Bertholdsson, Nils-Ove
Utvärdering av nya genkällor för ogräskonkurrerande förmåga i höstvete som alternativ till kemisk bekämpning
I såväl ekologisk som konventionell produktion finns ett stort behov av alternativa metoder till bekämpning av ogräs i en allt mer ökad höstveteodling. Ett sådant alternativ är att förädla sorter med en förbättrad konkurrensförmåga. Idag är denna egenskap ingen prioriterad förädlingsinriktning. Genom ökad kunskap om hur mer konkurrenskraftiga sorter kan tas fram, hur effektiva dessa kan vara och tillgång på lämpliga genkällor kan dock intresset öka och då inte minst om myndigheterna vid godkännande av en sort även väger in denna egenskap. Målen med projektet är således:
- att med ogräsförsök på flera platser både på konventionell och ekologisk mark visa hur effektiva nya förädlingslinjer med förbättrad konkurrensförmåga kan vara.
- att framställa ett pre-breeding material från ett F1 material som framställts med syfte att föra över nya gener/egenskaper i mer avancerat förädlingsmaterial som förädlingsföretagen kan utnyttja
- att öka förståelse och intresse för ogräskonkurrens hos politiker, agronomer, förädlare, rådgivare och lantbrukare
Fältförsöken kommer att genomföras som ordinära avkastningsförsök med fyra upprepningar. Försöken i Skåne och Västmanland kommer att göras på en ekologisk gård. Tidig planttillväxt analyseras genom provtagning tidigt på våren av 2 x 1 löpmeter rad.Provtagning av ogräsbiomassa görs vid stråskjutning på 2 x 0.25 kvm per parcell.
Urval för hög allelopatisk aktivitet och snabb tillväxt görs med ett enkelt biotest (se Bertholdsson 2011) i F3 från ett korsningsmaterial med vete-råg-translokationslinjer x marknadsorter (Nimbus och Inspiration). F2 uppförökas 2011/2012.
Planenligt har två ekologiska sort/linje försök gjorts i höstvete säsongen 2012/2013.Materialet som testades var två marknadssorter, 8 linjer med gener från råg och 6 urvalslinjer selekterade för allelopati från en Composite cross population Pga. torka utvecklades försöket i Västerås på ett ej tillfredställande sätt och resultaten måste därför tolkas med reservation. Försöket i Alnarp var dock mycket fint. Tyvärr kunde inte målsättningen helt uppnås med projektet. Att en snabb utveckling på våren har större betydelse än exempelvis strålängd framgår av försöken. Inte minst visar skillnaden i konkurrensförmåga hos Harnesk och Kranich detta. I försöket i Alnarp hade Harnesk en bra ogräskonkurrerande förmåga trots ett kort strå. Detta pga. en snabb utveckling på våren. Kranich däremot hade en svag konkurrensförmåga pga. både svag tillväxt tidigt på våren och ett kort strå. Allelopatins roll kunde däremot inte bestyrkas i just dessa försök och det är känt att årsmån mm kan spela in. Samma material testas även i konventionella försök utan ogräsbekämpning och förhoppningen är att dessa försök skall peka i en annan riktning. En förklaring förutom årsmånen till det negativa resultatet kan vara att flera av förädlingslinjerna hade en alltför låg avkastningspotential och att det i många fall glesa beståndet bidrog till en svag ogräskonkurrerande förmåga. Det fortsatta arbetet med att föra över intressanta gener från råg till vete i nya högavkastande sorter är därför viktigt.