Stenberg, Maria
Inverkan av jordbearbetningstidpunkter på kvävemineraliseringen under vinterhalvåret och på risken för oönskade kväveförluster från lerjordar
Målet med det nya projektet är att öka kunskapen om långsiktiga effekter av jordbearbetning på kväveomsättning på lerjordar. Exempelvis vet vi inte i vilken utsträckning ökad kvävemineralisering under hösten medför ökad risk för utlakning och gasförluster på olika lerjordar. Effekterna av klimat och lerhalt på betydelsen av risk för förluster skall studeras. Vi skall följa jordbearbetnings betydelse, långsiktigt och kortsiktigt, på grödornas kväveutnyttjande och avkastning på lerjord. Målet är också att studera effekten av reducerad vårbearbetning på lerjord. Detta skall genomföras i fyra fältförsök av långliggande karaktär på lerjord där betydelsen av bearbetningstidpunkt och metod kan studeras och där effekten av klimat och lerhalt har renodlats.
I projektet skall betydelsen av olika bearbetningsstrategier på lerjordar och hur de beror av lerhalt och klimat studeras. Detta skall utföras i 4 fältförsök av långsiktig karaktär i västra Skåne samt nordvästra Götaland. I dessa fältförsök kan direktmätningar i fält av jord, gröda och emissioner göras för att följa kvävemineralisering och denitrifikation samt bedöma risker för förluster genom utlakning. Anhopningen av mineraliserat kväve i marken bestäms vid 3 viktiga tidpunkter för att belysa jordbearbetningens inverkan på N-mineraliseringen och N-utlakningsrisken: 1) före den tidiga höstbearbetningen (början av september), 2) i början av november samt 3) tidigt nästa vår. I försöken bestäms spannmålsskördarna och N-skördarna. I alla försöken bestäms vattenhalten i marken vid bearbetning. Halmnedbrukningens effekter på grödorna kan här studeras med avseende på växtföljdssjukdomar, som förs över till nästa års gröda via växtrester i markytan. Jordbearbetningarnas inverkan på ogräsförekomsten graderas årligen.
Projektet beviljades 2006 50 000 kr för skötsel av det befintliga försöket på Lanna. Under 2006 genomfördes försöket på Lanna enligt den nya försöksplanen. Nytt plannummer är R2-8418 (fd R2-8408). Finansieringen från SJV 2006 möjliggjorde att försöket kunde bibehållas för framtida studier och de nya leden införas. Bland annat infördes från hösten 2006 grund bearbetning med Carrier på våren. Försöket var bevuxet med vårkorn (Astoria) och skördades 8 september. Skördeprover från varje ruta analyserades med NIT. De första bearbetningarna enligt planen genomfördes hösten 2006. Det var inga signifikanta ledskillnader i skörd men trenden från tidigare år att de sent plöjda leden avkastade lägst stod sig. Det var heller inga signifikanta ledskillnader i kvävehalt. Skördad mängd kväve var nära signifikant (p=0,068). Dessa resultat antyder att speciellt den sena plöjningen och det plöjningsfria ledet hade sämre kväveeffektivitet än den tidiga höstplöjningen.