Svensson , Birgitta
Växtskydd i ekologisk hallonodling under förlängd säsong
Utvecklingsmöjligheterna i ekologisk hallonodling är stora då avkastningen av läckra och efterfrågade bär är betydligt högre vid tunnelproduktion jämfört med frilandsodling.Vi ser från tidigare försök att det är möjligt att nå hög avkastning av god kvalitet även i ekologisk odling. Problemet med växskadegörare begränsar dock produktionen och det är nödvändigt att utveckla fungerande strategier med fysikaliska och biologiska bekämpningsmetoder för att odlingen ska bli hållbar. Ekologiskt växtskydd i hallon kräver en noga genomtänkt strategi där växtskyddsåtgärder ska baseras på förebyggande åtgärder och prognoser för angrepp. Användbara verktyg för dokumentation, kontroll och bekämpning på ett miljövänligt och effektivt sätt måste utvecklas för att nå en hållbar produktion.
Glen Ample som är den mest odlingsvärda sorten när det gäller avkastning och kvalitet är mycket känslig för hallongallkvalster som väsentligt reducerar både avkastning och bärkvalitet. Då även nyare sorter har visat sig mottagliga för hallongallkvalster är det inget alternativ att bara byta sort. Det odlingssystem som utvecklats i tidigare försök (2008-2011) medför höga kostnader men ger också den bärkvalitet som marknaden efterfrågar och dessutom den höga avkastning som krävs för lönsam produktion. Genom att utveckla en användbar metodik för fysikaliskt verkande produkter bör man också kunna utveckla en strategi för hur hallongallkvalster ska kunna kontrolleras på ett effektivt och hållbart sätt.
Bladlöss är ett återkommande problem vid odling av både sommar- och hösthallon, särskilt vid odling i tunnel, och måste kontrolleras effektivt för att inte bärkvaliteten ska försämras och skörden reduceras. Även andra kulturer (grönsaker mm.) som odlas i tunnel har problem med bladlöss och resultaten från detta försök kan därför bidra till ett underlag för fortsatt arbete med växtskyddsstrategier i ekologisk odling, både inom lantbruk och trädgård. Särskilt intressant för trädgårdskulturer är att undersöka samband mellan dos och effekt på skadegörare, planta och produktkvalitet. Fysikaliskt verkande preparat ska därför testas under hela säsongen och i olika doser. Det är oklart hur ofta och i vilka mängder det är möjligt att spruta stärkelseprodukter, såpa mm. utan att plantorna tar skada. Erfarenheter från 2011 på Rånna försöksstation visar att blad och bär kan få en hinna av stärkelse efter intensivbehandling med preparatet Eradicoat. Hallonänger, mask i hallonen, är ett stort problem i yrkesodlingen då de dels reducerar blomknopparna och dels ger mask i de mogna bären som då inte går att sälja. Test av doftfällor för registrering av förekomst kan ge vägledning för om det är användbart verktyg för, varning för när det finns och omfattning av ett bekämpningsbehov.
Vid ett förändrat klimat med högre temperaturer under odlingssäsongen kan vi förvänta oss ökade problem med skadegörare som gynnas av högre temperatur. Hallongallkvalster och löss är typiska exempel på skadegörare som under dessa förhållanden kommer att få större utvecklingsmöjligheter när säsongen blir längre och temperaturen högre. Samtidigt kan själva odlingen av hallon bli allt viktigare för den norra delen av Europa när andra delar av Europa får allt större brist på vatten. I Interregprojektet Climafruit (no. 32-2-05-09) fokuseras särskilt på dessa frågor och en undersökning av hur skadegörare i hallon odlade i tunnel kan påverkas blir en naturlig del i det fortsatta projektet. Det innebär att frågeställningar och resultat kan diskuteras på en internationell arena och utvärderas i ett långsiktigt perspektiv.
De ekologiska bärförsöken på Rånna är idag en mötesplats för både konventionella och ekologiska odlare. På de årliga fältvandringarna (30-40 deltagare) får odlarna byta erfarenheter med varandra och rådgivarna. Det är unika tillfällen att öka intresset för ekologisk produktion. Ett fungerande växtskydd är en grundläggande förutsättning för trädgårdsodling och därför förväntas intresset från odlare och rådgivare vara stort.
Projektets syfte var att utveckla ett väl fungerande växtskydd i ekologisk odling av hallon under förlängd säsong.
Mål i projektet har varit att utvärdera:
•effekt av fysikaliskt verkande preparat mot hallongallkvalster under säsong och vid höstbehandling.
•effekt av fysikaliskt verkande preparat mot bladlöss under säsong och i kombination med biologisk kontroll.
•nytta och användningsmöjligheter av doftfällor för registrering av hallonänger och för behovsanpassad bekämpning
Projektet är utfört som ett fältförsök i tunnlar på Rånna försöksstation, Skövde (58°27’N, 13°51’E). Tunnlarna har varit täckta med plast från början av april till och med avslutad skörd, dvs. mitten av augusti för sommarhallon och mitten av oktober för hösthallon respektive skördeår. Plantmaterialet bestod av sommarhallon och hösthallon planterade i mark 2008-2009 för projektet ”Ekologisk odling av hallon i tunnel under förlängd säsong”. Under den projektperioden angreps plantmaterial kraftigt av mindre hallonbladlus, Aphis idaei och av hallongallkvalster, Phyllocoptes gracilis. Båda dessa skadedjur övervintrar i bladknoppar.
Försöksled sommarhallon 2012-2014
Sorter: Glen Ample, Glen Doll, Tulameen. Dessutom fanns sorterna Cowichan, Cascade delight och Glen Fyne för observation med 5 plantor av vardera.
Behandling
1.Obehandlad kontroll
2.1 % rapsolja (Frukträdseffekt) och 1 % såpa (Zence), en gång per vecka maj-augusti.Ingen höstbehandling
3.2 % rapsolja (Frukträdseffekt) och 2 % såpa (Zence), varannan vecka maj-augusti 2 % rapsolja och 2 % såpa, två ggr i september samt 4 % rapsolja och 4 % såpa, två ggr i oktober
4.1 % rapsolja (Frukträdseffekt) och 1 % såpa (Zence), en gång per vecka maj-augusti,2 % rapsolja och 2 % såpa, två ggr i september samt 4 % rapsolja och 4 % såpa, två ggr i oktober
Sommarhallonen behandlades med pyretrum (Raptol) två gånger i maj 2012 och två gånger i maj 2013. Fruktbärande skott har tagits bort direkt efter avslutad skörd. Sommarhallonen har gallrats till 4-5 bärande skott per planta.
Försöksled hösthallon 2012-2014
Behandling
1.Obehandlad kontroll
2.2 % såpa (Zence) en gång per vecka juni-september
3.1,5% maltodextrin (Eradicoat) en gång per vecka juni-september
4.1,5% maltodextrin (Eradicoat) varannan vecka juni-september
Hösthallonen behandlades med pyretrum (Raptol) en gång i maj 2012 och en gång i maj 2013. Sorter av hösthallon har varit Polka och Autumn Bliss (2012-2014) samt Autumn Treasure (2012-2013). På grund av infektion av Phytophtora rubi togs samtliga A. Treasure bort hösten 2013. Fruktbärande skott har tagits bort i slutet av mars-början av april. Hösthallonen har gallrats till 4-6 bärande skott per planta.
Sprutning är utförd med batteridriven ryggspruta, F200 med spaltspridare 110°, storlek 015 som vid 2 bars tryck gav 0,5 l/min. All sprutning är utförd kl 07.00-8.30.
Gödsling: Både sommar- och hösthallon har bevattnats via droppslang med en dropp-pinne per planta. Flytande organisk växtnäring, Bycobact (2.7-0.4-1.7), har tillförts genom bevattningssystemet en gång per vecka från mitten av maj och till och med skörd. Totalt har 16-20 gram kväve tillförts per hallonplanta och år.
Skörd. Plantorna har skördats två till tre gånger per vecka, beroende på temperatur och frammognad. Bären har sorterats i klass 1-bär och kasserade. Bärvikt per 100 gram har noterats en gång per vecka.
Försöksdesign
Sommarhallon: 3 sorter och 4 behandlingar, fullständigt randomiserade med två upprepningar (block). Sorten Tulameen har endast behandling 1 och 4. Varje försöksruta bestod av 5 plantor.
Hösthallon: 3 sorter (2012-2013) och 4 behandlingar, fullständigt randomiserade med två upprepningar (block). 2 sorter 2014. Varje försöksruta bestod av 7 plantor.
Fällor för hallonänger med doftämne (The Agrisense Green Funnel Trap) för hallonänger har placerats både inne i tunnel och i tunnelöppningen under maj t.o.m. juli under försöksåren. Dessutom har fällor placerats ut i frilandsodlade hallon och vilda hallon i närheten. Endast i fällorna utomhus har hallonänger förekommit.
Annan händelse som har påverkat resultaten är den brand som katastrofalt förstörde byggnaderna på Rånna den 3 oktober 2013. Sommarhallonplantorna utsattes då för höga temperaturer vilket kan ha påverkat överlevnad av hallongallkvalster och skörden av hösthallon fick avslutas tre veckor för tidigt.
Sommarhallon och hösthallon har odlats ekologiskt i tunnlar på Rånna försöksstation och behandlats mot hallongallkvalster och bladlöss under 2012, 2013 och 2014. En förstudie utförd hösten 2011 med behandling av hallongallkvalster, Phyllocoptes gracilis, i sommarhallon, visade minskat antal kvalster i vinterknoppar efter behandling med bl.a. rapsolja och såpa i hög koncentration. Under försöksåren har obehandlade led av sommarhallon haft kraftiga angrepp av hallongallkvalster medan behandlade led (rapsolja, Frukträdseffekt, och såpa, Zence) sett relativt friska ut. Effekten av behandlingarna mot hallongallkvalster under växtsäsongen och hösten 2012 och 2013 avlästes som antal kvalster i vinterknoppar på skotten samt i avkastning av bär (2012-2014). Det var endast i obehandlade led som övervintrande kvalster återfanns. Sorten Glen Ample, har varit mest angripen men har ändå gett den högsta avkastningen av klass 1-bär i behandlade led. I hösthallon har det förekommit naturliga angrepp av mindre hallonbladlus (Aphis idaei) under plantutveckling i maj-juni men populationerna har minskat väsentligt under juli för att sedan vara relativt låg under skördeperioden i augusti-september. Våren 2014 utelämnades behandling med pyretrum (Raptol) i maj för att gynna förekomst av bladlöss men trots det blev det inget större angrepp under säsongen 2014. Resultaten för hösthallon visar därför inga skillnader mellan obehandlad kontroll och behandlingar med såpa (Zence) och maltodextrin (Eradicoat). Hallonänger, Byturus tomentosus har förekommit i enstaka exemplar i försöksodlingen och i utsatta fällor under 2012-2014. Resultaten visar att hallongallkvalster kan kontrolleras tillfredsställande i ekologisk odling av hallon, med hjälp av upprepade behandlingar med två-procentig olja/såpa-blandning under sommaren kompletterat med höstbehandlingar med högre koncentration. Tidig behandling med pyretrum vid knoppsprickning på övervintrade skott ger god kontroll av mindre hallonbladlus. Biologisk kontroll med hjälp av nyttodjur har goda utvecklingsmöjligheter i ekologisk hallonodling. Rovkvalster, Phytoseiulus persimilis har med framgång kontrollerat växthusspinnkvalster i försöksodlingen.