Fogelfors, Håkan
Ekologisk sortprovning av spannmål och trindsäd inkl. ny provningsmetodik
1. Resultaten har visat på stora skillnader för olika sorters produktionsförmåga i konventionell odling jämfört med ekologisk odling. Detta orsakas av olikheter i ogräskonkurrens, odlingsegenskaper som t.ex. stråstyrka, eller förmåga att utnyttja växtnäring. En kontinuerlig genomgång av sortimentet i fältförsök är det enda sättet att upptäcka sådana skillnader.
2. Nya sorter kommer ständigt ut på marknaden. En ekologisk odlare behöver aktuella uppgifter om en sorts prestanda i ekologisk odling, och då är den konventionella provningen ofullständig. Det är nämligen endast när resultat från ekologisk odling förekommer, som man kan utnyttja de konventionella försöken. Man kan då "spegla" de ekologiska resultaten i de konventionella.
3. Ekologiska sortförsök ger också en referensram för den konventionella odlingen. De ger nämligen uppgifter om arters och sorters grundläggande prestationsförmåga, något som annars döljs när odlingarna gödslas kraftigt eller när ogräs och parasiter bekämpas. Detta ger signaler till bl.a. växtförädlare. Sortförsöken är således till nytta även utanför den ekologiska odlingen.
4. Vid kvalitetsodling, t.ex. av vårvete eller maltkorn, är det av stor betydelse att få pålitliga sorter som håller en miniminivå i fråga om proteinhalt eller kärnstorlek, även utan stora insatser av kväve eller fungicider.
Projektet syftar också till att utveckla den aktuella odlingsvärdesprovningen för att bättre kunna diversifiera sortval av stråsäd till förutsättningar för olika geografiska områden, men även enskilda fält och växtföljder inom eko-odlingen.
Inom all odling strävar man efter att välja sorter som är anpassade till rådande förutsättningar i regionen eller brukningsenheten, tex övervintringsförmåga, resistens, mognadstid och konkurrensförmåga. Inom eko-odlingen är detta än mer påkallat då man MÅSTE väga in de lokala förutsättningar som näringstillgång, sjukdoms- och ogrässituation för att få ett tillfredsställande odlingsresultat då insatsmedelsförutsättningarna skiljer sig från den konventionella odlingen. Detta kräver att vi skaffar oss god kännedom kring de enskilda sorternas plasticitet d.v.s. anpassningsförmåga till högre ogrästryck, mindre tillgång till lättillgänglig växtnäring etc(Norgren & Ericson 2004).
Dagens traditionellt utformade sortprovning där man ej systematiskt varierar någon eller några odlingsfaktorer ger oss endast i mycket begränsad omfattning denna möjlighet till kunskapsinsamling (Gruvaeus 2004a och b, Pedersen 2002, Bundesamt 2000). Kraftigt minskat antal fältförsök som idag är ett faktum pga tuffare ekonomi, innebär dessutom att faktorer som enskilda försöksplatsers odlingshistoria, markförhållanden etc, kan medföra en besvärande spridning vid resultatanalysen. Större antal sammanhållna fältförsök medgav förr att man ofta hade möjlighet att klassa in försöksmaterialet efter någon eller några greppbara odlingsparametrar, t ex jordart, förfrukt, vilket förbättrade informationsutbytet kring anpassningsförmågan hos en enskild sort. Dessa möjligheter finns sällan idag, vilket ökat kravet på en mer orsaksutredande försöksdesign inom den ekologiska sortprovningen på mer väldokumenterade försöksplatser med standardiserade odlingsinsatser. Av kostnadsskäl innebär detta sannolikt än färre försök, men med en avsevärd kvalitetshöjning och bättre upplösningsförmåga, vilket är absolut nödvändigt för att nå målet: större diversitet i val av sorter inom landet/regioner/brukningsenheter. De regionala odlingsvärdesförsöken och demoförsöken kommer naturligtvis även framledes att vara nödvändiga komplement i utarbetande av rådgivningsrekommendationer.
Mot bakgrund av ovanstående genomfördes under 2005 två pilotförsök i vårkorn respektive vårvete och under hösten anlades ett pilotförsök i höstvete vid Ekhaga försöksgård, Uppsala, med en mer orsaksutredande försöksdesign som syftar till att avsevärt höja kvaliteten i odlingsvärdesrådgivningen. Samma försöksdesign, men med ett högre antal ingående sorter och i flera grödor, kommer att ligga till grund till försöken i det nu aktuella projektet. I de två försöken 2005 testades 6 sorter i respektive gröda beträffande avkastning i förhållande till utsädesmängd, förmåga till ogräskonkurrens och N-upptagning. Grödans uppkomst, bestockning och utvecklingsrytm registrerades och markens kväveinnehåll analyserades. Resultaten från den nu pågående analysen av materialet från 2005 kommer att användas för utformningen av försöken 2006, t ex vilka parametrar gav mest värdefull information och vad är genomförbart till rimlig kostnad.
I projektet utförs år 1 (2006), 4 fältförsök på Ekhaga försöksgård, Uppsala, i maltkorn, havre, vårvete respektive höstvete, ca 7-15 sorter av varje, där påverkan av ogräskonkurrens, N-gödslingsnivå och utsädesmängd i grödan studeras. Utveckling och eventuella sjukdomsangrepp hos grödan registreras, liksom nederbörd, temperatur i försöken. N-analys i marken utförs före och efter odlingssäsongen. Sedvanliga kärnkvalitetsanalyser utförs.
År 2 (2007) läggs likaledes fältförsök ut i havre, vårvete och höstvete, men i 3 län i Mellansverige på två jordarter, med i övrigt samma upplägg som år 1. Kurser hålls på Ekhaga för rådgivare och odlare som ska härbärgera försöken i den nya metodiken. Detta ingår som en del i den deltagande forskningen i projektet. För att billigt och effektivt kunna utföra provtagningar och följa arbetet i den deltagande forskningen krävs en viss närhet till SLU i Uppsala.
År 3, 2008, sker som år 2, med tillägg av utvärdering av odlarnas och rådgivarnas erfarenheter av metodiken och projektet.
Denna nya eko-sortprovningsmetodik syftar till att utveckla ett bättre underlag vid odlingsvärdesprövningen för att kunna välja stråsädessorter som är bättre anpassade till rådande förutsättningar i regionen eller brukningsenheten, ned till enskilda fält eller växtföljder. Den nya metodiken ger också indata i till räcklig mängd för att senare kunna användas i datasimulering och prediktion (Bannayan et al 2003), vilket med dagens sortprovning inte är möjligt. För detaljerat försöksupplägg, preliminära resultat och slutsatser från pilotförsök 2005, se bilaga 1.
Internationalisering
Från och med år 2004 ingår Staffan Larsson, Birgitta Mannerstedt och Lars Ericson i ett Europeiskt nätverk som arbetar med sorter i spannmål för ekologisk odling. Projektet genomförs inom ramen för COST (se http://cost.cordis.lu/src/whatiscost.cfm). Syftet med projektet är att förbättra möjligheterna till bra och stabila skördar, både kvalitativt och kvantitativt genom att:
-se på hur man på ett positivt sätt kan utnyttja en större diversitet i grödorna
-hitta bättre metoder att selektera linjer och sorter som möter kriterierna för ekologisk odling
-utveckla metoderna för sortprovning inom ekologisk odling
Projektet är organiserat i 6 arbetsgrupper. Inom arbetsgruppen "Variety testing and certification", i vilken vi ingår, har främst frågor om relevanta testmetoder för t ex ogräs-konkurrens och växtnäringsutnyttjade i sortförsöken behandlats. Vidare har frågor kring kopplingen mellan ekologisk och konventionell sortprovning, samt de lagliga möjligheterna till sortgodkännande för ekologisk odling tagits upp. (se vidare www.cost860.dk). De olika nationella projekten är en stomme för deltagande, medan COST finansierar resor och omkostnader vid möten, samt smärre forskarutbyten.
Sortprovning, traditionella försök
Höstsäd (höstvete, råg, rågvete), 4 försök. Samtliga försök skördades. Stora angrepp av snömögel i försöken i Östergötland och Skåne noterades och sort/artskillnaderna var stora. I Skåne förstördes höstrågen helt medan de flesta vetesorterna gav normal avkastning.
Höstvete. Ett försök med aktuella resp. äldre sorter utfördes i Uppland.
Åkerböna. 5 försök utfördes, varav ett på Gotland med regionala medel. Åkerbönorna drabbades hårt av torkan och skörden blev låg. Ett försök i Östergötland uteslöts på grund av detta, åkerbönorna konkurrerade alltför dåligt mot ogräsen (åkertistel).
Ärter. 2 försök utfördes. Ärterna klarade torkan bättre och båda försöken skördades med gott resultat.
Lupin. Tidigare resultat har visat att det är svårt att hitta konkurrenskraftiga sorter och i år utlades endast ett orienterande försök utanför Kalmar. Torkan gjorde dock att konkurrensförmågan sattes ned ytterligare för lupinen och ogräset fick överhanden. Försöket uteslöts.
Sammanfattningsvis ger resultaten trots ett begränsat antal försök viktiga upplysningar inför val av sorter och grödor under extrema väderleksförhållanden.
Sortprovning, metodikutveckling
Sammanlagt genomfördes fyra fältförsök med dels insådda ogräs dels ogräsfritt. (1 i höstvete, 1 i vardera maltkorn, vårvete och havre). I vårsädesförsöken varierades också kvävenivå och utsädesmängd. Skördenivåerna var i såväl höst- som vårsäd normala utom i havreförsöket där vissa sorter, speciellt svarthavre och Matilda, kom att skadas svårt vid uppkomst av fåglar.
I samtliga vårsädesparceller, utom för som sagt några havresorter, har under hela vegetationsperioden en gång per vecka utvecklingsstadie (DC-skalan) och beståndshöjd bestämts. Dessutom har antal plantor och ax/vippor per löpmeter registrerats. Ljusgenomsläpplighet i bestånden har vidare bestämts enligt två metoder, grödans reflextans och marktäckning. Växtsätt (dvs bladvinklar) har också dokumenterats enligt en tregradig skala. Dessa mätningar har gjorts i visst samarbete med SAC i Skottland.
Beståndsutvecklingen i de båda höstveteförsöken har enbart följts okulärt under säsongen för att sedan skördas försöksmässigt.
I samtliga skördeprover från de fem försöken har proteinhalt, TKV etc. bestämts.
Insamlade försöksdata kommer att sammanställas och analyseras under vintern/våren som underlag för 2007 års fältförsök. Se vidare bilaga!