Eriksson, Sören
Nyskapande av småbiotoper i slättbygdernas åkerlandskap - Kan Wild Bird Cover vara ett sätt att gynna odlingslandskapets fåglar?
Projektet har syftat till att:
- undersöka hur attraktiva redan färdiga engelska fröblandningar (Wild Bird Cover = speciella grödor som gynnar fåglar) för svenska stannfåglar under vintern.
- utveckla egna fröblandningar som lockar till sig fåglar, och vilka fåglar som nyttjar dem.
Vi började första året med två redan färdiga engelska fågelblandningar, och år två ökade vi med ytterligare tre blandningar. Dessutom sådde vi nio arter i renbestånd. Det sista året hade vi en fröblandning med hampa intill samt två områden med kvarlämnad spannmål också.
Provrutorna har inventerats regelbundet på fågel, från mitten på augusti, och var 14:e dag så länge det funnits fåglar kvar. Varje ruta har studerats under 20-30 minuter på avstånd med kikare, och sedan har en avslutande promenad genom fältet gjorts för att skrämma upp eventuella ytterligare fåglar från marken. Inventeringen har företrädesvis skett på förmiddan, då fåglarna är mest aktiva. Alla födosökande fåglar har noterats. Även överflygande fåglar och fåglar i fältkanter noterades.
En enklare beståndsgradering, ogräsräkning och en skördekartering har gjorts för att få ett begrepp om hur grödorna beter sig rent odlingsmässigt.
Informationsspridning: Tre fältvandringar har hållits, en i Skåne och två i Uppsala. Ett föredrag har hållits på SJV:s FoU-konferens i november i Stockholm, då projektets resultat presenterades.
Ett stort antal fröblandningar har odlats på tre platser i Sverige, Skåne, Bohuslän och Uppland under tre års tid. Både ett- och tvååriga blandningar har provats. De har etablerats på våren och från augusti och framåt inventerats regelbundet på förekomst av födosökande fåglar. Inventeringarna har fortsatt så länge det fanns fåglar kvar i rutorna. Även etablering och ogräsgradering har gjorts i försöksrutorna.
De växter som ingått i försöken hittills är ettåriga arter som solros, hampa, hirs, bovete, raps, rågvete, vårvete, oljedådra, canary seed, lin och quinoa samt tvååriga arter som grönkål och sötväppling. Efter tre års inventeringar syns helt klart positiva effekter av fröblandningarna men samtidigt också stora problem med odlingssäkerheten hos vissa ingående arter.
Problemen med etableringen var större än förväntat. Blandningarna är vårsådda och består av både små och stora fröer. Överlag var etableringen bäst år 1 och år 3 och även en blandning som användes under två års tid etablerades bara bra ett av de åren. Etableringen av grönkål, den art som i England visat sig vara den kanske mest värdefulla går inte alls i Sverige, varken 2006 eller 2007, förutom på en enda plats i Skåne.
Då etableringen lyckas drar blandningarna till sig stora mängder fröätande fåglar under senhöst-tidig vinter. Störst antal har finkarna som grönfink, bofink, bergfink och pilfink men även arter som sävsparv, gulsparv, gråsparv, fasan, steglits, gråsiska, talgoxe, blåmes och entita är regelbundna besökare. Under sensommaren och tidig höst är det fr.a. insektsätare (sångare, buskskvättor och blåhakar) och sånglärkor som ses inne i blandningarna. Fröätarna kommer först i slutet av september då arter som solros och hampa mognat. Under oktober och november är det höga antal fåglar, men sen tar fröna i de förhållandevis små provrutorna slut. Under december syns en markant minskning av fåglarna och vid nyår ses inga fåglar alls längre. Därför har inventeringarna då avbrutits. Sista året har två stora rutor om cirka 1 ha anlagts och där är fåglarna kvar i de större rutorna även under december. Med anledning av detta så anser vi att det behövs större ytor om fröna ska räcka hela vintern.
Omvänt gäller i de två kontrollrutorna med enbart spannmål. Här är det ingen fågel alls förrän i november, men sedan ökar antalet under december. Däremot är det aldrig lika många individer eller arter här. Det är bara gulsparv, rapphöna, pilfink, steglits och kaja som setts här.
De attraktiva fröerna, solros och hampa går åt först, redan under oktober-november. Sen äter fåglarna andra arter som bovete, spannmål, lin, hirs och oljedådra. Quinoa och canary seed verkar inte uppskattas alls. En slutsats är att de tvååriga arter inte alls haft den positiva effekt vi hoppats på, pga av att grönkålen inte kunnat etablerats på ett bra sätt.
Även rådjuren har uppskattat skyddet och vissa ingående sorter, t ex bovete