Andersson, Björn
Ozonbehandling av utsädespotatis
Utsädesburna patogener är ett stort problem i potatisproduktionen. Under senare år har stjälkbakterios blivit ett allt större problem, och odlarna upplever att även certifierat utsäde kan ha oacceptabelt höga smittonivåer. Kemisk betning huvuvdsakligen effekt mot svampsjukdomar, medan bakterioser bäst kontrolleras med hjälp av ett friskt utsäde. En metod att öka odlingssäkerheten genom att sanera bort bakteriesmittan från utsädesknölarna vore därför av stort värde.
I detta projekt provides ozonbehandling av utsädespotatis. Utsädet tvättades, passerade ett vattenbad med tillsatt ozon i en kontinuerlig process, för att sedan betas på konventionellt sätt.
I försöken använddes utsäde med känd smitta av stjälkbakterios, och med synliga symtom av svampsjukdomar som t.ex. lackskorv och andra typer av skorv
FÖRSÖKSPLAN
A. Obehandlat otvättat utsäde
B. Obehandlat tvättat utsäde
C. Otvättat betat utsäde
D. Tvättat betat utsäde
E. Tvättat ozonbehandlat utsäde
F. Tvättat ozonbehandlat betat utsäde
Effekten av behandlingen utvärderades i fältförsök. Under säsongen bestäms förekomst av stjälkbakterios och groddbränna. Förekomst av blötröta och skorv bestäms på skördeprover.
Utsädet i storruteförsöket var 100 % smittat av stjälkbakterios, men trots detta kunde vid inga smittade plantor hittas i försöket. I småparcellförsöket i Skepparslöv var smittograden lägre. Detta försök angreps kraftigt av stjälkbakterios. Resultaten visar en ökad förekomst av stjälkbakterios vid tvättning (uppblötning av utsädet), medan ozonbehandlingen inte hade någon effekt på förekomsten av angripna plantor. Skördeproverna från försöket visade mycket liten andel (0,5 - 1%) blötrötade knölar, och ingen skillnad mellan behandlingarna kunde observeras.