Aronsson, Helena
Utlakningsförsök med eftersådda fånggrödor
För att vidmakthålla intresset hos svenska lantbrukare, finns ett tydligt beov av att bredda utbudet av fånggrödor. Studierna är mycket relevanta inför framtida utformning av stödsystem för fånggrödor.De undersökta fånggrödorna har identifierats som potentiellt effektiva, men för flera av dem finns mycket begränsat underlag vad gäller utlakningsmätningar. Mätningar av utlakning är viktigt för att få den integrerade effekten av upptag och återmineralisering.
Studien år treårig (2012-2014)och bedrivs i två steg. Försöksplatsen är mojord vid Lilla Böslid i Halland. Under det första året testas odling av 7 olika fånggrödor/fånggrödeblandningar (se under projektbeskrivning)i parceller utan utlakningsmätning. Höstråg som fånggröda och kontrolled utan fånggröda används som referensled. Som huvudgrödor används vårstråsäd eller foderärt (år 3). Fånggrödornas tillväxt och kväveupptag mäts, liksom hur väl de lyckas tömma marken på kväve. Det görs genom mätningar av markens mineralkväveinnehåll (0-90 cm djup)vid skörd och sent på hösten. Inför steg två väljs 5 av fånggrödorna ut för att testas vidare under två år på försöksrutor med utlakningsmätningar, där dränerade försöksrutor då blir tillängliga. Försöket bedrivs med tre upprepningar, där ena halvan av försöksfältet används under 2013 och andra halvan under 2014.Utlakning av totalkväve och totalfosfor mäts. Skörden av en efterföljande stråsädesgröda mäts för att uppskatta fånggrödornas efterverkanseffekter.
I ett utlakningsförsök på sandjord i Halland undersöktes olika fånggrödor sådda efter vårkorn (ca 1 augusti) under 3 år. Mätningar gjordes av fånggrödors tillväxt och kväveupptag, deras upptag av markens mineralkväve under hösten och deras effekter på kväve- och fosforutlakning. Undersökta fånggrödor var bland annat oljerättika, rättika, luddvicker i blandning med havre eller råg samt honungsört. De viktigaste slutsatserna var:
Vid sådd i början av augusti visade fånggrödor av oljerättika och rättika en betydande tillväxt och kväveupptag, medan luddvicker i blandning med havre eller råg och honungsört med eller utan klöverinslag hade svag tillväxt. Ett problem för alla fånggrödor var att få till ett jämnt bestånd. Trots en ytlig bearbetning innan sådd för att underlätta groning blev bestånden luckiga med riklig ogrästillväxt.
Oljerättika och rättika svarade på en startgiva av kväve med ökat kväveupptag och minskningen av mängden mineralkväve i marken under hösten var lika i led med och utan startgiva.Gödslad oljerättika hade något större kväveläckage än ogödslad under ett av två år.
Effekten av fånggrödor på kväveläckaget var liten, vilket delvis berodde på att ogrästillväxten i kontrolledet var betydande, vilket alltså också blev en typ av fånggröda. Det fanns en tendens till lägre kväveläckage i de led där fånggrödorna växte mest, dvs med rättika och oljerättika. Där förväntades däremot ett förhöjt fosforläckage, men resultaten visar att fånggrödor inte är ett problem för fosforläckage från denna jord.