Liljeroth, Erland
Optimerad bekämpning mot torrfläcksjuka i potatis
Syftet med detta projekt är att undersöka hur bekämpningen mot torrfläcksjuka kan optimeras i stärkelsepotatis och kanske kan undvikas i matpotatis. Vår hypotes är att fungicidbehandling kan kombineras med växtstärkande medel, och att man då skulle kunna uppnå en bättre bekämpningseffekt samtidigt som selektionstrycket för utveckling av fungicidresistens minskas. Vi tror också att bekämpningen skulle kunna minskas i sorter med bra motståndskraft mot A. solani och därför behövs en fortsatt kartläggning av skillnader i motståndskraft mellan sorter som är aktuella för odling. Det finns också anledning att tro att bekämpning mot torrfläcksjuka i matpotatis ofta är onödig, särskilt om den odlade sorten har någorlunda bra motståndskraft.
Vi vill skapa kunskapsunderlag för att:
- kunna optimera användningen av de relativt få kemiska medel som finns tillgängliga mot torrfläcksjuka i stärkelsepotatis
- integrera alternativa växtstärkande medel i bekämpningsstrategierna och därmed minska selektionstrycket för utveckling av fungicidresistens hos A. solani
- bättre kunna bedöma när bekämpning mot torrfläcksjuka är onödig och inte ger skördeökning i matpotatis
- kartlägga skillnader i sortresistens mot torrfläcksjuka
- kunna utforma sortspecifika bekämpningsrekommendationer
- kunna minimera användningen av kemiska medel mot torrfläcksjuka
Ansökan gäller huvudsakligen fältförsök med bekämpningsstrategier mot torrfläcksjuka för minimerad fungicidanvändning och minimerad risk för resistensutveckling hos skadegöraren. Vi avser även att kartlägga förekomsten av mutationer för resistens mot strobiluriner och boscalid i patogenpopulationen. Metoder finns detaljerat beskriven i bifogad forskningsplan.
Vi har fortsatt undersöka effekten av olika bekämpningsstrategier mot torrfläcksjuka (Alternaria solani) i potatis. Trots den torra sommaren 2018 blev det från mitten av augusti kraftiga angrepp av torrfläcksjuka och det blev bra utslag i försöken. Vi undersökte flera faktorer som effekten av sortresistens, integrering av alternativa bekämpningsmedel, tillämpning av den danska prognosmodellen TOMCAST och extra bladgödsling i mitten på sommaren på utvecklingen av torrfläcksjuka. Vi testade också två nya medel, varav det ena Narita blev godkänt inför 2018 och Propulse som troligen blir godkänt inför 2020. Vi har också i mindre pilotförsök testat flera olika biologiska och växtstärkande medels effekt mot torrfläcksjuka.
En strategi där de nya medlen Narita och Propulse alternerades hade bättre effekt mot torrfläcksjuka än de strategier som används idag. Vidare visade det sig att enligt prognosmodellen TOMCAST bör bekämpning påbörjas senare än vad som görs idag. Sprutning enligt TOMCAST-modellen gav i försöken det bästa bekämpningsresultatet. Vi kunde också konstatera att det finns skillnader i resistens mellan potatissorter som är av praktisk betydelse för bekämpningen av torrfläcksjuka. Bladgödsling i mitten på sommaren hade också en viss bromsande effekt på angreppen.
Vi kunde i pilotförsöken visa på att biologiska medel också kan ha en bromsande effekt på angreppen och detta kommer att undersökas vidare under 2019.
Vi har också fortsatt undersöka förekomsten av mutationer i svamp-populationen som är associerade med minskad känslighet mot fungicider. Vi hittar sådana mutationer i hög frekvens, vilket förklarar den under senare år försämrade effekten av ett par aktiva substanser i fungiciderna.