Hanson, Marie
Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka?
Motivering: Den primära anledningen att använda ympade plantor är att undvika skador av jordburna skadegörare (Oda, 2002 a;b). Att ympa en mottaglig sort på en motståndskraftig grundstam kan vara en genväg till en frisk sort, förbi tidskrävande screening och växtförädling. Motståndskraften mot sjukdomar kan dels vara genetiskmen kan också bero på att ett större rotsystem ger plantan möjlighet att leva vidaretrots skadegörarangrepp (Davis et al.,2008). Skadegörare som helt eller delvis kan kontrolleras genom ympning är vissnesjuka orsakad av Fusarium (King et al, 2008; Pavlou et al., 2002)och Verticillium (Paplomatas et al., 2002) samt svart rotröta,Phomopsis sclerotioides, (Wiggell&Simpson, 1969), mjöldagg, Podosphaera xanthii,(Sakata et al., 2005) och rotgallnematoder, Meliodogyne spp, (Giannakou&Karpouzas, 2003). Ett kraftigare rotsystemet som ett resultat av ympning kan dessutom förbättra plantans vatten och näringsupptag (Yang et al., 2006; Rivero et al., 2004;Pulgur et al., 2000) vilket tillsammans med ett minskat skadegörartryck leder till friskare plantor vilket i förlängningen ger en längre kulturtid (Hang et al., 2005) och större avkastning (Davis et al., 2008). Seong et al. (2003) uppmätte en 27% större skörd vid ympning på grund av större frukter, fler frukter per planta och längre livslängd.
Idag tillämpas ympning generellt i ekologiska gurkodlingar i Holland och Danmark. I dessa länder anses ympning vara en förutsättning för ekologisk odling av växthusgurka. Detta borde, på grund av de ovan nämnda positiva egenskaperna, vara en vedertagen odlingsmetod även för våra svenska ekologiska gurkodlare.
Mål: I Sverige använder endast ett fåtal odlare ympade plantor. Då problem med jordburna sjukdomar lätt uppstår vid odling i jord bör ympning även i Sverige, liksom i Danmark och Holland, kunna bidra till att öka avkastningen. Ympade plantor har dessutom bättre tillväxt vid låga temperaturer än oympade plantor dels på grund av ett effektivare näringsupptag (Ahn et al., 1999) och dels på grund av högre nettofotosyntes (Zhang, 2002). Bättre köldtolerans talar för att ympning skulle kunna vara fördelaktigt vid kallväxthusodling under svenska förhållanden även i odlingar utan problem med jordburna skadegörare. Målsättningen med detta projekt är att göra odlingsmetoden mer känd för de svenska ekologiska gurkodlarna. Samt att studera olika typer av skötselmetoder och gurkornas växtnäringsupptagning. Detta skulle kunna leda till att fler svenska ekologiska gurkodlare börjar med ympade gurkplantor vilket borde kunna ge en säkrare avkastning och färre sjukdomar vid ekologisk gurkproduktion.
I en av försöksodlingarna görs en fördjupande studie med tre behandlingar a) en gurka per bladveck plockas på huvudstammen b) första stamgurkan tas ut vid 5:e bladvecket, gurkämnet i sjätte eller sjunde bladvecket tas bort, därefter skördas en gurka per bladveck upp till några bladveck från tråden då två eller flera gurkämnen får gå fram per bladveck; totalt skördas 15-17 stamgurkor c) tag ut första stamgurkan vid 7:e bladvecket. I vardera av sex gurkrader planteras två plantor per behandling ut, en ympad och en oympad. Vid varje skördetillfälle plockas och vägs frukterna från de totalt 36 plantorna som ingår i försöket separat. Förutom att jämföra avkastningen, tidighet och storlek, mellan ympade och oympade plantor undersöks upptaget av växtnäring. Prov för bladanalys av sju makro- och sex mikronäringsämnen tas då plantan är a) 1,5 m hög och b) efter 8 veckor.
Dessutom görs observationer av fruktkvaliten och förekomsten av skadegörare.
I de två övriga försöksodlingarna jämförs avkastningen, tidighet och storlek, mellan ympade och oympade plantor. Tjugo plantor av samma sort men där tio av plantorna är ympade på en grundstam planteras per odling. Fruktämnena, på huvudstammen, plockas bort enligt alternativ a) ovan. Vid varje skördetillfälle plockas och vägs frukterna från dessa plantor separat.
Marie Hanson kommer att besöka var och en odlare inför det praktiska arbetets uppstart för att då introducera företagarna som sedan kommer att sköta en del av det praktiska arbetet själva. Marie kommer fortsättningsvis att besöka odlarna vid vissa tillfällen, speciellt det företag där fördjupade studier görs, för att läsa av plantorna och vara med vid skörd mm samt för att kontrollera så att arbetet fortgår på ett tillfredsställande sätt.
Tre gemensamma möten kommer att hållas tillsammans med de tre deltagande företagen och projektledarna.
Möte nr 1: Uppstartsmöte på ett av företagen då vi tillsammans går igenom projektets syfte, mål och praktiska arbete.
Möte nr 2: Deltagare och projektledare träffas på ett av företagen för att se så att allt går enligt planerna och diskutera eventuella frågeställningar som uppkommit.
Möte nr 3: Deltagare och projektledare träffas på det återstående företaget för att diskutera resultatet av det arbete som gjorts och eventuella problem som uppstått. Denna träff hoppas vi kunna kombinera med en eftermiddagskurs kombinerat med en fältvandring hos deltagaren i projektet.
Kursen, som i så fall kommer att utlysas nationellt, kommer att behandla ämnet ”Ympade gurkor” då vi bla planerar att redovisa en del av det vi kommit fram till under projektets gång samt att bjuda in en professionell föreläsare i ämnet. (Vi har för avsikt att söka medel för denna kurs inom Landsbygdsprogrammet)
Med utgångspunkt från de diskussioner och det resultat som gruppen kommit fram till efter projektets slut kommer vi att utforma det fortsatta arbetet för ytterligare studier inom ämnesområdet och därefter ansöka om ytterligare projekt för ett par år framåt.
Odlingssäsongen 2009 undersöktes hur ympning påverkar gurkskördens storlek, tidighet och kvalitet. Dessutom studerades hur olika metoder för plockning och beskärning påverkade skörden. Projektet genomfördes i samarbete mellan praktiker, trädgårdsrådgivare och forskare.
Resultat
Skörden från ympade plantor var större än från oympade plantor. De olika metoderna för plockning av gurkan gav inget tydligt utslag i form av skördeskillnader vid odling med nedläggningsmetoden.
De ympade plantorna gav 3-8 dagars tidigare skörd. De plantor som ympats på plats kom igång snabbare än plantor som levererats från Holland.
Storleken på gurkorna bedömdes som kortare och rundare på de ympade plantorna i början av odlingssäsongen. Fruktsmaken bedömdes som densamma från både oympade som ympade plantor.
Gurkskörden per planta blev dubbelt så stor med paraplymodellen jämfört med nedläggningsmodellen
Kursen som hölls i ämnet ekologisk odling av gurka var lyckad och välbesökt. Vi visade då ympning, berättade om projketet och tittade på de studier som bedrevs på företaget i projektets regi.