Granstedt, Artur
Resterande nationell egenfinansiering till projektet:Ekologiskt kretsloppsjordbruk och samhällsutveckling i Östersjöregionen. Ett forsknings- och utvecklingsprojekt med stöd av EU (BSR INTERREG IIIB
Motivering och mål
Det specialiserade jordbruket med sitt sätt att använda växtnäring, koncentrerad djurhållning, långa transporter och energianvändningen i livsmedelskedjan är stora källor till föroreningar av kväve och fosforföreningar till havet, utsläpp av växthusgaser samt försurning. Miljösituationen i Östersjön speglar en livsstil som inte är uthållig och goda förebilder behövs som vi kan lära av.
I projektet BERAS pågår en utvärdering av exempel på ekologisk lokal och regional produktion och konsumtion av livsmedel i Östersjöregionen. Utvärderingsarbetet syftar dels till att vidareutveckla de valda exemplen så att de kan bli till goda förebilder och dels till att skapa en grund för rekommendationer hur en omställning kan ske inom hela regionen till en mer uthållig livsstil inom livsmedelsområdet. I projektet ingår 50 referensgårdar som avses vara representativa för ekologiskt kretslopps jordbruk under olika betingelser inom Östersjöns avvattningsområde samt tio lokalsamhällen där också hela livsmedelskedjan studeras. Utvärderingsarbetet omfattar ekologiska, ekonomiska och sociologiska studier.
Projektet har som syfte att pröva hur ekologiskt inriktade producenter, distributörer och konsumenter i samverkan kan skapa en småskalig, hållbar, lokal och regional utveckling och som hushållar med ändliga resurser och som leder till en minskade skador på miljön. Även analys av ekonomiska konsekvenser, effekter på sysselsättning och sociologiska studier ingår i projektet. Forskarnas uppgift i projektet är att utvärdera uppnådda resultat och hjälpa aktörerna att uppnå de mål som eftersträvas. Utvärderingsarbetet skall komma andra aktörer och beslutsfattare på olika nivåer i samhället tillgodo.
Metodik och övrigt
Tre typer av konsekvensanalyser genomföres av hela livsmedelskedjan från jord till bord:
1) Miljökonsekvenser som studeras är energiförbrukning, emissioner av växthusgaser, kväve- och fosfor utsläpp. Forskningsarbetet i denna del leds av Docent Artur Granstedt i samverkan med AgrD Olof Thomsson som expert på Livscykelanalys och PhD Thomas Schneider som expert på mark-växt-vatten systemet med urlakningsstudier på flera av typgårdarna .
2) Ekonomiska studier utvärderar de marknadsekonomiska konsekvenserna för producenter och även konsumenterna av en ekologiskt inriktad produktion och konsumtion, de ekonomiska konsekvenserna på regional och samhällelig nivå samt ur ett naturresurs/ekonomiskt perspektiv. Projektets svenske forskare, Markus Larsson är doktorand vid Mälardalens högskola och har under projekttiden deltagit i den av FORMAS medfinansierade projektet med unga forskare: Mat för livet. De ekonomiska studierna leds av professor John Sumelius i Finland.
3) Sociologiska studier pågår nu under det tredje året för att analysera motiv och hinder för en förändringsprocess i samhället och även för att belysa sådant som arbetsmöjligheter och landsbygdsutveckling, möjligheterna för ekoturism och kulturliv. Förutsättningarna och grunderna för den social hållbarheten undersöks. Forskningsarbetet leds av professor Kari Veesala vid institutionen för landsbygd utveckling i Mikkeli vid Helsingfors Universitet. Från Sverige arbetar universitetsadjunkt Tuula Eriksson vid Sveriges Lantbruksuniversitet i denna del av projektet.
Vad gäller jordbruket genomförs en utvärdering rörande hur mycket förlusterna av kväve och fosfor till Östersjön kan minska. I projektet BERAS har begreppet ekologiskt kretsloppsjordbruk (Ecological Recycling Agriculture) introducerats. Ecological Recycling Agriculture (ERA) är definierat som ett ekologiskt jordbruk där varje driftsenhet eller gårdar i samverkan har en till den egna foderproduktionen anpassad djurhållning (minst 85 % självförsörjningsgrad har satts som gräns för hur mycket djur en ERA gård kan ha). Därutöver skall areal också finnas för direkt humankonsumtion. Ett sådant blandjordbruk med integrerad och balanserad växtodling och djurhållning innebär att sammantaget största möjliga andel av växtnäringen i gödsel och urin kan recirkulera tillbaka till marken. Detta skiljer sig från det konventionella jordbruket där en mer eller mindre långt gången separering av växtodling och djurhållning och också koncentrerad till olika regioner i respektive land lett till ökande förbrukning av handelsgödsel och ökade förluster av växtnäring till den omgivande miljön. Gårdar med specialisering på huvudsakligen spannmål är beroende av stora tillköp av växtnäring i form av handelsgödsel. Den huvudsakliga växtodlingen går dock till djurfoder vars växtnäringsinnehåll anrikas och blir till en övervägande del förluster på de specialiserade djurgårdarna. Utförlig beskrivning av detta, metodik rörande växtnäringsstudierna och tidigare resultat finns beskrivet i projektets bakgrundsrapport (Granstedt et al, 2004). Riskerna är stora att olika former av specialiserat jordbruk som sammantaget leder till stora växtnäringsförluster och också ökad bekämpningsmedelsanvändning nu i allt större utsträckning introduceras även i Baltikum och Polen.
Projektet har genom scenarier visat en konkret väg att minska utsläppen av fosfor och kväve från jordbruket till Östersjön med drygt 50%. Scenarierna har samtidigt visat att status quo, vilket innebär att fortsätta med samma strategier som idag inklusive fortsatta ansträngningar för miljön, men utan den grundläggande strategiändringen pekar på en fortsatt kraftfull ökning av utsläppen.
Projektets rapporter har även gett underlag på det ekonomiska och sociologiska området genom studier av goda exempel i åtta länder i Östersjöbäckenet.
Resultaten finns sammanfattade i tolv punkter som är tillgängliga genom www.jdb.se/beras.