Andrae, Lisa
Förekomsten av frilevande nematoder i Västsvenska jordar och deras inverkan på potatisens kvalitet avseende rost (TRV) och Rhizoctonia solani. En förstudie.
Målsättningen med projektet är att se om det i praktiken finns ett tydligt samband mellan mängden frilevande nematoder och förekomsten av rost och Rhozoctonia solani. Om så är fallet, kan vi genom jordprovtagning och analys av förekomsten av frilevande nematoder ge odlaren en bra riskbedömning vad gäller skadegörarnas uppträdande? Målet är att informationen om mängden frilevande nematoder i jorden skall ge underlag för konkreta odlingsråd för att minska risken för angrepp och kunna öka kvaliteten på potatisen och förbättra odlarens ekonomi både vad gäller konventionell och ekologisk potatisodling.
Ytterligare en målsättning är att utifrån förstudiens resultat fortsätta studien under 2012 och 2013 för att hitta bra odlingsråd för framtiden. Vi avser gå vidare med att undersöka olika åtgärders inverkan på nematodförekomsten om det visar sig att det finns en koppling mellan antalet nematoder och angreppens styrka.
Under september 2011 samlades jordprov in från den del av fältet som under året, eller tidigare år, visat problem med rost och/eller Rhizoctonia solani. Ca 20 provstick togs ut med jordborr över problemytan ner till ca 25 cm djup. De prov som togs i potatis togs mitt i kammen där de översta 5 cm jord skrapats bort. Knölprover från två plantor/fält togs ut för en enkel sjukdomsgradering. Jordproverna skickades till Nematodlaboratoriet, SLU, Alnarp. De analyserades med avseende på förekomsten av frilevande nematoder. Fukthalten i proverna var hög. Jordprov från 25 platser analyserades. Av dem var 6 prover tagna i ekologiska växtföljder.
Under hösten 2011 genomfördes en inventering av förekomsten av frilevande nematoder i 25 fält på gårdar med potatisodling i Västra Götaland. Provtagningen var riktad till fält med historiska problem med angrepp av Rhizoctonia solani och rost i potatisen. Jordprov togs ut i årets gröda och skickades för analys till Nematodlaboratoriet, SLU, Alnarp.
Antalet nematoder var generellt högt, troligtvis på grund av den fuktiga väderleken under augusti och september. Skadetrösklar i potatis saknas för frilevande nematoder. För att minimera risken för spridning av TRV och utveckling av rostsymptom, behöver antalet virusbärande stubbrotsnematoder vara så få som möjligt. Små mängder nematoder kan ge betydande rostproblem om de bär på viruset.
I denna studie var förekomsten av frilevande nematoder av samtliga arter lägre i de ekologiska växtföljderna än i de konventionella. En förklaring kan vara att det finns fler antagonister närvarande i den ekologiskt odlade jorden. Inga säkra slutsatser kan dras från inventeringen, men svaren är mycket intressanta och väcker många nya frågor om nematodernas betydelse i potatisodlingen. För att bättre nå målsättningen med projektet är det önskvärt med återkommande provtagningar på samma platser för att se hur förekomsten varierar med grödorna i växtföljden samt om nematoderna är virusbärande. I dagsläget kan vi inte med en enkel analys avgöra om vi kommer att få problem såvida vi inte samtidigt analyserar andelen virusspridande nematoder.
Resultaten av projektet redovisades för potatisodlare och rådgivare den 14 december 2011 på en potatisdag i Lundsbrunn, anordnad av SJV.