Heldmer, Eva
Ekologiska grisar har mer ledanmärkningar, vid slakt, än konventionellt uppfödda grisar. Studier för att klargöra orsakerna till detta och för att ta fram förebyggande åtgärder.
Målsättningen är primärt att på ett slaktmaterial förutsättningslöst undersöka orsakerna till de ledskador som registreras hos KRAV-grisar vid slakt. Utifrån dessa resultat avses att separat genomföra interventionsstudier för att om möjligt minska problemen med ledaffektioner hos KRAV-slaktsvin.
Delprojekt 1 (2007).
Vid slakteriet i Skara slaktas årligen ca 10 000 KRAV-grisar. Om prevalenserna ledinflammationer (32) och "övriga ledskador" (56) vardera utgör i genomsnitt 3 %, kommer under ett år mellan 600 - 650 KRAV-grisar, att registreras för ledaffektioner. Med målsättningen att undersöka ca 10 % av påvisade ledaffektioner väljs 60 leder ut från lika många grisar. I samband med att ledaffektioner påvisas av besiktningsveterinärerna sågas berörda ledavsnitt bort från slaktkroppen. Dessa "kasserade" leder märks med bestättningens identitet/grisens tatueringsnummer och fryses för senare undersökningar. Bakteriologiska prover från lederna kommer att tas ut innan lederna fryses. Detta kommer att ske på AnalyCen i Skara. Proverna skickas sedan vidare till Statens Veterinärmedicinska Anstalt i Uppsala där odling kommer att göras.
Delprojekt 2 (2008).
Undersökningarna kommer att utföras vid Institutionen för Biomedicin och Veterinär Folkhälsovetenskap, SLU, Uppsala. På institutionen kommer en veterinärstudent att , i sitt examensarbete, undersöka lederna under professor Stina Ekmans handledning. Undersökningarna kommer att innefatta makroskopiska, historiska och radiologiska bedömningar samt fotografisk dokumentation och finns beskrivna i referens 3.
Av sammanlagt 71 undersökta leder från 49 grisar från KRAV-besättningar, uppvisade enbart 11 % tecken på infektiösa orsaker. Osteokondros var det helt dominerande fyndet (89 %).
I de flesta av lederna har riklig växt av föroreningsflora förekommit. Bara i fem leder har specifika patogena bakterier påvisats. I två av 71 leder kunde bakterien Erysipelothrix rhusiopathie (rödsjukebakterien) odlas fram efter specifik anrikning. I de andra tre lederna växte det streptokocker. De patologanatomiska undersökningarna har följt de bakteriologiska. Bara i åtta (11 %) av de 71 lederna har man funnit förändringar av typen artrit med infektiös bakgrund. De dominerande fynden har varit olika grader/stadier av osteokondros i 63 (89 %) av 71 undersökta leder.