Adholm, Anders

Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet?

Det finns ett behov av att räkna och förmedla vad förebyggande åtgärder inom växtskyddet kostar, både till lantbrukare och rådgivare. I och med den svenska IPM-implementeringen 2014 blir förebyggande åtgärder viktigt att tillämpa samt att utvärdera de ekonomiska konsekvenserna. Målet är att beräkna vad olika förebyggande åtgärder kostar, jämfört med kemiska växtskyddsinsatser både vid plöjning samt reducerad jordbearbetning.

Beräkningar görs utifrån en spannmålsdominerad växtföljd samt ett antal situationer där lönsamheten i sortvalet av ”sjuka” resp. ”friska” sorter jämförs. Även den ekonomiska konsekvenserna av tidig resp. sen sådd av höstsäd utväderas i ett IPM-perspektiv. De ekonomiska konsekvenserna med avseende på arbete, energi, maskinkostnader och växtskyddskostnader utvärderas.

Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet.pdf

I ett IPM-perspektiv måste både ekonomiskt och ekologiskt viktiga åtgärder i fält utvärderas innan lantbrukaren kan fatta rätt beslut. Eftersom många ekonomiska viktiga fältåtgärder belastar vår miljö måste dessa utvärderas och vägas mot de alternativa ekologiska åtgärderna. Dessa kan t. ex vara mekanisk ogräsbekämpning före kemisk eller var av ”friska” sorter före ”sjuka”.
Vi har utvärderat några situationer lantbrukare kan utsättas för i valet mellan lönsamma beslut med t. ex växtskyddsinsatser, jämfört med att ta beslut som kräver inga eller mindre insatser av växtskydd. Syftet är att beräkna vad olika förebyggande åtgärder kostar inom lantbruket jämfört med användning av kemiska bekämpningsmedel.

Dessa är:
1. Sortval
a) Känslig respektive tollerant potatissort mot potatisbladmögel.
b) Sortval i höstvete med hänsyn till sjukdomsmottaglighet
2. Såtidpunkt, Fördröjd sådd och högre utsädesmängd för bättre ogräskonkurens.
3. Ogräsbekämpning, Mekanisk ogräsbekämpning (Cameleon) i jämförelse med kemisk bekämpning.

Resultat
1a. Sortval potatis med hänsyn till känslighet för potatisbladmögel
En stor skadegörare i potatisodling är potatisbladmögel och brunröta. Ofta är många bekämpningar nödvändiga under sommaren föra att hålla tillbaka angrepp. Olika potatissorter har olika känslighet, och därför kan ett sätt att hålla nere kemisk bekämpning vara att välja en mindre känslig sort. För att undersöka lönsamheten i att välja en mindre känslig sort har en beräkning gjorts där odling av King Edward jämförs med odling av Carolus. King Edward är mycket känslig för potatisbladmögel och kräver fler fungicidåtgärder i fält under sommaren, jämfört med Carolus.
Om avsalupriset sätts till 3,25 kr/kg för King Edward men priset på Carolus bara sätts till 2,50 kr/kg, måste skörden vara ungefär 35 % högre för Carolus för att lönsamheten ska vara densamma i odlingen av båda sorterna. Skillnaden är så stor att det knappast är troligt att det är ekonomist motiverat att välja Carolus före King Edward i konventionell odling av matpotatis. Ur ett IPM perspektiv är den förebyggande åtgärden att välja Carolus mycket dyr.

1b. Sortval i höstvete med hänsyn till sjukdomsmottaglighet
Vid val av höstvetesort är det huvudsakligen avkastningen och vinterhärdigheten som är avgörande för sortvalet. I ett IPM-perspektiv där lantbrukaren ska ta hänsyn både till ekologiska och ekonomiska aspekter måste även sorternas mottaglighet för svampsjukdomar som t.ex. gulrost och vetes bladfläcksjuka beaktas. I vårt exemplet har vi jämfört det ekonomiska resultatet mellan sorten Audi, som är en gulrostkänslig och högavkastande stärkelsevetesort, med Ellvis, ett brödvete som avkastar ca 5 % mindre än Audi, men inte som angrips av gulrost i någon större omfattning. Den förebyggande åtgärden att välja den ”friska” vetesorten Ellvis, istället för den ”sjuka” sorten Audi, blir lönsam bara när avräkningspriset är minst 4 kr/dt högre för Ellvis. Ett normalår bör man kunna räkna med ett 5 kr/dt högre avräkningspris för brödvete än för stärkelsevete. I det perspektivet är den förebyggande åtgärden att välja en ”frisk” sort som avkastar lite mindre än den ”sjuka” högavkastande en lönsam åtgärd. Vid samma avräkningspris är det däremot lönsammare att välja den högavkastande ”sjuka” sorten, eftersom merintäkten för den större avkastningen mer råge kompenserar den större fungicidkostnaden, inklusive en extra växtskyddsöverfart.

2. Sen sådd på hösten som förebyggande åtgärd jämfört med tidig sådd
Tidigt sådd höstvete ökar behovet av ogräsbekämpning, jämfört med sen sådd. I ett räkneexempel har vi jämfört ekonomin vid tidig sådd av höstvete (början av september) med sen sådd (början av oktober). Den tidiga sådden innebär att det finns risk för att bestånden blir kraftiga och frodiga, vilket ökar behovet av en broddbehandling för att skydda vetebeståndet mot utvintringssvampar. Det finns också risk att vetebeståndet skadas av bladlöss som sprider rödsotvirus. Om lantbrukaren tar hänsyn till de ekonomiska konsekvenserna av en fördröjd sådd i ett IPM-perspektiv, är det inte en lönsam åtgärd att fördröja sådden av höstvetet under förutsättning att avkastningen minskar med ca 400 kg vid sen sådd. Men, om den sena sådden inte ger mindre avkastning än den tidiga, blir den sena sådden lönsammare än den tidiga, om både en brodd- och insektsbehandling utförs. Den tidiga sådden utan brodd- eller insektsbehandling blir ändå lönsammast, eftersom utsädesmängden är betydligt mindre än vid sen sådd, trots en större herbiciddos. Om den senare sådden ger 125 kg/ha större avkastning än den tidiga, blir det samma lönsamhet för båda såtidpunkterna, vilket inte heller är orimligt vissa år.

3. Mekanisk ogräsbekämpning med Cameleon i jämförelse med kemisk bekämpning
I ekologisk produktion spelar radrensning en viktig funktion för att hantera ogräs. Under senare år har en snabb utveckling av tekniken vad gäller radrensare skett. System Cameleon är en maskin som bl.a. används för sådd och radrensning. Maskinen bygger på en grundstomme som kan kompletteras med olika moduler efter behov. Maskinen är utrustad med två kameror för att kunna styra skären så att hackning sker med önskat avstånd från raden. Eftersom både sådd och hackning sker med samma maskin får man en mycket exakt rad, vilket är en förutsättning för hackskäret ska göra ett precist jobb. Med Cameleon är hackning på 25 cm möjlig och hastigheten kan hållas uppe jämfört med äldre teknik.

Resultat av beräkningarna i en växtföljd (höstraps – höstvete – åkerbönor – höstvete – vårkorn) visar att radhackning ger samma netto som kemisk bekämpning av ogräsen om radhackning kan ersätta nästan all ogräsbekämpning. Detta förutsätter att systemet med radhackning kan bibehålla samma skördenivå som vid kemisk ogräsbekämpning. Vid kombinerad bandsprutning och radhackning blir nettot 400kr/ha sämre än konventionell kemisk bekämpning. Det beror på att preparatkostnaden minskar i mindre omfattning i alternativ med bandsprutning jämfört med enbart radhackning. Om spannmålsavkastningen är 10 % lägre i Cameleon-strategin sjunker nettot med 600kr/ha vid radrensning i jämförelse med endast kemisk ogräsbekämpning. Vid radrensning med bandspruta är nettot 950kr/ha sämre än endast kemiskt bekämpat alternativ. Beräkningen visar att skördenivån måste bibehållas vid övergång från kemisk ogräsbekämpning till endast radrensning, för att bevara samma lönsamhet.