Elofsson, Katarina
Kostnadseffektiva åtgärder för ökad biologisk mångfald i slättbygd
Eftersom jordbruket i sig är en källa till biologisk mångfald krävs åtgärder som stärker mångfalden utan negativa effekter på jordbrukets lönsamhet. God hushållning med offentliga medel kräver dessutom att offentligfinansierade åtgärder utformas så att man får bra miljöeffekt per investerad krona. Sammantaget innebär detta att vi bör eftersträva kostnadseffektiva åtgärder för bevarande av den biologiska mångfalden.
I litteraturen har kostnadseffektiva åtgärder för ökad biologisk mångfald i allmänhet beräknats baserat på jordbruks- och skogsmarkens värde i förhållande till artikedomen bland fåglar. Studierna undersöker endast förväntade, genomsnittliga samband mellan markanvändning och artrikedom, och tar inte hänsyn till den osäkerhet som är förknippad med åtgärdernas effekt på mångfalden. Detta projekt skiljer sig från tidigare gjorda analyser framförallt genom att hänsyn tas till osäkerhet. Ännu en skillnad är att vår modell inkluderar ett större antal alternativa åtgärder, och inte endast olika typer av amrkanvändning.
Ekologer har visat på tydliga samband mellan odlingsintensitet i jordbrukslandskapet och förekomsten av fåglar, insekter och växter (Söderström och Pärt, 2000; Berg, 2002; Heikkinen et al., 2004; Piha et al., 2007; Wretenberg, Pärt och Berg, 2010; Geiger et al., 2010a,b). Dessa studier relaterar bl.a. skördenivåer, grödval, användning av växtskydds- och gödningsmedel samt landskapselement (t.ex. obrukade småbiotoper) till artrikedom och arternas beståndsförändringar (t.ex. Geiger et al., 2010a). Minskad användning av kemiska växtskyddsmedel (Geiger et al. 2010a), en ökad andel vårsäd och skapandet av osådda partier i höstsäd (t.ex. ”lärkrutor”; Morris et al. 2004, 2007) är exempel på åtgärder som gynnar många växter, insekter och fåglar men är förknippade med en kostnad för jordbrukaren. Dessa kostnader kan beräknas utifrån tillgänglig information om jordbrukarens intäkter, kostnader och produktion eller utifrån vetenskapliga studier av jordbrukarnas efterfrågan på t.ex. insatsvaror och jordbruksmark.
I detta projekt kommer effekterna av ändrade produktionsmetoder och implementering av olika miljöstöd för ökad biologisk mångfald sammanställas utifrån tillgänglig litteratur. I detta sammanhang kommer vi även att ta hänsyn till osäkerhet om effekten på biologisk mångfald, vilken kan vara betydande (se t.ex. Naturvårdsverket 2010; Batáry et al. 2011; Kleijn et al. 2011).
Kostnader för flera av de åtgärder som är aktuella kommer att beräknas med hjälp av Agriwise områdeskalkyler (Agriwise, 2011), som är lönsamhetskalkyler för jordbrukare och baseras på kostnader och intäkter för produktionen. Som exempel kan kostnaden för minskad skördeintensitet beräknas med hänsyn taget till de förändringar detta innebär med avseende på valet av insatsvaror. Med hjälp av Agriwise kommer också vara möjligt att beräkna kostnadsskillnader för åtgärder i Svealands och Götalands slättbygder. Kostnader för andra åtgärder kommer att beräknas utifrån nationalekonomisk teori samt tillgängliga data i vetenskaplig litteratur och offentlig statistik. Som exempel kan nämnas minskad bekämpningsmedelsanvändning, där kostnaden kan beräknas som minskat konsumentöverskott för jordbrukaren, där konsumentöverskottet speglar värdet för jordbrukarna av att använda bekämpningsmedel i produktionen. Förändringen i konsumentöverskott på marknaden för bekämpningsmedel kan då beräknas med hjälp av efterfrågeelasticiteter, vilka samlas in från vetenskaplig litteratur, samt aktuella priser och kvantiteter, vilka samlas in från SCBs statistik.
En central del av arbetet är att göra beräknade av ekologiska och ekonomiska effekter jämförbara, det vill säga att relatera dem till en gemensam enhet för ett givet landskap. Detta är viktigt eftersom åtgärdernas effekt på den biologiska mångfalden är i högsta grad beroende av landskapets habitatkomplexitet (Kleijn et al. 2011). Exempelvis beräknas effekterna vid övergång till ekologisk odling per hektar åkerareal separat för både slättbygd (låg komplexitet) och mellanbygd (högre komplexitet med större andel skog, betesmarker och obrukad areal som åkerholmar).
Osäkerheten i effekten på biologisk mångfald och dess betydelse för kostnadseffektiviteten kommer att beräknas med hjälp av standardavvikelsen. Detta innebär att effekten ”diskonteras” utifrån storleken på standardavvikelsen och beslutsfattarens riskaversion (Charnes and Cooper, 1963; Kim och McCarl, 2009). Åtgärder med osäker effekt “diskonteras” mer än åtgärder med säkrare effekt. En högre riskaversion förstärker detta ytterligare. Metoden är sedan länge etablerad som ett verktyg för att analysera beslutsfattande under osäkerhet och har framförallt tillämpats för analys av kostnadseffektiva åtgärder för förbättrad vattenkvalitet (e.g. McSweeney and Shortle, 1990; Shortle, 1990; Gren, et al. 2002; Elofsson, 2003; Kataria et al., 2010). Den är emellertid mycket relevant även för analyser av kostnadseffektivitet för biologisk mångfald. ”Diskonteringen” innebär att åtgärdens säkerhetsekvivalent beräknas utifrån den förväntade (genomsnittliga) effekten av åtgärden, det krav som beslutsfattaren ställer på säkerhet samt effektvariabelns fördelningsfunktion och standardavvikelsen för åtgärdens effekt.
The general objective of this study is to identify measures that promote biodiversity in the plain districts of southern Sweden in a cost-effective manner. To achieve this goal we rank different conservation measures according to cost-effectiveness. We also account for uncertainty about the impact of measures on biodiversity. The effect of a measure is then evaluated as the certainty equivalent of the impact on biodiversity, which is determined by the variability of the impact, and the policy makers’ risk aversion. The study focuses on improvements in bird species richness and abundance through changes in agricultural practices in the plain districts in Svealand (SS) and Southern Götaland (GSS). Differences in cost-effectiveness between measures and agricultural districts as well as between conventional and organic farming systems are examined. Results show that a reduction of the size of fields would be the cheapest measure to improve both abundance and richness, followed by increased areas of pasture. Introduction of grassy field margins could also improve bird abundance at low cost. Reductions in yield, conversion to organic farming and increased landscape heterogeneity are all comparatively expensive measures. The difference in cost-effectiveness between low- and high-cost measures increases when uncertainty is accounted for as the relative uncertainty about impact of high-cost measures is larger. Conversion to organic farming and increased landscape heterogeneity are more expensive in GSS compared to SS, which is explained by the higher productivity of arable land in the GSS region. Field size reductions are even more cost-effective when applied at organic farms, which is explained by the comparatively smaller scale economies in cereal farming on organic farms compared to conventional farms. Important limitations to the study are the static perspective, exclusion of interaction effects between measures and exclusion of transaction costs, all explained by lack of data in the literature.