökande angrepp av bladsvampar (se nedan) vilket även resulterade i stort kartfall för flera sorter. Avkastningen på Öjebyn var däremot tillfredsställande och för några sorter hög. På Balsgård gav ’Ri 9504-2-227’ (2.5 kg) och ’Ri 9502-10-148’ (2.4 kg) högst avkastning (Tabell 1). På Öjebyn gav 7 sorter mer än 3 kg per buske varav Ri 9764-03-217 (5.1 kg) och ’Innat’ (3.8 kg) producerade mest (Tabell 2). Intressant att notera är att de sorter som gav högst avkastning 2009 också producerade mest 2010. Spridningen i avkastning mellan olika plantor i försöket är fortfarande i flera fall stor vilket framgår av den redovisade standardavvikelsen och variationskoefficienterna. Detta är samtidigt ett mått på sorternas utveckling (jämnhet) vilket i sig är en intressant information och viktig parameter när sorternas samlade odlingsvärde ska bedömas.
4. Inga mjöldaggsangrepp noterades vare sig på Balsgård eller Öjebyn undantaget en planta med svaga symptom (Tabell 3 och 4). Angreppen av både bladfallsjuka (Drepanopeziza ribis, tidigare Pseudopeziza ribis) och bladfläcksjuka (Mycosphaerella ribis, Septoria ribis) har däremot ökat markant jämfört med tidigare år. Särskilt bladfläcksjuka är en allvarlig svampsjukdom eftersom den både kan angripa blomklasar och blad och därvid ge upphov till kartfall, bladfall och bismak i bär. Några sorter tycks vara mer motståndskraftiga än andra på båda orterna, t ex ’Ri 9616-1-035’. Denna sort är emellertid ej odlingsvärd eftersom avkastningen är alltför låg. Några sorter tycks vara mer motståndskraftiga mot bladfläcksjuka än bladfallsjuka t ex ’Ri 9344-1’, men för många andra sorter är det svårt att tolka resultaten eftersom resultaten på Öjebyn och Balsgård skiljer sig åt! Orsaken till detta kan vara flera men kan inte klargöras inom ramen för detta projekt. En orsak skulle kunna vara förekomst av olika svampraser, en annan orsak skulle kunna vara förekomst av inducerad resistens vilket vore intressant att utreda i ett framtida forskningsprojekt.
5. Förekomsten av gallkvalsterangrepp (Cecidophyopsis ribis) har ökat men är fortfarande begränsade i försöken på Balsgård och på Öjebyn har inga gallkvalsterangrepp noterats ännu. På Balsgård har 3 sorter (’Poesia’, ’Ri 8872-1’och ’Ri 8944-13’) varit helt fria från gallkvalsterangrepp, 5 sorter hade färre än 1 gallbildning per planta, 4 sorter hade 1–3 galler per planta, 3 sorter hade 3–5 galler per planta och 5 sorter hade mer än 6 galler per planta (i genomsnitt, tabell 5). Skillnaden i angreppsgrad är stor och ’Hildur’ är den sort som angripits i störst utsträckning. Det är värt att notera att den sort som tidigare ansetts vara helt resistent mot gallkvalster, t ex ’Ben Hope’ nu också angrips. Våra resultat överensstämmer med nyligen publicerade data ifrån SCRI, Skottland som visar att både ’Ri 8872-1’och ’Ri 8944-13’ är bärare av en resistensgen för gallkvalster och således har genetiska förutsättningar att ej angripas. Tyvärr har dessa sorter varit lågavkastande både på Balsgård och Öjebyn och kan mot bakgrund av hittills uppnådda resultat ej betraktas som odlingsvärda i Sverige.
6. Gallkvalster är bärare av svartvinbärs reversionsvirus. Reversionsvirus kan på sikt göra svartvinbärsbuskarnas blommor sterila och resulterar också i symptom i form av deformerade blad. Eftersom inga gallkvalster hittills förekommit i försöken på Öjebyn har endast plantor från Balsgård samplats och testats för förekomst av svartvinbärs reversionsvirus 2009 och 2010. ’Ben Gairn’ uppges vara resistent mot reversionsvirus (men ej mot gallkvalster). Endast en av sorterna i försöken ’Ri 9729-03-002’ har hittills haft detekterbara virusnivåer. Reversionsvirus kan utbreda sig olika fort i buskarna men symptom kan normalt förväntas inom 3–5 år från infektion om inte buskarna har resistens mot reversionsviruset. För att utröna fältresistens mot reversionsviruset är det således nödvändigt att analysera plantorna längre tid än vad detta projekt medger.
7. Sorternas lämplighet för maskinell skörd beror på flera sortrelaterade faktorer däribland växtstyrka, buskens växtsätt, bärens förmåga att tåla kompaktering samt bärens motståndskraft mot drösning. En sorts lämplighet för maskinell skörd kan skattas genom bedömning av 1) hur upprättväxande buskarna är, buskarnas storlek (höjd) samt hur buskarna förgrenar sig (ingen genomgående stam och lagom skottbildning från basen), mätning av 2) bärens fasthet och skaltjocklek och medelvikt (för stora och tunga bär gör att skördade svarta vinbär pressas samman till en sörja), samt 3) hur länge bären hänger kvar i klasen vid full mognad (och hur lätt bären släpper från klasen). Samtliga sorter förutom ’BRi9616-1-035’ har tillräcklig höjd och växtstyrka för att vara maskinskördbara. Stora bär, dvs bär med bärmedelvikter över 1 g kräver hög skaltjocklek för att kunna tåla kompaktering i uppsamlingskärlen. Mycket stora bär har t ex ’Intercontinental’, ’C2/15/40’ och ’Ri 9764-03-217’. Av dessa har särskilt ’Ri 9764-03-217’ tunt skal vilket innebär att sorten förmodas vara känslig för skador vid maskinell skörd. Även drösningsbenägenheten varierar hos sorterna. Både de sorter som har extremt stor och extremt liten benägenhet att drösa kan vara problematiska ur maskinskördesynpunkt. Extremt stor drösningsbenägenhet (bären lossnar alltför lätt) har t ex ’Ri 9715-02-058’, extremt låg drösningsbenägenhet har t ex ’C2/15/40’. Alla skotska nummersorter har valts ut för att de anses vara lämpliga för maskinell skörd, trots detta varierar deras drösningsbenägenhet från relativt låg till relativt hög. Samtliga sorter har dock ett relativt tjockt skal (’C2/15/40’ undantaget), vilket kanske är en av de mest avgörande faktorerna för bärens lämplighet för maskinskörd, och påverkar också bärens innehåll av anthocyaniner och andra polyfenoler.
8. Stora sortskillnader noteras precis som tidigare år både för totalfenoler och antocyaniner. Dessa egenskaper har stor betydelse för bärens industriella användning där särskilt innehållet av antocyaniner (färgämne och bioaktivt ämne) är viktigt. Här redovisas värden ifrån bär som odlats på Balsgård 2010 (resultat från Öjebyn kommer att redovisas i slutrapporten). Nivåerna är ungefär desamma jämfört med tidigare år. Särskilt de skotska sorterna och nummersorterna har ett högt innehåll av både totalfenoler och antocyaniner. Genom att välja rätt sort kan innehållet i det närmaste fördubblas! Högst totalfenolinnehåll hade ’Ri8872-1’ (36.5 mg gallsyraekvivalenter/g torrvikt), lägst innehåll hade nummersorterna ’Ri 9729-03-002’, ’Ri 9502-10-148’ (18.0 mg gallsyraekvivalenter/g torrvikt). Högst antocyanininnehåll hade ’Ri 9344-1’ (17.4 mg cyanidinglukosid/g torrvikt), lägst innehåll hade ’C2/15/40’ och ’Ri 9616-1-035’ (7.1 mg cyanidinglukosid/g torrvikt).
9. Viktiga kvalitetsegenskaper vid processning och som också påverkar svarta vinbärens smak är socker- och syrainnehållet. På Balsgård varierade sockerinnehållet (löslig torrsubstans) från 14.4 till 18.8 Brix, och totalsyrahalten (titrerbar syra) från 2.7 till 4.0 % citronsyra. Kvoten mellan socker och syra varierade från 4.1 till 6.5 där ’Ri 9616-1-035’, ’C2/15/40’ och ’Ben Gairn’ hade högst kvot medan ’Intercontinental’, ’Ri 9344-1’ och ’Ri 9504-2-227’ hade lägst kvot. Ju högre kvot desto mindre sötningsmedel behöver tillsättas produkten.
10. Askorbinsyrainnehållet i svarta vinbären varierade kraftigt mellan de olika sorterna 2010. För prover som samlats på Balsgård var halten 97–329 mg/100g färsk vikt och för prover från Öjebyn 58–275 mg/100g färskvikt. Högst innehåll fanns i den skotska nummersorten ’Ri 8872-1’. Även många svenska selektioner hade högre askorbinsyrainnehåll än flera av namnsorterna. De flesta sorterna hade högre C-vitamin innehåll när de odlats på Balsgård jämfört med Öjebyn, undantaget ’Ri 8944-13’ där nivåerna var ungefär lika. Rangordningen av sorterna är tämligen likartad mellan orterna. C-vitamininnehållet påverkas förutom av sort och miljöfaktorer även av mognadsgraden. Skörd vid tidig mognad ger normalt högre halt av askorbinsyra i bären. Eftersom det är svårt att objektivt bedöma mognadsgraden hos svarta vinbär så kan skillnader i mognad vid skördetillfället (olika personer samlade prover på Öjebyn respektive Balsgård) ha påverkat resultaten. Värt att notera är emellertid att sortvalet har mycket stor betydelse och genom val av rätt sort kan innehållet av askorbinsyra fördubblas! Svarta vinbär är en utmärkt källa för naturliga antioxidanter och kan användas som naturlig antioxidant t ex vid tillverkning av drycker.
11. Smaken är en viktig men svårbedömd egenskap som påverkas av många olika faktorer. Vi har i ett orienterande test bedömt styrkan av svartvinbärssmak hos mixade bär och därefter rangordnat sorterna för att erhålla ett samlat mått på gillande. Vi använde oss av en tregradig skala för smakbedömningen. Starkast smak av svarta vinbär noterades för ’Ri C2/15/40’, ’Ri 9504-2-227’ och ’Innat’ följt av ’Ri 9502-10-148’, ’Ri 9502-10-167’, ’Ri 9344-1’, ’Ben Gairn’ samt ’Hildur’.
12. Projektet har redovisats och diskuterats i Skottland i samband Interregprojektet ClimaFruit 2010. I ClimaFruit samverkar nu forskare från Norge, Danmark, Sverige, Tyskland och Skottland med mål att bland annat kunna bidra till utveckling och introduktion av bättre sortmaterial och nya hållbara odlingssystem i ett föränderligt klimat. Vi avser fortsätta utvärdera försöket kommande år bland annat inom Climafruit projektet men också utnyttja materialet för ett nyligen startat SLF finansierat doktorandprojekt med inriktning på hälsobefrämjande ämnen i svarta vinbär.
13. Nu förbereds en slutrapport för projektet, inklusive en sammanfattande statistisk analys av insamlade data. Vi kommer även att publicera delar av resultaten vetenskapligt och samtidigt föra ut resultaten till svenska odlare via faktablad från LTJ-fakulteten. Inga av de i försöket ingående sorterna har samtliga krav som man kan ställa på en sort med optimal anpassning till ekologisk odling. Några av sorterna kan vara intressanta att testa i större kommersiella odlingar men sortvalet måste i första hand göras mot bakgrund av bärråvarans framtida planerade användning.
Kimmo Rumpunen
ansvarig projektledare