Ahlberg Eliasson, Karin
2016
2016
| År | Anslag |
|---|---|
| 2016 | 130000 |
Begränsad klimatpåverkan
I gödselgasstödet ”Förordning (2014:1528) om statligt stöd till produktion av biogas” används olika sätt att beräkna det stödberättigade beloppet. I grunden ska mätaren för rågas användas för producerad mängd rågas. Om rågasmätaren inte fungerar kan levererad mängd rågas, mängd el eller mängd fordonsgas anges. Jordbruksverket använder därefter följande schabloner för att räkna om till mängd rågas.
• 1 kWh el motsvarar 2 kWh energi från rågas.
• 1 kWh energi från fordonsgas (1/(0,97*9,97) Nm³ fordonsgas) motsvarar 1 kWh energi från rågas (1/(0,6*9,97) Nm³ rågas).
Jordbruksverket anger att de vill styra över mätningen till verklig rågasmängd och det är en av anledningarna till schablonen ovan på omräkningen av rågas från elmängden, som i verkligheten oftast har en högre verkningsgrad. På befintliga biogasanläggningar har det över tid varit stora problem med rågasmätarna. Mätarna har olika känslighet, olika driftsegenskaper och har i flera fall slutat att fungera. Det visade Hushållningssällskapet i slutrapporten för projekt ”Utvärdering av gårdsbaserad biogasproduktion -Uppföljning av teknik och metanemissionsfrågor i etablerade anläggningar” (2015).
Gödselgasstödet betalas enligt Statens jordbruksverks föreskrifter om statligt stöd till produktion av biogas från gödsel (SJVFS 2015:10) enligt principen till den minsta mängden gödselgas som produceratas enligt a) mängden stallgödsel i ton våtvikt som används för biogasproduktion omräknat till kWh enligt schablonvärden eller b) Den producerade mängden rågas enligt rågasmätare.
Nyckeltalen baserar sig från resultaten av ”Beställning av uppdrag kring gaspotentialer för gödselgasstödet” (2014), där anges tillexempel nötflytgödsels metanpotential till 170 Nm3/ ton VS med en VS andel på 8% av våtvikt och motsvarande värde för svinflytgödsel anges till 250 Nm3/ ton VS. Därtill tillkommer 6 § i Förordningen som säger att stöd enbart får ges till den andel av rågasen som antas ha sitt ursprung i andra substrat än stallgödsel.
Problemet med rågasmätarna, schablonvärden och svårigheten i bestämning av andel gas av gödsel från anläggningar där samrötningsmaterial används riskerar att allokera resurserna i gödselgasstödet fel. Det är också svårt och osäkert att ange olika gödselfraktioner i våtvikter. Vi vill därför tillföra värden på substraten som tex. organisk substans (VS) och torrsubstans (TS) för att bättre beräkna gasproduktionen. Vi vill visa på hur sådana analyser kan genomföras billigt och relativt enkelt för att säkerställa olika gödselsubstrats gaspotential i förhållande till anläggningens verkliga gasproduktion. Det skulle ge ett bättre underlag för energiproduktion från gödsel.
Karin Ahlberg Eliasson, Hushållningssällskapet Sjuhärad
tel 0708290483
epost karin.eliasson@hushallningssallskapet.se