Milberg, Per

Berikning av åkermark: kantzoner, omgivande markanvändning samt effekter av insekticider

Vi vill skatta kostnaden i termer av biodiversitet för tre scenarios: neonikotinoid-användning, minskad mängd kantzoner, samt fältets placering i landskapet. Det sistnämnda är svårt att påverka för en enskild lantbrukare, men kan vara värdefullt för ett eventuellt stödsystem som är geografiskt differentierat.

Projektet bygger på existerande data. Biodiversitetsdata har samlats in inom NILS, den regionala miljöövervakningen, eller av några länsstyrelser eller oss själva. Data kring jordbruk finns i Jordbruksverkets blockdatabas.

Vi har fokuserat på att använda övervakningsdata för att skatta effekten av neo-nikotinoider på abundans och artrikedom av humlor. Vi har kombinerat information om gröda i blockdatabasen med inrapporterade skördmängder av raps/rybs/lin och analyserat effekt på individantal för ett antal humlearter i kvalitetsuppföljningen av ängs-och betesmarker (NILS; N=419). Preliminära resultat visar i korthet att i områden med raps och rybs är individantalet lägre för de år då neonikotinoider var tillåtna. Dock är bortfallet stort vissa år och det kvarstår enstaka frågetecken kring data behöver lösas. Samtidigt har en ny rapport från EU ytterligare stärkt misstankarna att neo-nikotinoider är direkt skadliga för pollinatörer. Detta påverkar inte projektet men är till stor hjälp för att tolka och belysa våra resultat. Resultatet från projektet kommer att presenteras muntligt på "5th European Congress of Conservation Biology" (ECCB2018) i Jyväskylä i juni (utvald efter en review-process där över 500 abstract granskades).

Vi har i samarbete med Göteborgs universitet analyserat abundans och diversitet av humlor i ängs- och betesmarker i skogsdominerade landskap. Resultaten visar att jordbruksmark är negativt för både abundans och diversitet på landskapsskalor över 300m. Detta bekräftar att åkermark i sig missgynnar humlor på landskapsnivå. Inte heller klarar kantzoner i åkerlandskapet av att väga upp detta i större utsträckning. Det återstår att kvantifiera hur stor denna effekt är och bestämma tröskelvärden för andel åkermark.