Wesström, Ingrid
Hur mycket gynnar en bättre dräneringsstatus jordbruksmarkens långsiktiga bördighet, skörden och miljön?
En förbättrad strategi för dränering av åkermarken är viktig för att öka jordbrukets produktion, för att nå hårt ställda miljömål gällande övergödning och för att minska effekterna av klimatförändringarna (frekventare skyfall och torrperioder). För att enskilda lantbrukare verkligen skall vara beredda att göra de investeringar och arbetsinsatser som en förbättrad dränering innebär är det nödvändigt att visa tillräckligt positiva resultat från strategiska försök. Det gäller inte minst om nydräneringen kopplas samman med kalkfilteråterfyllnad. Genom såväl praktiska försök som modellbaserade beräkningar vill vi råda bot på avsaknaden av kvantitativa data och demonstrera kombinerade effekter på avkastning och fosforläckage av förbättrad dränering med och utan kalkinblandning i täckdikingsåterfyllning.
Vi har åtskilliga indikationer på miljömässiga fördelarna med en god dränering men inga handfasta studier som direkt kan visa detta. Vi anser att miljöfördelarna ofta underskattas och upplever att dräneringsledningar som mynnar i vattendrag t.o.m. betraktas som ”avloppsrör” från jordbruksmarken. Vi ser också ett stort behov av att kunna göra tillförlitliga modellberäkningar. Simuleringar över längre tidsperioder kan ge värdefull information om hur effektiva olika åtgärder är för att motverka fosforförluster från jordbruksmark. Ett effektiverare åtgärdsarbete skulle gynna både svensk jordbruksproduktion och förbättra statusklassningen av våra vattendrag.
Projektets huvudsakliga syfte är att ta fram underlag för rekommendationer vid ny- och omdränering och att utreda hur en förbättrad dränering med eller utan kalkfilter påverkar fosforläckaget på kort och lång sikt - både när det gäller fosfor i reaktiv och i icke-reaktiv form.
Inom projektet kommer undersökningar att klargöra om det går att förlänga odlingssäsongen och minska packningsskador och därigenom stärka markstrukturen och säkra en långsiktig markbördighet samt minska fosforförlusterna med ett lämpligt dimensionerat dräneringssystem. Detta görs genom att bestämma markegenskaper, grödans utveckling och skörd och mäta avrinning och näringsförluster i försök med olika dikesavstånd utan och med kalkinblandning i täckdikesåterfyllnaden. Resultaten från fältförsöken kommer att användas som indata och vid kalibrering av en datamodell för utvärdering av långsiktiga klimateffekter.
I ett nytt fältförsök på en lerjord (högt P-AL tal) vill vi med modern teknik (flödes-proportionell loggerstyrd provtagning och flödesmätning) studera effekten med nytt (plaströr) med två olika dräneringsavstånd (8 m och 16 m) och gammalt (tegelrör) dräneringssystem (16 m avstånd) och med ett fjärde led med kalkinblandning i täckdikesåterfyllnaden (16 m avstånd), på skörd och på läckage av erosionsfosfor (PP) och löst reaktiv fosfor (DRP). Detta görs i försök i tre block med de ovan nämnda behandlingarna. Försöket kommer att bestå av 12 försöksrutor med en storlek på 48 x 40 m. Resultaten följs upp med modellering i DRAINMOD (Skaggs m fl., 2012).
I ett existerande försök (Oxelby), med lågt P-AL tal, vill vi fortsätta en påbörjad (2013) ofinansierad studie med mätningar av kombinationen nydränering och kalkfilterdike som anpassats till förhållandena på olika delar av ett helt fält. Kommersiell strukturkalk med dubbel giva (1,2 kg CaO per m) blandades till återfyllnaden ovan gruset i dräneringsdikena i sänkorna (motsvarande 1/3 av fältet) enkel giva för ytterligare 1/3 av fältets täckdiken och ingen nydränering (eller kalkfilterdike) på de höglänta delarna av fältet. Om möjligt kommer direkta mätningar av episodtransporten att göras från delar av dessa dräneringsledningar med elektrod efter bevattning med KBr lösning som spårämne.
I ett andra existerande försök (Säby gård, Ingarö) anlagt år 2014 inom projektet ”Levande kust” finansierat av BalticSea2020, vill vi också fortsätta att mäta avrinning och näringsutlakning från ett nydränerat (år 2015) fält (8 ha) med respektive utan kalkfilterdiken. Jordarten på fältet är gyttjelera med P-AL klass 3. En mätstation för flödes-proportionell loggerstyrd provtagning och flödesmätning håller på att installeras under hösten år 2016. Försöket har finansiering fram till år 2017. Medel söks i denna ansökan för fortsatt provtagning och analys av kalkfilters effekter på växtnäringsutlakning.
Projektets huvudsakliga syfte är att ta fram underlag för rekommendationer vid ny- och omdränering och att utreda hur en förbättrad dränering med eller utan kalkfilter påverkar fosforläckaget både när det gäller fosfor i reaktiv och i icke-reaktiv form.
Ett nytt fältförsök håller på att planeras på en mellanlera i Gölja, Sala, Västmanland. Försöket kommer att ha tre block med fyra behandlingar. Totalt kommer försöket att bestå av 12 försöksrutor. De fyra behandlingarna är gammalt tegelrör med 10 m dikesavstånd, ny dräneringsslang med 10 m dikesavstånd, ny dräneringsslang med 5 m dikesavstånd och ett fjärde led med kalkinblandning i täckdikesåterfyllnaden (10 m dikesavstånd). Flödet kommer att mätas kontinuerligt med vippkärl från varje försöksruta. Vattenprovtagning från varje enskild försöksruta kommer att ske med modern teknik (flödes-proportionell loggerstyrd provtagning och flödesmätning). Mätutrustningen är under tillverkning.
I ett andra existerande försök (Säby gård, Ingarö) anlagt år 2014 inom projektet ”Levande kust” finansierat av BalticSea2020 pågår mätningar av avrinning och näringsutlakning från ett nydränerat (år 2015) fält (8 ha) med respektive utan kalkfilterdiken. Jordarten på fältet är gyttjelera med P-AL klass 3. En mätstation för flödes-proportionell loggerstyrd provtagning och flödesmätning har installerats under senhösten år 2016. Mätutrustningen har kalibrerats under år 2017.