Ulén, Barbro
God växtnäringshushållning och mindre läckage av fosfor och kväve
I de nya förslagen på åtgärdsprogram för Vattendistrikten ingår förbättrad anpassad gödsling och att undvika stallgödseltillförsel på senhösten som en viktig åtgärd. Fast stallgödsel har ofta i praktiken brukats ner i samband med vallbrott, i Syd- och Mellansverige ofta under oktober. Under t.ex. blöta höstar kan stallgödsel komma att tillföras ännu senare. Sen höstspridning (i sydligare delar av Sverige i november) av flytgödsel till vallar anses också vara ett alternativ om det är svårt att få god hygien med ensilage efter tidig höstspridning. En utvärdering har därför gjorts av läckage av fosfor och kväve med och utan stallgödsel och då denna övergått till att ske som flytgödsel under hösten. Specifikt ville vi också se om en senareläggning av tillförsel av flytgödsel under hösten skulle innebära en avsevärt ökad risk för ökat fosforläckage.
På Lanna (R3-0056) följs utlakning och växtnäringshushållning av både fosfor och kväve genom flödesproportionell vattenprovtagning i flera system med balanserad växtnäringstillförsel (Ulén m. fl., 2005) varav två (system I och II) med växelvis sen och tidig flytgödselspridning under hösten. 2012 sker den med i samband med vallbrott och plöjning. Dräneringsvattnet provtas flödesproportionellt och analyseras (TotP, DRP, TotN, NO3-N och TOC) som förut. Efter stallgödselspridningen 2012 analyserad dock samplingsproven varje vecka (oktober-december) och inte som nu var 14:e dag. Vi räknar med ett genomsnittligt provantal av 12x5=60. Provtagning och analys sker också av mineralkväve ner till 90 cm. Extra analyser görs av fosfor i matjorden (sorptionsförmåga, vattenextraherad fosfor och totalfosfor) görs i samband med ordinarie jordprovtagning 2013. En mera fullständig beskrivning av tidigare resultat och utvärdering görs i bilaga 1
De största riskerna för höga fosforläckage har varit om stallgödsel tillförts i samband med vallbrott och under ogynnsamma väderförhållanden. Med den aktuella växtföljden har det också inneburit en risk för förhöjda kväveläckage året efter vallbrottet. Om stallgödseln tillförts som fast- eller flytgödsel har spelat en mindre roll för växtnäringsläckaget, liksom den exakta tidpunkten när stallgödseln tillförts på hösten. Vallåren har inneburit lägre läckage av den icke-reaktiv fosforn (UP) samtidigt med en tendens till högre andel av den reaktiv fosfor (DRP). Totalt har läckaget av DRP och totalkväve (TotN) och nitrat kväve (NO3N) organiskt kol (OC) varit något högre i två de stallgödslade systemen jämfört med jämförbara rena växtodlings-system.