Svensson, Sven Axel
Biologiska växtskyddsmedel - vitalitetsundersökning
Biologiska växtskyddsmedel som baseras på aktiva mikroorganismer har en viktig position, framför allt i växthusnäringen. Deras effektivitet i praktiken, trots goda forskningsresultat, är omtvistad. Det är rimligt att misstänka att olika faktorer i det verkliga växtskyddsarbetet kan på-verka vitaliteten (ålder, lagring, användningsmetod, spridningsutrustning, kontaminering, mm).
Projektets syfte är att på ett objektivt sätt undersöka hur olika faktorer påverkar vitaliteten hos några av de vanligaste biologiska växtskyddsmedlen. Dessutom skall konkreta råd förmedlas till odlarna så att bekämpningen blir effektiv och säker.
Efter en litteraturstudie väljs faktorer ut som bedöms ha stort inflytande på vitaliteten. Rimligen ingår ålder, lagringsförhållanden, tillverkningsomgång i dessa. Huvuddelen av projektet innebär att en serie med anonyma prover kommer att skickas till ett antal skandinaviska laboratorier för vitalitetsbedömning. Parallella undersökningar kommer att ske vid SLU Alnarp.
Biologiska växtskyddsmedel har en viktig position i produktion av trädgårdsprodukter, eftersom de ger en liten påverkan på den omgivande miljön samt motverkar uppkomsten av resistens hos skadegörare mot kemiska växtskyddsmedel. Dessa preparat ökar sin användning i prydnadsväxt-, bär- och grönsaksproduktion och har också ett berättigande i jordbruksgrödor, även om de är mycket sällan förekommande där idag. Produkterna innehåller aktiva mikroorganismer baserade på exempelvis bakterier eller sporer av insektspatogena svampar. Det används även mikroorganismer för att bekämpa svampsjukdomar. Eftersom biologiska växtskyddsmedel är levande organismer kan en del faktorer påverka slutresultatet efter sprutning. Det kan vara frågan om preparatets ålder, lagring, användningsmetod, spridningsutrustning m.m. Variationer förekommer dessutom i den biologiska tillverkningsprocessen, något som kan medföra skillnader mellan olika batcher, tillverkningsomgångar.
Projektets syfte har varit att på ett objektivt sätt undersöka hur olika faktorer påverkar vitaliteten hos ett par av de vanligaste biologiska växtskyddsmedlen. Målsättningen har också varit att finna en tillförlitlig metod för att bedöma vitaliteten hos preparaten. Prov av två olika preparat Botanigard ES och Preferal WG har skickats till fyra olika laboratorier i Sverige, Norge och Danmark. Varje laboratorium erhöll identiska prover. Av varje preparat skickades prov från två olika batcher, plus ett blandprov med kurant och avdödat prov i viktsförhållandet 50:50. SLU har förutom vitalitetstest av samma prov som de externa laboratorierna, dessutom testat ett pulverpreparat av Botanigard, samt prov från ytterligare en batch av Botanigard ES.
Studien visar att det förekommer stora variationer i analysresultat mellan laboratorier, analystillfällen och replikat. Skillnader mellan prov av kurant produkt och prov med inblandning av avdödat material framgår inte tydligt i de stora variationerna. Vissa laboratorier har fått oväntat höga resultat, där tillväxten har varit högre än vad leverantören angett. Även SLU har i enstaka spädningar i en spädningsserie fått liknande resultat. Detta väcker frågan om skillnaden i resultat beror på svårigheten att mäta upp och applicera ett homogent prov. Andra frågor som kommit fram är inverkan på resultatet av vattnets temperatur och pH, omrörning vid provpreparering, inkubationsförhållanden som temperatur, ljustillgång och luftfuktighet, samt lagringstid och lagringsförhållanden.
De stora variationerna i resultat, även från professionella laboratorier, dominerar helhetsbilden och påverkar dessutom möjligheterna att utföra pålitliga studier av olika tänkbara yttre parametrar. Slutsatsen är att det finns flera frågor som måste utredas, innan det går att anvisa en enkel, tillförlitlig vitalitetstest av biologiska växtskyddsmedel.