Berglund, Örjan
Åtgärder för att minska växthusgasavgången och öka skörden från odlade torvjordar
Se bilaga Målsättning
Vi vill i detta projekt undersöka
A. hur inblandning av underliggande mineraljord i ett ytligt torvlager påverkar koldioxidavgång och skörd från odlad torvjord,
B. hur inblandning av gjuterisand och ren sand i ytan på odlad torvjord påverkar koldioxidavgång och skörd,
C. hur kalkning påverkar lustgas- och koldioxidavgång samt skörd från odlad torvjord,
D. om effekterna av kalkning på lustgasavgången består över längre tid.
Efter avslutat projekt är vårt mål att kunna ge vetenskapligt understödda rekommendationer för hur lantbrukaren kan öka skörden från odlade torvjordar och samtidigt minska växthusgasavgången ifrån dessa.
Metod
På 1970-talet lades ett antal fältförsök ut på organogen jord (R1-129) för att undersöka orsakerna bakom en varierande och i vissa fall mycket låg avkastning (Berglund et al., 1981). I försöken ingick led med bl.a. djupbearbetning och kalkning. Dessa försök kan man idag hitta igen genom att använda nya geografiska databaser och GPS. Dessa försök tillsammans med ett nytt fältförsök och ett lab-försök ligger till grund för våra studier.
Frågeställning A. För att undersöka effekten av mineraljordsinblandning ämnar vi använda oss av några av de led som ingick i de gamla fältförsöken (R1-129), djupplöjning till 50 cm, omgrävning till 100 cm samt kalkning. På dessa rutor mäts skörd samt CO2-avgång med manuella mörka kammare ca 1 gång/månad (Berglund et al., 2010) samt med automatiska CO2-mätare (ADC BioScientific Ltd, England) under 1 eller 2 kampanjer per år. Dessa mäter CO2-avgången kontinuerligt med den tidsupplösning man själv vill, varannan timme brukar vara tillräckligt ofta. Markfysikaliska parametrar (skrymdensitet, porositet, glödförlust, vattengenomsläpplighet) och kemiska (pH, elektrisk konduktivitet, C, N) analyseras från alla led.
Frågeställning B. Våra preliminära resultat under 1 år från vårt fältförsök med inblandning av gjuterisand (CAOS) på torvjord visar på högre skörd och lägre CO2-emissioner vid sandinblandning. CAOS-projektet avslutas i juli 2017 och vi önskar följa detta försök under ytterligare tre år för att säkerställa att dessa effekter är långvariga och hur de påverkas av olika årsmån. Dessutom vill vi på lab jämföra CO2-emissionen från torvjord blandad med gjuterisand och med ren sand för att säkerställa att det är den fysikaliska effekten av sanden som ger den önskvärda effekten. CO2 emissionen mäts genom att stålcylindrar med ostörd jord (10 cm höga, 7 cm i diameter) placeras i en behållare och luften i behållaren cirkuleras genom en CARBOCAP® Carbon Dioxide Probe GMP343 (Vaisala, Vantaa, Finland). Ur koncentrationsökningen av CO2 erhålles emissionshastigheten. Denna lab-studie ryms inte inom budgeten men kan genomföras om vi får finansiering från annat håll.
Frågeställning C. Kalkning påverkar pH-värdet som i sin tur kan påverka lustgasemissionen. Vid vårt befintliga försöksområde på torvjord i Broddbo väster om Björklinge kommer vi att lägga ut ett nytt försök med kalkningsled som motsvarar leden i de gamla försöken i Berglund et al. (1981). Behandlingarna jämförs med ett okalkat led vad gäller lustgas- och koldioxidemission samt skördenivå. Dessa led upprepas i tre block. Lustgasemissionen mäts genom att från mörka kammare samla gasprov 0, 10, 20 och 30 minuter efter kammaren placerats på markytan i 22 ml glasvialer och därefter mäta lustgaskoncentrationen i dessa prov på en gaskromatograf. Ur koncentrationsökningen av N2O erhålles emissionshastigheten. Vid samma tillfällen mäts koldioxidemission med en CARBOCAP® Carbon Dioxide Probe GMP343.
Frågeställning D. För att bedöma långtidseffekten av kalkning ur ett klimatperspektiv mäts lustgas- och koldioxid missionen från de gamla försöken (R1-129) som kalkades för ca 40 år sedan så att vi kan jämföra resultaten med det nya försöket med nykalkad torvjord under frågeställning C.