Axelson, Ulf
Kvävestrategi för höstvete och maltkorn
Kvävestrategi för höstvete, M3-2278.
Avsikten är att studera markens kvävelevererande förmåga under olika odlingsförutsättningar mätt som kväveskörd i ogödslat led och nettomineralisering i gödslade led samt studera hur dessa påverkar den optimala kvävegivan.Genom att använda 0-rutor för att veta den faktiska kväveleveransen på platsen det aktuella året samt att mäta med N-sensorn i stadie 37 finns förutsättning att optimera kvävegödslingen
Kvävestrategi för maltkorn. M3-2285
Målet är att undersöka nya maltkornssorters kvävebehov samt att kunna höja skördeutbytet av maltkorn utan att riskera kvalitetsavdrag. Serien ska också belysa möjligheten att dela kvävegivorna till maltkorn och därmed förbättra möjligheten att årsmånsanpassa gödslingen. Finansierar gör Yara AB, Jordbruksverket och de regionala försöksorganisationerna.
M3-2278, har en försöksplan med enbart olika kvävenivåer från 0 till 280 kg N i 40 kg steg. De första 40 kg N läggs tidigt vid tillväxtstart och resterande kväve före stråskjutning. Mätningar med en handburen Yara N-sensor gjordes vid två tillfällen i försöken; vid DC 30-32 (DC 22 år 2007) samt vid DC 37-43 i samtliga led. Totalt blev det 18 försök utlagda.
M3-2285. . Försöksplanen innehåller grundgödsling med kombisådd Axan i en stege från 0-160 kg N. Den delade givan i kombinationen 70 + 30 N är kombisådd Axan resp. övergödslat med Axan i DC 31-32.I stadie 31 mäts alla led med N-sensor för att se om man i framtiden kan gödsla utifrån den.
Kvävestrategi för höstvete, M3-2278.
Eftersom det är en försöksserie som är ny från och med i år så har vi inte gjort några ingående sammanställningar ännu. Dock finns alla enskilda försök redovisade som resultatblanketter på ww.ffe.slu.se samt att en del av försöken är redovisade i Mellansvenska Försöksrapporten 2010 samt i Skåneförsök 2010. Det kan dock konstateras att använda nollrutor för att veta platsens kväveleverans och att mäta med en N-sensor vid stadie 37 är de bästa redskap vi nu har för att kunna optimera kvävegödslingen.
Kvävestrategi för maltkorn. M3-2285
Skördarna från de sju försök som legat i Mellansverige har överlag varit bra och optimal kvävegiva har varierat mellan ca 6 kg upp till ca 160 kg. Det är stor variation eftersom det är försök från norr till söder med olika förutsättningar. Sorterna i årets försök har varit Tipple och Quench. Grundskördarna har varierat mellan ca 1500 och 5500 kg/ha. Resultatet visar att delade kvävegivor har ur skördesynpunkt gått sämre än att ge hela givan som kombisådd. Det finns inte någon signifikant skillnad i skörd mellan Tipple och Quench. Quench har ett proteinvärde som ligger 0,2 % över Tipple. Tipple har en högre tusenkornvikt medan Quench har en högre rymdvikt.