Stoltz, Eva
Inverkan av borgödsling på skörden av röd- och vitklöverfrö i ekologisk produktion
Produktionen av ekologiskt klöverfrö har ökat starkt under 2000-talet. Tillgång på bor kan vara en nyckelfaktor som inte undersökts tidigare i Sverige. Äldre studier från Nya Zeeland har visat att borgödsling kraftigt kan höja skörden av klöverfrö om marken har låga bortal. Resultaten från dessa studier behöver verifieras och upprepas i svensk jord eftersom endast ett vitklöverförsök utfördes under fältförhållanden, samt att jorden är annorlunda jämfört med i Sverige. Det har visats att bor behövs för frösättning och fröutveckling. Bor kan öka nektarproduktionen vilket antagligen leder till ett ökat antal pollinatörer. Betydelsen av antalet pollinatörer för fröskörden av klöver har visat sig vara mycket stor.
Boranalyser finns inte med i dagens markkarteringsanalyspaket, därmed har lantbrukaren dålig kontroll på borhalten i jorden. I konventionell odling gödslas ofta med bor i samband med insekticidsprutning. I ekologisk klöverproduktion kan borbrist råda eftersom man inte får borgödsla enligt KRAVs regler, utan att brist påvisas, vilket enligt gamla rekommendationer är < 1 mg per kg jord.
I konventionell odling sprutas bor på bladmassan men i ekologisk odling ser man heller förebyggande åtgärder. Tidpunkten och appliceringssättet av bor, dvs. till jorden innan sådd insåningsåret eller i grönmassan skördeåret, kan ha effekt på upptaget och därmed skörden. Bor är lättrörligt och lakas ur tex. vid kraftig nederbörd. Om gödslingen sker innan fröna grott finns risk att bor lakas ur innan plantan har maximalt upptag.
Syfte
Syftet med projektet är att undersöka om ett tillskott av bor höjer den ekologiska vitklöver- och rödklöverfröskörden i svenska jordar med lågt bortal, samt om appliceringssättet av borgödslingen har betydelse för växtens utnyttjande. Dessutom undersöktes inverkan av bor på nektarproduktionen.
Totalt utfördes åtta försök, två försök per art anlades 2009 respektive 2010. Försöksplanen visas i tabell 1.
Tabell 1. Försöksplan
Försöksled B (kg/ha)
A Kontroll 0
B till jorden direkt efter sådd 0,5
C till jorden direkt efter sådd 1,0
D till jorden direkt efter sådd 1,5
E bladapplicering, fröår 0,15
F bladapplicering, fröår 0,3
G bladapplicering, fröår 0,45
Direkt efter sådd sprutades jorden med Bortrac 150 enligt försöksplanen led B-D (tabell 1). Fröåret tillfördes Bortrac 150 till bladen under våren, vid marktäckande bladmassa, enligt led E-G. Vätskemängden vid sprutningarna var 200 l/ha. Försöken hade en randomiserad blockdesign med fyra upprepningar.
Samtliga provtagningar och mätningar utfördes rutvis. Fröskördeåren analyserades borhalten i jord, rötter och de yngsta delarna av grönmassan i knoppstadium. I samband med provtagningen av rötter och grönmassa, graderades rotröta i sex rötter per ruta. Under juli utfördes blomräkningar. Blomhuvuden uttogs under blomning och centrifugerades för nektarmätningen. Nektarvolym bestämdes med kapillärrör och sockerhalt med en refraktrometer. Innan skörd provtogs 50 mogna blomhuvuden per ruta. Vid mognad skördades försöken. Rutskördar och prover av 50 blomhuvud skickades till Sandby Gård, Hushållningssällskapet Kristianstad, för rensning.
Ett av vitklöverförsöken skördades genom att rutor klipptes för hand pga. dåliga väderförhållanden under skörden. Två av försöken skördades inte alls pga. dålig etablering. Ett av rödklöverfrösken skördades genom att rutor klipptes för hand pga. hög ogräsförekomst.
Frökvalitet undersöktes i de skördade försöken genom analys av renvaruhalt, vattenhalt, tusenkornvikt, grobarhet som utfördes på Frökontrollen Mellansverige AB, Örebro. Borhalt i frö analyserades vid Eurofins Food & Agro AB, Kristianstad.
Resultaten har sammanställts i två manuskript som skickats in till Grass and Forage Science:
Stoltz, E. & Wallenhammar, A-C. a. Influence of boron application on flower development and seed production in white clover (Trifolium repens L.). Submitted to Grass and Forage Science.
Stoltz, E. & Wallenhammar, A-C. b. Influence of boron in organic red clover (Trifolium pratense L.) seed production. Submitted to Grass and Forage Science.
Vi har visat att bor är ett ämne som kan ha stor inverkan på skörd och kvalitet i ekologiskt produktion av vitklöver- och rödklöverfrö.
Bortillförsel kan öka skörden och frökvaliteten i vitklöver- och rödklöverfrö. I ett av vitklöverförsöken var skördeökningen mellan 6-10 % och i ett av rödklöverförsöket ökade mängden frö i 50 blomhuvud med 1 g (från 1,9 till 2,9 g). Förutsättningar för en skördeökning är en tät vall med många blomhuvuden. I ett glest bestånd är konkurrensen om bor mindre och plantan kan utveckla stora rötter med ett bra borupptag, därmed uteblir effekterna av borgödsling. Bestånden i flera av vallarna i undersökningen var relativt glesa och skörden ofta låg. Större skillnader hade antagligen erhållits om bestånden varit bättre.
Frökvaliteten förbättrades av borgödsling då andelen döda frön i skörden minskade (2-3 %) jämfört med kontrollen i två av rödklöverförsöken. Fröets borhalt har stor inverkan på frökvaliteten. Ju högre borhalt desto större andel frön med normala groddar och desto lägre andel hårda frön. Då borhalten ökade från 17 till 22 mg/kg ökade andelen normal frön från 60 till 73 % medan andelen hårda frön minskade från 38 till 14 % i vitklöver. I rödklöver varierade borkoncentrationen från 18 till ca 24 mg/kg. Andelen normala frön ökade från ca 60 till 90 % medan andelen hårda minskade från ca 45 till 5 % med stigande borkoncentration i fröet.
Nektarproduktionen ökade vid bortillförsel i vitklöver och i ett av rödklöverförsöken. Nektarproduktionen var något högre i bladgödslingsleden jämfört med gödsling till jorden vid sådd. Pollineringen är avgörande för fröskörden och en större nektarvolym borde locka till sig fler pollinerare.
I flera fall resulterade gödsling till jorden vid sådd i fler positiva effekter, dvs, högre skörd, fler frön per 50 blomhuvud, fler blomhuvud per m2 , fler blommor per blomhuvud, lägre andel döda frön, jämfört med bladgödsling fröåret. Den lägsta dosen bor, 0,5 kg/ha, var oftast den bästa behandlingen. Resultaten visar därmed att appliceringsmetoden och mängd av bor kan vara avgörande för att optimera växtens borutnyttjande.
Trots att borgödslingen höjde borkoncentrationen i jorden påverkades inte koncentrationen i skotten och rötterna. Borhalten i frön ökade i endast i ett av rödklöverförsöken i behandlingarna med 0,5 och 1,0 kg/ha bor tillförd till jorden vid sådd. Detta beror troligtvis på att andra faktorer än bara tillförsel styr plantans upptag av bor. Flera av resultaten visade att ökande borkoncentrationen i skottet leder till ökad fröproduktion. Därmed behövs mer kunskap om gödslingsmetoder för att öka borupptaget i plantan.
Ett högt borupptag ger skörde- och kvalitetshöjande effekter på fröskörden. De största effekterna erhölls i täta bestånd. En gödslingmetod som resulterar i ett högt borupptag, och som kan utföras under skördeåret skulle vara önskvärd eftersom det är först då som kunskapen om hur beståndet ser ut finns.