Leggedör, Hermann
Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar
Majsen kan bli en allt viktigare komponent i foderstaten på ekomjölkgårdarna när spannmålspriset ökar och tillgången på biprodukter från ekosockerproduktionen definitivt har försvunnit. Priset på inköpta fodermedel från utlandet kommer också att förbli på hög nivå, vilket motiverar en satsning på majs och högre självförsörjningsgrad. Dessutom klassas majsensilage både enligt KRAV-reglerna och som ingrediens i foderstaten som grovfoder. Majsensilage har för övrigt mycket bra potential som energi- och stärkelserikt foder för att kunna matcha höga proteinhalter i goda eko-vallar som har mer än 160 g RP/kg ts. Dessutom är majsensilage mycket smakligt för korna och kan öka den totala grovfoderkonsumtionen.
Försöket läggs ut på tre ställen i landet på eko (mjölk-) gårdar som har majs i stor skala sedan flera år. Kalmar, Kristianstad och Uppsala. Uppsala ersattes i samråd med Jordbruksverket med en ytterligare försksplats i Kalmar Län, då villkoren angående jord- och årsmån inte tillätt lämpliga åtgärdar i Uppsala, Västerås.
Även i år rekommenderas en ökad utsädesmängd till 85.000 kärnor/ha, som ger definitivt en säkrare och högre avkastning. 75.000 kärnor/ha kan inte längre rekommenderas. 95.000 kärnor ger den högsta eller åtminstone nästhögsta avkastningen ts/ha och är därmed en försäkring för en hög avkastning. Vid riktig sen sådd är 95.000 kärnor inte att rekommendera pga sjunkande stärkelsehalt genom otillräckligt utbildade kolvar. Säker ökande stärkelseskörd med ökande utsädesmängd upp till 85.000 kärnor. Kör man för en grödan krävande mekanisk ogräsbekömpning kunde även 95.000 kärnor rekommenderas, kanske även med hänseende till fågelangrepp. Föreliggande mellanresultat för 2010 bekräftar trenden vi sett i 2009 och 2008 mellan ökad utsädesmängd och ökad skördemängd i ts/ha och även stärkelseskörd. Val av odlingsplatsen särskilt för fodermajs är avgörande för säker etablering och att kunna genomföra alla nödvändiga mekaniska ogräsåtgärdar i tid och med bra effekt och med hänsyn till fågelangrepp. Effekten av tvärsöverharvningen var 2008 inte tillräckligt tydlig. I 2009 såg vi i alla fall en tydlig effekt av tvärsöverharvning på Öland när man använder 85.000 frö/ha. Dessutom fördubblade vi tvärsöverharvningen, som antagligen gav en bättre effekt mot ogräset. I 2010, var vi hade över lag ett högt ogrästryck visade tvärsöverharvningen sin styrka. I de flesta fall reducerar tvärsöverharvningen ogräsmängden särskilt i kombination med högre utsädesmängd. Den högsta utsädesmängden med 95.000 kärnor/ha har största ogräskonkurrerande förmågan. Man får avråda från majsodling i flera år i sträck, som producerar ett högt ogrästryck (målla + nattskatta). Det bästa är att odlar majs efter vallbrott och maximalt tvår efter varandra, då kan man få en exemplarisk fin gröda. Ser man på antalet överfarter med ogräsharv och radrensare räcker totalt 4-6 ogräsharvningar, varav 2 blindharvninger innan/vid uppkomsten, plus 2 radrensningar kanske plus en ibland nödvändig 3: e och sen radrensning ganska långt. Framgången styrs inte av avancerad teknik, däremot av rätt tidpunkt, lämplig väderlek, anpassad inställning av befintliga ogräsredskap som långfinger-/ogräsharv och radrensare och att inte spara på utsädet. Dessutom är jordmån, skiftesläge en viktig framgångsfaktor. Majs kan vara en lyckad gröda när man prioriterar ogräsåtgärderna som oftast krockar med första vallskörden. En fungerande växtföljd med flera grödor, men främst vall underlättar hanteringen av ogräset. Är man tveksam angående en lyckad ogräshantering är en körning med ogräsharv/radrensare för mycket bättre än en för lite. Majs är en nyttig gröda som komplement i foderstaten, till proteinrika vallar och för att ersätta kraftfoder. Om man inte kan prioritera ogräsåtgärdar i tid med nödvändig utrustning som ogräsharv och radrensare får man överge majsodlingen och istället satsa på vall och helsädesgrödor.